AI som assisterande teknik - hur påverkar det elever?

Jag har en grundinställning när det gäller användande av teknik och det är att man ska vara nyfiken men kritisk. På vilket sätt skapar detta ett mervärde för eleven? Kompletterar eller utvecklar tekniken det vi redan gör analogt? Det här gäller i allra högsta grad även användandet av AI.

När Chat GPT släpptes för några år sedan så skrev jag ett blogginlägg där jag såg spännande möjligheter men också utmaningar. I grund och botten har jag samma inställning idag.

För mig har det varit svårt att på riktigt greppa vilka möjligheter och vad det egentligen skulle kunna innebära för eleverna. Kan AI verkligen tillföra en dimension som våra andra verktyg inte kan och när i så fall?

I höstas hade jag förmånen att få föreläsa på en nationell konferens där jag skulle fokusera på just AI och specialpedagogik. En av anledningarna till att jag tackade ja till uppdraget var att det skulle tvinga mig att grunda mina tankar kring AI och på riktigt fundera vilka konsekvenser det kan ge utifrån mitt specialpedagogiska uppdrag.

Till att börja med kändes området överväldigande men jag insåg ganska snabbt att det inte skulle handla om att lyfta fram flashiga verktyg utan att prata om syftet och målet med dem.

SAMR-modellen

Till min hjälp tog jag stöd i SAMR-modellen. Det är en pedagogisk modell som har funnits länge, men för mig blev den ett nytt sätt att verkligen förstå hur digitala verktyg kan användas i undervisningen.

Den har fyra nivåer och ser ursprungligen ut så här:

1. Substitution (Ersättning)
   Digitalt verktyg ersätter ett analogt utan större förändring.
   Exempel: Elever skriver en text på dator istället för på papper.
2. Augmentation (Förbättring)
   Verktyget ersätter och ger lite extra funktioner.
   Exempel: Elever skriver i ett Word med stavningskontroll
3. Modification (Förändring)
   Uppgiften omformas tack vare tekniken.
   Exempel: Elever samarbetar i realtid i ett delat dokument online.
4. Redefinition (Omdefiniering)
   Uppgifter som tidigare var omöjliga blir möjliga.
   Exempel: Elever skapar en podcast och delar den globalt för feedback.

SAMR + AI som assisterande teknik

AI blir lätt “fluffigt”, men när jag kopplade det till SAMR-modellen fick jag ett konkret sätt att analysera när AI faktiskt tillför något, alltså när AI blir assisterande teknik. Det här är bara mina enkla tankar och exempel. Du kommer säkert på bättre saker utifrån dina erfarenheter.

1. Substitution (Ersättning)
   AI gör samma sak som befintlig assisterande teknik.
   Exempel:
   AI läser upp digitala texter i stället för att eleven själv ska läsa eller låta en talsyntes läsa.
   Eleven dikterar sin text till AI i stället för att diktera in i tex Word.
   AI används för stavningshjälp i stället för ett rättstavningsprogram
2. Augmentation (Förbättring)
   AI tillför mervärde till assisterande teknik
   Exempel:
   AI förenklar texterna till en mer lättläst nivå eller förklarar svåra ord.
   Eleven får skriva med AI-stöd som föreslår ord, meningar och rättar grammatik.
   AI ger återkoppling (t.ex. “bra början, utveckla med ett exempel”) vilket ger mer stöd än vanlig rättstavning
3. Modification (Förändring)
   AI förändrar hur uppgifter genomförs
   Exempel:
   AI hjälper eleven att göra en steg-för-steg-plan för uppgifter.
   Eleven får träna på innehåll genom interaktiv dialog med AI som ställer frågor tillbaka.
   AI kan omvandla elevens text till ljud eller bild, så eleven får fler sätt att ta till sig sitt eget arbete.
4. Redefinition (Omdefiniering)
   AI möjliggör helt nya arbetssätt
   Exempel:
   Eleven skapar en ljudbok eller podd av sitt text tillsammans med AI som gör att man lyssna på texten på ett helt nytt sätt.
   Eleven övar muntlig framställan genom att tala med AI som tränar lyssnande och respons.
   AI kan simulera “studiekamrater” eller “mentorer” som hjälper eleven att hålla fokus och ställa rätt frågor i lärprocessen.

Om verktyget jag ska använda endast hamnar i den första kategorin Substitution (Ersättning) så är det viktigt att fundera på syftet med användningen. Behövs verkligen verktyget i denna situation?

Men man måste också ha med sig att samma verktyg kan hamna på olika nivåer beroende elev och syfte med uppgiften. Men min uppfattning är att när ett verktyg hamnar i denna nivå så klarar vi oss utan den.

Det är om verktygen hamnar under de tre övriga kategorierna, Augmentation, Modification och Redefination som det verkligen börjar hända saker.

Det är då AI kan vara ett verkligt stöd ur ett specialpedagogiskt perspektiv.

Att använda enkla prompter kan göra stor skillnad för elever som behöver stöd. En prompt är helt enkelt det man skriver till AI:n för att tala om vad man vill ha hjälp med. Genom att ge elever färdiga prompter sänker vi tröskeln och gör det lättare för dem att komma igång.

Men vi kan också ta det ett steg längre. Genom att skapa agenter eller GPT:er slipper eleven prompta själv – i stället får hen ett skräddarsytt stöd direkt. Jag har till exempel tagit fram agenter som ger stegvisa instruktioner, gör texter mer lättlästa eller erbjuder tre möjliga startmeningar när en elev ska börja skriva. Dessa har vi testat med några elever som behöver just detta, och även om det ännu är för tidigt för att se tydliga resultat, ser jag en stor potential.

AI kan dessutom hjälpa till att dela upp större uppgifter i mindre delar, vilket ofta gör arbetet mer hanterbart och mindre överväldigande. Det går också att använda AI för att visualisera begrepp – något som kan vara väldigt värdefullt för elever som behöver se saker framför sig för att förstå. Att kunna prata med en AI kan ge elever ett tillgängligt sätt att resonera, öva och fördjupa sin förståelse utan att det ställs krav på att formulera sig i skrift.

Är det bara att använda AI – eller finns det fallgropar?

Nej, det är förstås inte bara att köra igång. När vi arbetar med AI i undervisningen behöver vi ta hänsyn till etiska, moraliska och pedagogiska frågor. Det kan handla om hur AI tränas på vår data, risken för hallucinationer, hur information lagras och vilka konsekvenser ett överberoende kan få. Det finns många aspekter att reflektera över innan vi bestämmer hur och när AI ska användas.

För den som vill fördjupa sig finns mer att läsa här på Pedagog Jönköping:
Etik och datahantering AI
Faror, risker och utmaningar med AI

Samtidigt ska vi inte glömma att AI – rätt använt – kan vara en stark motivationshöjare och ett stöd för både självkänsla och inlärning. Men då krävs det att vi guidar eleverna i att använda AI som ett verktyg för lärande, inte som en genväg. Att låta AI skriva eller lösa uppgifter åt dem skapar inget lärande i sig; allt lärande kräver en egen insats. Däremot kan AI hjälpa elever med olika svårigheter att fokusera på det som faktiskt är kärnan i uppgiften.

En utmaning som både vi och eleverna möter är att veta när man ska sätta stopp. När AI ger ett svar kommer det nästan alltid följdfrågor och förslag på ytterligare hjälp. Det är lätt att fastna i spiralen av ”kan du också…?”. Det här är viktigt att prata om tillsammans – att vi behöver vara medvetna om gränsen mellan stöd och överanvändning.

Just därför är det också viktigt att lära eleverna att beskriva hur de använt AI i sitt arbete. Lite som en form av källhänvisning. Genom att synliggöra användningen blir det tydligare vad som är okej – och när AI faktiskt fungerar som ett stöd för eleven i sitt lärande och fungera som assisterande teknik. För att leva som man lär… I skrivandet av detta blogginlägg så har jag använt Copilot för att resonera och få stöd i att räta ut mina tankar. Även att få stöd i att formulera vissa saker har varit ett stöd.

Trots detta stöd så kan jag ändå säga att jag skrivit detta inlägg eftersom det är jag som ”äger” innehållet. Alltså jag känner mig trygg med texten och dess innehåll. AI:n har bara hjälpt mig att fördjupa min kunskap och hjälpt mig att få ut det på ett enklare sätt så du som läsare lättare ska förstå vad jag vill säga. För mig har AI varit assisterande teknik helt enkelt.

Avslutningsvis

Elever kan inte bära hela ansvaret för sin kunskapsutveckling själva. De behöver stöd för att bli mer självständiga och hitta sina bästa sätt att lära. Här kan AI, när det används med omtanke och tydligt syfte, vara ett värdefullt verktyg på vägen.

AI kommer inte att ersätta den mänskliga pedagogiken – men det kan förstärka den. När vi låter syftet styra tekniken och använder AI för att träna, inte ersätta, elevernas tänkande, då kan det bli ett kraftfullt stöd i deras lärande.

Till sist är det värt att komma ihåg att det som känns som en snabb lösning i stunden inte alltid är det på sikt. Frågan vi behöver ställa oss är: När blir AI ett verkligt stöd i elevens lärande?