AI i klassrummet - lärarhandledning

Att börja använda AI i undervisningen kan väcka många frågor. Här är några frågor och korta svar som sammanfattar de mest centrala tankarna och förhållningssätten i den här guiden, tänkta som en trygg startpunkt för dig som pedagog.

1. Vad är AI (egentligen)?

Tänk på det som en extremt avancerad mönstermaskin, inte en tänkande varelse. Den har lärt sig att förutse nästa ord baserat på enorma mängder data från internet. Den "förstår" alltså inte vad den säger, men den är expert på att imitera mänskligt språk och mänskliga mönster.

Fundera över: Eftersom AI:n inte tänker, vilka mänskliga erfarenheter (som känslor och empati) saknas alltid i dess svar?

2. Hur kan AI faktiskt stödja elevers lärande?

Genom att agera som en outtröttlig "lärandepartner". Den kan vara ett bollplank för idéer, en personlig handledare som ger ledtrådar (inte svar), en tålmodig samtalspartner för språkträning eller en simulator som låter eleven intervjua en historisk person.

Fundera över: Använder eleven AI för att fördjupa sitt tänkande, eller för att undvika det?

3. Vad är det viktigaste jag behöver tänka på kring etik och fusk?

Transparens är A och O. Skapa tydliga spelregler i klassrummet för när och hur AI får användas. Gränsen mellan stöd och fusk handlar mindre om verktyget och mer om din uppgiftsdesign och elevens intention. Om målet är processen, är AI ofta ett stöd. Om målet bara är den färdiga produkten, kan det bli fusk.

Fundera över: Vilket ansvar har vi för hur vi använder ett svar som bygger på andras (ofta okända) arbete?

4. Men kan man lita på vad AI:n säger?

Absolut inte, inte utan vidare. AI kan med stor övertygelse "hallucinera" (hitta på fakta) och dess svar speglar de fördomar (bias) som finns i den data den tränats på. Den är en utmärkt startpunkt för research, men aldrig en slutgiltig eller ensam källa.

Fundera över: Hur kan vi dubbelkolla AI:ns påstående, och vems perspektiv eller röst saknas i det här svaret?

5. Tar inte AI över elevens eget tänkande?

Det är den största risken, men också den viktigaste pedagogiska utmaningen. Genom att designa uppgifter där eleven måste agera på AI:ns output – värdera den, kritisera den, bygga vidare på den – stärker vi deras eget tänkande. Målet är att AI ska hjälpa eleven att hitta sin egen röst, inte tysta den.

Fundera över: Hur kan vi få fram elevens unika tanke, som AI:n aldrig skulle kunna komma på?

6. Varför ska vi ens hålla på med detta?

För att det är en grundläggande del av den värld våra elever ska leva och verka i. Att förstå hur dessa system fungerar, hur de påverkar oss och hur man använder dem på ett ansvarsfullt sätt är en demokratifråga och en avgörande framtidskompetens. Vår uppgift är att ge dem de verktyg och det kritiska förhållningssätt de behöver.

Fundera över: Om AI kan göra detta, vilka mänskliga förmågor blir då ännu viktigare för oss att träna i skolan?

Det dyker ständigt upp nya AI-verktyg, och det kan vara svårt att veta vilka som är säkra och lämpliga för skolan. För att garantera elevernas integritet och säkerhet är grundregeln att vi som pedagoger aldrig kan uppmana elever att skapa egna konton på externa, kommersiella AI-tjänster.

I Jönköpings kommun har eleverna tillgång till två granskade och godkända chattbotar:

1. Skolup AI: Detta är den säkraste och mest anpassade tjänsten för alla elever i grund- och gymnasieskolan. Skolup AI är helt GDPR-säkrad för svensk skola, vilket innebär att inga personuppgifter sparas och ingen data används för att träna AI-modeller. Det är ett tryggt förstahandsval för klassrummet.
2. Microsoft Copilot: Detta verktyg finns tillgängligt för elever som är 13 år eller äldre. Copilot ger tillgång till en kraftfullare AI-modell med internetåtkomst, vilket öppnar för fler möjligheter men också ställer högre krav på källkritik.

Tänk på! Den data som matas in i Microsoft Copilot behandlas utanför kommunen. Personuppgifter, sekretessuppgifter, känslig information eller intern information får ej användas i Copilot Webb.

De flesta lektionsingångar i den här guiden är designade för att fungera väl med båda dessa verktyg.

Leder AI verkligen till lärande? Frågan är berättigad och svaret är inte enkelt. Forskningen visar en tudelad bild där AI, beroende på hur det används, kan vara både en kraftfull motor för lärande och en risk för ytlighet och passivitet.

Fördelar

Vissa studier pekar på att AI-användning kan ge starkt positiva effekter på elevers faktiska resultat och förbättra prestationer i problemlösning, delvis genom att öka både engagemang och mentalt fokus. AI-genererade bilder har visat sig underlätta förståelsen, och vissa analyser kopplar även AI-användning till ett ökat kritiskt tänkande. Verktyg som ger omedelbar och personlig feedback kan dessutom höja både motivation och resultat.

Risker

Samtidigt finns det tydliga varningssignaler. Forskning visar att inlärningen riskerar att bli ytlig; i en studie presterade elever märkbart sämre på prov efter att ha använt AI som övningsstöd. Andra studier har uppmätt passivitet vid AI-användning och kopplat frekvent användning till sämre minne och lägre betyg.

Dessutom kan AI ge direkt felaktig information, så kallade hallucinationer, och det finns forskning som pekar på att AI-användning kan minska såväl den kreativa förmågan i skrivande som fokus i andra ämnen.

Slutsats

Än så länge är generativ AI kanske varken ”räddningen” eller ”undergången” för utbildning, utan ett kraftfullt verktyg som förstorar de effekter vårt pedagogiska system tillåter. Används det med eftertanke kan det berika lärandet på sätt vi tidigare knappt kunnat drömma om. Men utan kloka ramverk riskerar det att underminera bildningens kärna. Forskningen ger oss både varningssignaler och vägledning.

Källor:

Fördelar

Starka inlärningseffekter, engagemang, högre-ordningstänkande (meta)

• Deng et al., 2024 ScienceDirect
• Wang & Fan, 2025 Nature
• Heung & Chiu, 2025 ScienceDirect

AI-tutor i randomiserad kontrollerad studie – bättre resultat, mer motivation

• Kestin et al., 2025 Nature

Kreativitet (individnivå)

• Doshi & Hauser, 2024 Science

Risker/varningssignaler

Ytlig inlärning/sämre provresultat efter AI-stöd i övning

• Bastani et al., 2025 PNAS+1

Lägre betyg/korrelation med frekvent AI-användning

• Wecks et al., 2024 arXiv+1

Passivitet/minskad kognitiv aktivering vid skrivande med LLM

• Kosmyna et al., 2025 arXivMIT Media Lab

Kreativitet (kollektiv nivå)

• Doshi & Hauser, 2024 Science
  

AI är kanske varken en universell räddning eller en garanterad undergång. Det är ett verktyg som förstärker effekterna av den pedagogik vi väljer. Vår expertis som pedagoger har aldrig varit viktigare.

Att planera för ansträngande och meningsfullt lärande

Lärande måste få vara ansträngande, men det är inte ansträngningen i sig vi ska bedöma. AI ska inte vara en genväg. Det är vi som bestämmer när AI har en plats som verktyg i klassrummet eller när det unika med klassrummet – att 25 människor tänker och tycker olika tillsammans – är det viktigaste verktyget. Vi behöver hjälpa eleverna att ställa de avgörande frågorna:

• Varför eller varför inte ska jag använda AI för just detta?
• När i processen hjälper det mig som mest?
• Vad tillför AI som jag inte kan göra själv?
• Vad går kanske förlorat om jag använder AI?

Detta är svåra frågor och AI gör något med vårt tänkande. Sättet AI presenterar information, de perspektiv som AI lyfter fram - eller inte väljer att visa - gör något med vår förståelse och vårt tänkande.

Kärnan i detta material är därför det som kallas epistemisk medvetenhet – förmågan att märka och reflektera över hur, i det här fallet, AI påverkar elevernas egna tänkande, deras frågor och deras slutsatser. Det handlar om att ställa frågor som:

• Vilka tankar hade jag innan jag frågade AI?
• Hur påverkade AI:s svar mitt sätt att se på ämnet?
• Vad är min egen unika tanke som AI aldrig skulle kunna komma på?

Nyckeln är att göra AI till en medveten partner, ett verktyg som eleverna medvetet väljer eller väljer bort, inte en ersättare som eleverna omedvetet ersätter sitt tänkande med.

Att använda AI är enkelt. Att lära sig med AI kräver reflektion. Vi behöver uppmuntra och bygga in rutiner där eleverna reflekterar över sitt lärande i synnerhet när de använt AI. Reflektionen är inte bara en slutuppgift, utan en återkommande vana som kan se olika ut:

• Under tiden: Korta temperaturmätare där eleven ställer sig frågan: "Vad händer med mitt tänkande just nu?", "Vilka tankar satte AI igång och hur förhåller jag mig till dem?"
• Efter en uppgift: En mer strukturerad reflektion kring processen: "Vad gjorde AI, vad gjorde jag, och vad blev bättre tillsammans?"
• Efter ett arbetsområde: En djupare analys av hur AI-användningen påverkat den egna kunskapen och det egna förhållningssättet till ämnet.

Som pedagoger behöver vi vara tydliga med spelreglerna för varje uppgift. Att definiera hur eleverna får använda AI skapar trygghet och riktar deras ansträngning åt rätt håll. En bra tumregel är att ju mer stöd eleverna får av AI för att producera innehåll, desto högre måste kraven vara på deras egen analys, värdering eller kreativa tillämpning. Det säkerställer att den kognitiva ansträngningen hamnar där lärandet faktiskt sker.

På denna sida kan du läsa om hur du kan skapa gemensamma spelregler för klassens användning av AI:

Klassens AI-överenskommelse