Lära om AI
Antal Sidor: 20
Manipulerade bilder, filmer och texter
Manipulation av bilder, texter och filmer är inte något som har uppstått med AI:s framfart. Genom historien har det funnits flera uppmärksammade exempel där olika aktörer har förvanskat verkligheten för att tjäna sina egna syften. Här tittar vi bakåt i historien för att förstå begreppet fake news.
Ett av de mest kända exemplen är från Stalins Sovjetunionen, där människor som föll i onåd hos regimen bokstavligen raderades från historien. Ett välkänt fall är när Stalin lät retuschera bort Nikolai Yezhov, en tidigare ledare inom säkerhetstjänsten, från ett foto där han stod bredvid Stalin under ett tal av Lenin. På så sätt försökte man få det att se ut som om Yezhov aldrig hade funnits.
Modebranschen är ett annat område där manipulation har varit vanligt förekommande. Under decennier har bilder på modeller retuscherats för att göra dem smalare och för att skapa en orealistisk bild av skönhet. Detta har bidragit till snedvridna kroppsideal och osunda normer kring kropp och utseende.
På 1980-talet drev Sovjetunionen en propagandakampanj där de spred falska nyheter om att USA låg bakom spridningen av AIDS. Genom förfalskade dokument och manipulerade bilder försökte de underblåsa konspirationsteorier, och få världen att tro att sjukdomen var ett biovapen som USA hade utvecklat.
Andra kända exempel:
- Nazitysklands propagandamaskin använde sig av förvrängda bilder och filmer för att demonisera sina fiender och rättfärdiga sin egen politik.
- Modefotografer har under lång tid använt bildbehandling för att skapa perfekta kroppar, något som under många årtionden gått obemärkt förbi.
Ett känt arabiskt ordspråk lyder: ”En bra lögn kan ta sig från Bagdad till Konstantinopel medan sanningen fortfarande letar efter sina sandaler.” Detta är mer sant än någonsin. Det som tidigare tog dagar eller veckor att sprida sig, kan nu ske på bara några sekunder, tack vare internet och sociala medier.
Forskning visar att fake news sprider sig betydligt snabbare än sanna nyheter. Ett exempel är den virala nyheten från Indian Times, som rapporterade att Sverige skulle bli värd för de europeiska mästerskapen i sex. Nyheten fick snabbt stor spridning på nätet, trots att den var helt fabricerad.
En förklaring till varför falska nyheter sprids så snabbt är att de ofta är mer sensationella och emotionellt laddade än sanningen. Det mänskliga sinnet är benäget att reagera starkare på sådant som väcker känslor som ilska, rädsla eller överraskning – vilket gör att vi gärna delar vidare innan vi faktakollar. Dessutom utnyttjar många aktörer våra fördomar och befintliga uppfattningar för att göra sina lögner ännu mer trovärdiga.
Andra exempel på uppmärksammade fake news:
- Under USA:s presidentval 2016 spreds en nyhet om att påven stödde Donald Trump, vilket var helt osant, men fick stor spridning.
- Det ryktades falskt att choklad kunde hjälpa människor att gå ner i vikt, baserat på en fejkad "vetenskaplig studie" som också spreds som en löpeld på nätet.
Skillnaden nu jämfört med historien är hastigheten med vilken dessa falska nyheter sprider sig. Tidigare kunde rykten ta dagar eller veckor att nå stora massor, men idag kan en fejkad nyhet spridas till miljoner människor på bara några timmar. Detta ställer högre krav på dig att vara källkritisk och vaksamm när du konsumerar information online.
- Publicerad: 16 sep 2024
- Senast uppdaterad: 19 sep 2024