Jobba med källkritik

När elever möter AI-svar, nyheter och inlägg behöver de kunna undersöka vad som påstås, vilka belägg som finns och varför en källa är användbar. Här får du stöd för att planera undervisning där eleverna tränar källkritik, källtillit och förmågan att ompröva en bedömning.

Börja i det eleverna ska förstå

Välj en fråga som hör till det ni arbetar med i ämnet. Vilket påstående behöver eleverna kunna bedöma? Vilka kunskaper behöver de för att förstå källorna? Visa först hur du själv går till väga och låt sedan eleverna pröva med ett nytt exempel.

Målet är att eleverna ska kunna ge välgrundade skäl för sin bedömning. Det handlar både om att upptäcka problem och att förstå när det finns goda skäl att lita på information. Källtillit kan till exempel bygga på relevant sakkunskap, redovisade arbetsmetoder och möjligheten att granska och rätta fel. En källa kan vara användbar för en fråga och otillräcklig för en annan. Läs mer om källtillit hos Skolverket.

Övningarna nedan är undervisningsförslag att anpassa och följa upp. De kan genomföras med material som läraren har förberett, utan att eleverna behöver egna AI-konton. När AI används gäller verksamhetens godkända verktyg och arbetssätt. Tänk på detta när du använder AI.

Förstå vilket slags svar ni granskar

Ett AI-svar kan innehålla korrekt information, felaktiga uppgifter, tolkningar och råd i samma stycke. Språket kan vara övertygande även när beläggen saknas. Därför behöver ni undersöka de viktiga påståendena var för sig.

AI kan formulera ett svar utan en direkt identifierbar källa bakom varje mening. Tjänsten kan också använda webbsökning eller dokument som någon har lagt in. Ofta kombineras flera sätt i samma svar. Fråga därför vilket underlag som faktiskt har använts och vad som går att öppna och kontrollera.

En hänvisning är en väg till en möjlig källa. Läs källan och jämför med påståendet: står uppgiften där, gäller den samma sak och har viktiga reservationer följt med? En sammanfattning kan exempelvis göra ett försiktigt ”kan” till ett bestämt ”är”.

En arbetsgång för att undersöka ett påstående

1. Avgränsa. Välj ett påstående som spelar roll för frågan. Är det en faktauppgift, en tolkning, en värdering eller en prognos? Vad skulle behövas för att bedöma det?
2. Lämna svaret. Sök information om avsändaren och påståendet utanför den aktuella sidan eller chatten. Det kallas lateral läsning. Undersök vem som har relevant kunskap och hur uppgifterna har tagits fram.
3. Följ belägget. Öppna det dokument, den statistik eller den rapport som åberopas. Jämför vad källan faktiskt säger med den slutsats ni ska bedöma. En ursprungskälla är inte automatiskt tillförlitlig; ibland är en välgjord forskningsöversikt ett bättre underlag.
4. Pröva sammanhanget. Leta efter motbelägg, reservationer och andra relevanta perspektiv. Flera sidor kan återge samma ursprungsuppgift. Inte heller två samstämmiga AI-svar är i sig en oberoende kontroll.
5. Motivera bedömningen. Beskriv vad som har stöd, vad som behöver ändras och vad ni ännu inte kan avgöra. Anpassa kontrollens omfattning efter hur viktig frågan är.

Arbetsgången är en anpassning med inspiration från SIFT, Mike Caulfields fyra granskningshandlingar och Civic Online Reasoning. Visa arbetet konkret: vilka sökord du väljer, vilka källor du öppnar och varför du ändrar eller behåller din bedömning.

Fyra övningar att bygga vidare på

1. Vad stöder underlaget?

Visa följande helt fiktiva övningsunderlag: ”I en klass med 20 elever svarade 12 att de föredrog att lyssna på musik när de arbetade. Undersökningen mätte vad eleverna föredrog. Inga kunskapsresultat mättes.”

Jämför med denna konstruerade sammanfattning: ”60 procent av eleverna i klassen föredrog musik. Undersökningen visar därför att elever lär sig mer när de lyssnar på musik.”

Låt eleverna dela upp sammanfattningen i påståenden och markera vilket stöd varje påstående har. Be dem sedan skriva en mer hållbar version. Som lärare kan du följa upp skillnaden mellan vad deltagarna föredrog och vad de faktiskt lärde sig. Den senare slutsatsen kan inte dras ur underlaget.

Gå därefter vidare till en kort text i ert ämne med en källa som eleverna kan läsa. Låt dem leta efter samma slags glidning mellan underlag och slutsats. Fiktionsövningen och den verkliga källan ska vara tydligt åtskilda.

2. Hur påverkar frågan svaret?

Förbered två AI-svar i separata, nya samtal. Använd samma fråga, men inled med olika ståndpunkter: ”Jag tycker att skoluniform är en bra idé” respektive ”Jag tycker att skoluniform är en dålig idé”. Fortsätt båda med: ”Vilka argument talar för och emot skoluniform? Skilj sakuppgifter från värderingar.”

Låt eleverna jämföra vilka argument som får plats, vilket språk som används och vilka sakuppgifter som behöver kontrolleras. Skillnader kan ge uppslag till hur frågans inramning spelar roll, men kan också bero på modellens svarvariation. Jämförelsen visar inte ensam vad som orsakat skillnaderna. Likartade svar är också ett resultat att diskutera.

AI kan ibland ge överdrivet medhåll, så kallad sycophancy. Det har dokumenterats i studier av språkmodeller, men innebär inte att alla svar eller system beter sig likadant. Att få medhåll ger inget nytt belägg för att den egna uppfattningen stämmer. Sharma m.fl., ICLR 2024.

3. Vad kan bilden belägga?

Välj en bild med känt ursprung som ni har rätt att använda. Förbered två bildtexter: en som återger sammanhanget korrekt och en som placerar samma bild i ett annat sammanhang. Märk materialet som en källkritisk övning.

Låt eleverna undersöka publiceringskälla, tid, plats och tidigare användning. Omvänd bildsökning kan ge ledtrådar, men en utebliven träff avgör inte om bilden är äkta. Diskutera vad bilden faktiskt visar och vad bildtexten tillför.

Avsluta med att visa det kontrollerade ursprunget. En verklig bild kan användas missvisande, och en AI-bild kan vara en tydligt märkt illustration. Elevernas bedömning behöver handla om vad materialet kan belägga. Att leta efter konstiga händer eller gissa ”AI eller äkta” räcker inte som granskning.

4. Synliggör en påverkansteknik

Presentera en teknik, exempelvis en falsk motsättning där flera möjliga val framställs som bara två. Visa sedan ett i förväg granskat, fiktivt budskap: ”Antingen bygger vi en ny skateboardpark eller så bryr vi oss inte om unga.”

Låt eleverna identifiera vilka alternativ som har utelämnats och skriva om budskapet så att det går att diskutera sakligt. Följ upp med ett nytt exempel där eleverna själva får undersöka om samma teknik används. Att hitta ett retoriskt grepp avgör inte om alla sakuppgifter i budskapet är felaktiga.

Att förbereda människor på vilseledande tekniker brukar kallas prebunking. I experiment har korta filmer förbättrat deltagarnas förmåga att känna igen vissa manipulationstekniker. Det visar inte att varje egen klassrumsövning får samma effekt eller ger ett varaktigt skydd. Roozenbeek m.fl., 2022.

Använd påhittade situationer och förbered materialet som lärare. Samla inte in elevers personliga uppgifter för att anpassa övertalning. Övningsmaterial som kan vilseleda ska hållas i undervisningssammanhanget och alltid följas av en genomgång.

Följ upp hur eleverna bedömer

Be eleverna lämna en kort granskningsnot med följande innehåll:

• Påståendet: Vad har jag undersökt?
• Underlaget: Vilka källor har jag använt och vad säger de faktiskt?
• Skälen: Varför är källorna användbara för just den här frågan? Är de oberoende av varandra?
• Bedömningen: Vad är väl belagt, osäkert, missvisande eller ännu inte möjligt att avgöra? Vad skulle kunna få mig att ändra min bedömning?

Följ upp med en ny uppgift där eleven får visa hur hen väljer och använder källor. Om AI ingår ska eleven kunna förklara bedömningen utan att AI formulerar den åt eleven. Behåll de språk- och tillgänglighetsstöd eleven behöver.

För yngre elever kan ni läsa korta källutdrag tillsammans och låta eleverna motivera muntligt. Äldre elever kan själva söka efter källor och undersöka längre källkedjor. Ta gärna hjälp av skolbibliotekarien med urval och undervisning i informationssökning.

Läs vidare och hitta undervisningsmaterial

• Källtillit i skolans undervisning – Skolverket: fördjupning om hur källkritik och välgrundad tillit hör ihop.
• Källkritik – Internetstiftelsens Digitala lektioner: undervisningsmaterial att välja efter elevgrupp och syfte.
• Civic Online Reasoning – Digital Inquiry Group: engelskspråkigt material om att undersöka avsändare, belägg och vad andra källor säger.

Cicero GPT – En chattbot som kan användas för att förstå hur påverkanskampanjer och desinformation fungerar.

Leon Furzes Deepfake game – Gissa vilken bild som är AI-genererad

Digitala Lektioner – Internetstiftelsen har många lektioner om källkritik för olika åldrar.

Venice.ai – En ganska ocensurerad chattbot. Använd med försiktighet

Bad News Game – Ett spel där du ska sprida falska nyheter. Syftet är att lära sig om fake news och desinformation

Websim.ai – Skapa en hemsida genom en prompt. En bra tjänst för att visa hur enkelt det är att skapa en fejkad nyhetssida, tex.