Källkritik, sakkritik och källtillit

1. Vem står bakom informationen?
   Kan du identifiera den ursprungliga källan och är den trovärdig? En viktig aspekt är att kontrollera vem som är avsändare och vad deras motiv kan vara.
2. Vem gynnas av att du sprider informationen?
   Fundera på vem som drar nytta av att du delar eller tror på den information du får. Desinformation sprids ofta med ett dolt syfte, till exempel för att påverka opinioner eller sälja en produkt.
3. Hur gammal är informationen?
   Är den fortfarande relevant? Informationens ålder är avgörande, eftersom gamla nyheter eller forskningsresultat kan vara inaktuella och missleda.
4. Var hittade du informationen?
   Kommer den från en pålitlig källa? Att säkerställa att källan är trovärdig är avgörande för att undvika att bli lurad av falska nyhetssidor eller manipulerade konton.
5. Dubbelkolla informationen
   Kan du hitta samma information i andra pålitliga källor? Om flera oberoende och pålitliga källor rapporterar samma fakta är sannolikheten större att informationen är korrekt.
6. Sök efter motstridiga uppgifter
   Att aktivt leta efter information som ifrågasätter eller motsäger det du tror på hjälper dig att undvika bekräftelsebias – att endast ta in information som bekräftar dina egna åsikter. Att ifrågasätta även det som verkar passa in i din världsbild ger en mer balanserad syn på saker och ting.

När vi granskar information online måste vi också vara medvetna om de olika metoder som används för att manipulera oss, både i syfte att påverka våra åsikter och vår uppfattning av vad som är "normalt". Här är några vanliga manipulationstekniker:

1. Social hacking – bandwagoneffekt
   Människor tenderar att följa och ansluta sig till det beteende, de åsikter eller attityder som uppfattas som populära eller som "alla andra" verkar följa. Sociala medier utnyttjar ofta denna effekt för att sprida idéer och normer snabbt.
2. Vilseledande identiteter
   Falska konton och alias används för att dölja avsändarens riktiga identitet, ofta i syfte att manipulera eller skapa en falsk uppfattning om att en viss åsikt har bredare stöd än vad den egentligen har.
3. Sock-puppets
   En sock-puppet är ett falskt onlinekonto som används för att stödja eller förstärka en viss position, utan att den riktiga avsändaren avslöjas. Detta skapar en illusion av bredare stöd och kan påverka människors åsikter genom falska "anhängare" eller supportrar.
4. Whataboutism
   Denna debatteknik används för att undvika att bemöta kritik genom att rikta uppmärksamheten mot ett annat problem, ofta genom att ställa en motfråga eller peka på en annan, till synes relaterad, händelse.
5. Gish-gallop
   Gish-gallop innebär att överväldiga sin motpart med ett stort antal argument eller frågor på kort tid, med syftet att förvirra snarare än att föra en saklig diskussion. Detta används ofta för att undvika djupgående granskning av en viss ståndpunkt.

För att bekämpa desinformation och främja kritiskt tänkande är utbildning och övning avgörande. Här är några sätt att utveckla och träna elever och individer i källkritik och desinformationshantering:

• Skapa egna fake news och deepfake-bilder
  Låt eleverna använda olika AI-verktyg för att själva skapa "fejkartiklar" med tillhörande bilder. Genom att själva skapa och identifiera falska nyheter får de en konkret förståelse för hur lätt det är att manipulera information.
• Använd AI för faktagranskning
  Introducera eleverna till AI-verktyg som kan hjälpa till att granska fakta. Genom att använda dessa verktyg lär de sig hur AI kan användas för att avslöja falska påståenden och stärka deras förmåga att själva kritiskt granska information.
• Simulera påverkanskampanjer
  Använd AI för att skapa simuleringar av påverkanskampanjer där eleverna får se hur olika aktörer kan påverka opinioner genom desinformation. Detta kan inkludera exempel på manipulerade sociala medier och hur dessa används för att sprida specifika narrativ.
• Analysera retoriska medel med AI
  Använd AI för att göra eleverna medvetna om hur olika retoriska verktyg påverkar oss. Genom att skapa en förpromptad chattbot, eller dela en prompt med eleverna, kan man visa hur AI kan användas för att övertyga och manipulera. En prompt skulle till exempel kunna förklara både ämnet och metoden bakom påverkan.

Cicero GPT - En chattbot som kan användas för att förstå hur påverkanskampanjer och desinformation fungerar.

Digitala Lektioner - Internetstiftelsen har många lektioner om källkritik för olika åldrar.

Venice.ai - En ganska ocensurerad chattbot.

Perplexity.ai - En sökmotor som i konversationsstil (som en chattbot).

Morphic.sh - En annan sökmotor som presenterar svaret med naturligt tal (likt Perplexity)

Bad News Game - Ett spel där du ska sprida falska nyheter. Syftet är att lära sig om fake news och desinformation

Websim.ai - Skapa en hemsida genom en prompt. En bra tjänst för att visa hur enkelt det är att skapa en fejkad nyhetssida, tex.