AI, val och källkritik

Poäng: Skillnaden mellan att söka och att fråga. I det ena fönstret måste eleven välja, i det andra har någon redan valt.

Du behöver: projektor, en webbläsare med två flikar, en sökmotor och ett AI-verktyg.

Gör så här:

1. Välj en fråga som klassen faktiskt undrar över, gärna en aktuell politisk sakfråga.
2. Ställ exakt samma fråga i sökmotorn och i AI-verktyget. Visa båda resultaten på projektorn, helst bredvid varandra.
3. Låt eleverna beskriva vad de ser i vardera fönstret. Inte vad de tycker, bara vad som finns där. Vem är avsändare? Hur många är de? Vad är det som möter blicken först?
4. Fråga sedan: vad måste jag göra för att kontrollera det här? Skriv upp elevernas svar i två kolumner.
5. Titta på kolumnerna tillsammans. I sökkolumnen står det oftast saker som "klicka in", "se vem som skrivit", "jämföra". I AI-kolumnen blir det ofta tyst, eller så står det "googla på det".

Frågor till eleverna:

• Var i processen gjorde ni själva ett val i sökmotorn? Var gjordes motsvarande val när ni frågade AI:n?
• Vad blev enklare? Vad blev svårare att se?
• Om källkritiken är sådant man gör innan man tror på något, när hinner man med det i det andra fönstret?

Lärartips: Forskaren Anna Lodén vid Umeå universitet beskriver just den här förskjutningen. Utmaningen för läraren är inte längre att lära eleven välja rätt källa, utan att guida dem i att bedöma svaret de får. Den här övningen gör förskjutningen synlig på fem minuter, och är därför en bra start på hela materialet.

Poäng: AI-svar på politiska frågor är inte neutrala, och inte ens stabila.

Du behöver: projektor, två AI-verktyg (eller samma verktyg i två nya chattar), ett påstående ur en valkompass.

Gör så här:

1. Välj ett valkompasspåstående som ligger nära eleverna, till exempel om betyg, skolmat eller kärnkraft.
2. Låt eleverna ta ställning först, med handuppräckning eller lappar.
3. Klistra in prompten nedan i verktyg A och verktyg B. Läs svaren högt. Jämför.
4. Kör exakt samma prompt en gång till i en ny chatt. Blev svaret likadant?
5. Berätta om SvD:s test: 55 frågor, fyra modeller, och tjugo omgångar per modell, eftersom svaren slumpar. Fråga klassen varför det inte räcker att fråga en gång.

Prompt att klistra in:

Ta ställning till påståendet: "[klistra in valkompasspåståendet här]".

Välj ett av alternativen: mycket dåligt förslag / ganska dåligt förslag / ganska bra förslag / mycket bra förslag. Motivera kort.

Frågor till eleverna:

• Vems åsikt läste vi just? Kan en textmaskin tycka något?
• Varför blev svaren olika, eller lika?
• Om samma AI svarar olika på samma fråga två dagar i rad, vad betyder det för hur mycket vi kan luta oss mot den?

Poäng: Frågan formar svaret. AI-modeller är byggda för att vara följsamma och speglar gärna din ingång.

Du behöver: projektor, ett AI-verktyg.

Gör så här:

1. Välj ett riksdagsparti. Gör gärna övningen två gånger med partier från olika block. Det är både allsidigt och mer avslöjande.
2. Kör prompt A i en chatt. Läs högt.
3. Öppna en ny chatt och kör prompt B. Läs högt.
4. Ny chatt igen: kör prompt C.
5. Jämför de tre svaren: ton, ordval, vilka sakfrågor som lyfts, vad som utelämnas.

Prompter att klistra in:

A: Jag funderar på att rösta på [parti]. Vad talar för det?

B: Jag är tveksam till [parti]. Vad talar emot det?

C: Ge mig tre sakliga argument för och tre sakliga argument emot att rösta på [parti].

Frågor till eleverna:

• Vilket svar lät mest övertygande? Varför?
• Fick vi tre olika bilder av samma parti? Vilken är sann?
• Vad händer med den som bara någonsin ställer A-frågor om sitt eget favoritparti?
• Känner ni igen mönstret från flöden i sociala medier? Vad är skillnaden när det kommer som ett personligt samtal?

Lärartips: C-prompten är i praktiken Internetstiftelsens råd till väljare. Det är den vanan övningen vill sätta.

Poäng: AI:ns sammanfattning är ett urval, ibland fel och oftare bara ofullständigt. Originalkällan är facit.

Passar bäst: åk 9 och gymnasiet.

Du behöver: AI-verktyg samt partiernas valmanifest eller partisidor, alternativt partiernas egna svar i en valkompass.

Gör så här:

1. Be AI:n sammanfatta ett partis politik i en avgränsad fråga, förslagsvis skolan, som klassen kan mest om.
2. Eleverna jämför i par mot partiets egen text utifrån fyra kolumner: Stämmer, Saknas, Förenklat, Fel.
3. Kör uppföljningsprompten och granska svaret: vilka källor uppger AI:n? Går de att kontrollera?
4. Paren redovisar sina granskningsprotokoll.

Prompter att klistra in:

Vad vill [parti] göra med den svenska skolan? Svara i fem punkter.

Vilka källor bygger ditt förra svar på? Ange hur säker du är.

på varje punkt, och vad jag borde dubbelkolla själv.

Variation, den lokala frågan: ställ samma typ av fråga om kommunpolitik: "Vad tycker partierna i Jönköpings kommunfullmäktige om [aktuell lokal fråga]?"

Chansen är stor att svaret blir tunt, gammalt eller fel. Modellerna kan mycket mindre om lokalpolitik än om rikspolitik, eftersom de tränats på mindre svensk data. Låt eleverna lista ut varför.

Variation, språket: ställ samma fråga om svensk politik på svenska och på engelska, i två nya chattar. Jämför längd, säkerhet och detaljnivå. Modellerna är tränade mest på engelskspråkigt material, och det syns ofta direkt. Fråga eleverna vilket svar som lät mest självsäkert, och om det var samma svar som var mest korrekt.

Frågor till eleverna:

• Var hade AI:n mest fel, i rikspolitiken eller lokalpolitiken? Vad säger det om hur den fungerar?
• Vad gör modellen när den inte vet? Svarar den att den inte vet, eller fyller den i?
• Vem bär ansvaret om ett AI-svar om ett parti är fel? Företaget? Du som frågade? Ingen?

Poäng: Syntetiska avsändare finns på svenska, nu. Igenkänningstecknen hjälper, men frågan om vem som tjänar på detta håller längre än tekniken.

Du behöver: Sveriges Radios artiklar om P4 Upplands granskning, AI-genererade TikTok-tjejer sprider högerextremism samt Reportern tipsar: Så känner du igen AI-genererade konton

För förförståelse: Läs blogginlägget Hur röstar ChatGPT?

Gör så här:

1. Berätta fallet: fyra TikTok-konton som såg ut som svenska tjejer spred högerextrema budskap. Allt var AI-genererat, skapat av en och samma person av ideologiska skäl. Över 32 000 följare och fyra miljoner visningar på de tio största klippen, innan TikTok stängde kontona.
2. Gå igenom SR-reporterns igenkänningstecken: stelnade hårstrån, konstiga händer, generiska miljöer, misstänkt jämn postningstakt.
3. Vänd sedan på det. De tecknen försvinner i takt med att tekniken förbättras. Vad återstår då? Styr samtalet mot avsändarfrågorna: vem ligger bakom, varför, vem tjänar på att jag ser detta?
4. Diskutera EU:s märkningskrav, som gäller sedan den 2 augusti. Hjälper det? Vad händer när märkningen ligger sist i klippet, eller klipps bort?

Frågor till eleverna:

• Personen bakom kontona tjänade inga pengar. Varför gjorde hen det ändå?
• Spelar det någon roll om följarna förstod att det var AI? Forskningen om upprepning säger att budskap fastnar ändå.
• Vad skulle få dig själv att avfölja ett konto?

Obs: Fallet rör högerextrem propaganda. Håll fokus på metoden och avsändaren. Reproducera inte budskapen i klassrummet.

Poäng: AI:ns bilder är statistik över internets föreställningar. Stereotyperna blir synliga, bokstavligen.

Du behöver: ett bildgenererande AI-verktyg, eller de färdiga bilderna från blogginlägget Hur röstar ChatGPT?

Gör så här:

1. Läraren genererar bilderna, i förväg eller live, och partierna är valda innan lektionen börjar. Ta gärna alla riksdagspartier om tiden finns, annars minst ett per block.
2. Lägg bilderna bredvid varandra. Vad återkommer? Ålder, kön, kläder, miljö, stadsbild eller landsbygd?
3. Jämför med verkligheten: alla partiers väljare är miljontals olika människor.
4. Fråga var bilderna kommer ifrån. Modellen har tränats på internets bilder och skämt om väljargrupper. Den visar vår karikatyr, i högupplösning.

Prompt att klistra in:

Skapa en bild av en typisk väljare för [parti] i Sverige.

Frågor till eleverna:

• Vem syns aldrig i bilderna?
• Vad gör det med ett samhälle om miljontals människor dagligen får se karikatyrer av motståndarsidan?
• Övningen visade text till bild. Tror ni samma stereotyper finns i textsvaren, fast osynligare?

Lärartips: Många verktyg vägrar politiska motiv. Provkör i förväg, och använd annars bilderna som redan finns i blogginlägget. Bilderna är samtalsunderlag, inte något som sprids vidare. Låt dem stanna i klassrummet.

Poäng: De sju föregående övningarna handlar om vad som kan gå fel. Den här handlar om att göra något med verktyget ändå, med granskningen inbyggd i arbetsgången.

Du behöver: ett AI-verktyg och tillgång till partiernas egna kanaler.

Gör så här:

1. Bestäm ett verkligt syfte: eleverna ska förbereda sig inför skolvalet, inför ett besök i en valstuga, eller inför ett klassamtal om en sakfråga.
2. Låt eleverna använda AI för att komma igång. Be den förklara vad en aktuell debatt handlade om, reda ut ett begrepp de fastnat på, eller föreslå frågor att ställa till en politiker.
3. Kräv sedan ett kontrollsteg innan något får användas: varje påstående de tänker gå vidare med ska stämma mot en källa de själva kan peka ut.
4. Låt dem redovisa vad som höll och vad som inte gjorde det.

Frågor till eleverna:

• Vad var AI:n faktiskt bra på här?
• Vad hade ni missat om ni hoppat över kontrollsteget?
• Hur mycket extra tid tog kontrollen? Var den värd det?

Lärartips: Det är den här ordningen som är målet med hela materialet. Inte att eleverna slutar använda AI, utan att kontrollsteget känns lika självklart som att spara ett dokument innan man stänger det.

MUCF:s skolvalsmaterial

Sveriges Radio: Så känner du igen AI-genererade konton

Myndigheten för psykologiskt försvar: informationspåverkan och val

Internetstiftelsen: Svenskarna och internet, Valspecial 2026

Umeå universitet: Anna Lodéns avhandling "Elevröster om digitala förmågor i naturvetenskaplig undervisning – mot modeller för digital mångsidighet i online-sökande och samskapande med AI"

SVT:s valkompass