En guide till AI-verktygens affordanser

En chattbots största styrka är samtalet – den textbaserade dialogen mellan elev och AI. Det skapar unika möjligheter för lärande, så kallade affordanser. Moderna AI-verktyg, som ChatGPT, Microsoft Copilot och Skolup AI, kan ofta också generera bilder, ljud och kod.

Här är de centrala sätt som en chattbot kan stödja lärande via text:

Kunskapsbyggande och förståelse

• Utforskande kunskapsinhämtning och syntes: Ger en snabb, sammanfattande överblick över komplexa ämnen som en startpunkt för lärande. Möjliggör därefter ett interaktivt utforskande där eleven kan borra sig ner i ämnet med följdfrågor som förklara enklare, ge ett exempel för att nå en djupare förståelse.
• Förenkling och konkretisering: Kan översätta komplexa eller akademiska texter till ett enklare språk. Den kan också förklara abstrakta begrepp med hjälp av konkreta exempel och liknelser, vilket gör innehållet mer tillgängligt för eleven.
• Felanalys och konceptuell förståelse: Kan på begäran medvetet göra vanliga misstag eller ge felaktiga lösningar. Eleverna får då aktivt själva upptäcka, analysera och rätta felen, vilket hjälper dem att förstå ämnet bättre.
  

Tänkande och problemlösning

• Sokratisk coach och utmanande tänkande: Agerar som en samtalspartner som ställer fördjupande följdfrågor, exempelvis: Hur menar du då?, Vilka bevis har du för det? Det tvingar eleven att motivera sina påståenden, precisera sitt språk och utforska alternativa synsätt.
• Perspektivtagande och simulering: Simulerar en dialog med en specifik röst eller roll, till exempel en historisk person, en skeptisk granskare eller en expert inom ett fält. Detta tränar empati, argumentation och förståelse för olika ståndpunkter.

Textskapande och bearbetning

• Strukturering och idégenerering: Kan fungera som en samtalspartner som hjälper eleven att komma igång – till exempel genom att föreslå rubriker, nyckelord, checklistor eller en enkel plan för texten. Det ger eleven en tydlig start och struktur att bygga vidare på.
• Modellering och kvalitetsmedvetenhet: Kan visa och jämföra flera versioner av samma text på olika betygsnivåer, till exempel från E till A. Den kan också peka ut vad som skiljer dem åt – som ordval, struktur eller språk – vilket gör bedömningskriterierna konkreta.
• Formatgivande feedback och kriterieförståelse: Kan ge snabb respons på en elevtext genom att jämföra den med uppgiftens mål eller bedömningskriterier. Det hjälper eleven att se vad som redan fungerar bra och vad som behöver förbättras för att nå nästa nivå.
• Språklig stöttning (scaffolding): Ger förslag på omformuleringar, synonymer eller förenklingar av svåra meningar. Detta stödjer språkutvecklingen utan att eleven förlorar sin egen röst och innehåll.
  

Metakognition och lärandestrategier

• Metakognition och reflektion: Kan ställa reflektionsfrågor om elevens egen lärprocess, till exempel: Vilken del var svårast och varför?, Vilken strategi hjälpte dig mest? Detta utvecklar medvetenhet om det egna lärandet.
• Adaptiv kunskapsträning (retrieval): Kan skapa korta övningar och frågor som är lagom svåra för varje elev. Genom att repetera på olika sätt hjälper det eleven att minnas och förstå bättre över tid.
  

En bild säger mer än tusen ord och med AI-bildgeneratorer kan varje elev nu bli en skapare av visuella berättelser. Ett enkelt textkommando kan omvandlas till en bild, vilket öppnar upp för helt nya sätt att arbeta med lärande i klassrummet.

AI-bildgeneratorer är mer än bara en rolig funktion. När de används med ett pedagogiskt syfte blir de kraftfulla verktyg för att konkretisera abstrakta idéer, tolka texter på nya sätt och träna elevernas kritiska tänkande kring bilder och medier. Att formulera den perfekta textinstruktionen, prompten, blir i sig en övning i kreativitet och språklig precision.

Nedan följer en sammanställning av de mest centrala kärnaffordanserna för bildgeneratorer, grupperade efter pedagogiskt syfte.

Förståelse och kommunikation

• Visualisering och konkretisering: Kan visualisera svåra begrepp, som cellmembran eller demokratiskt underskott, så att de blir konkreta och lättare att se, förstå och minnas.
• Kreativ tolkning och världsbygge: Kan skapa bilder av karaktärer, miljöer eller händelser från en text. Detta fördjupar läsupplevelsen och uppmuntrar till personlig tolkning.
• Visuell argumentation och retorik: Låter eleven skapa bilder som förstärker ett budskap eller en känsla i en presentation. Detta tränar förståelse för visuell kommunikation.
• Emotionell gestaltning och empati: Kan hjälpa elever att skapa bilder som visar känslor och stämningar, till exempel melankoli eller eufori, och på så sätt utveckla ett språk för att beskriva och förstå abstrakta känslor.
  

Skapande och designprocess

• Hypotesprövning och iteration: Låter eleven snabbt prova och justera visuella idéer. Genom att iterera och steg för steg förfina sin textinstruktion (prompt) kan eleven utveckla bilden tills den blir som tänkt.
  
• Design och prototyping: Fungerar som ett snabbt verktyg för design. Elever kan skapa förslag på logotyper till sitt UF-företag, bokomslag till en berättelse de skrivit, eller en visuell prototyp för en uppfinning.
• Experimenterande med estetik och bildkomposition: Låter eleven experimentera med konstnärliga stilar och begrepp. Genom prompter som "i stil med Picasso" eller "med grodperspektiv" kan de i praktiken se hur detta påverkar uttrycket i bilden.

Kritiskt tänkande och metakognition

• Källkritik och medievetenhet: Skapar underlag för diskussioner om autenticitet, bias och representation i bildmedia. Vad gör en bild trovärdig? Vilka stereotyper kan finnas i AI-genererade bilder? Vilken information saknas i bilden, och hur kan det förändra budskapet?
• Språklig precision (Prompting): Tvingar eleven att använda ett exakt, beskrivande och nyanserat språk för att styra generatorn. Detta blir en övning i att formulera sig.
• Konceptuell "temperaturmätare": AI-genererade bilder från eleverna kan visa hur de tänker om ett ämne och om de har några missuppfattningar. Detta kan ge läraren värdefull formativ information.

Från en enkel textprompt till en färdig video på några minuter. AI-drivna videoverktyg sänker tröskeln för filmskapande och öppnar för nya sätt att presentera, sammanfatta och bearbeta kunskap i klassrummet.

Dessa verktyg kan omvandla en elevs skrivna manus till en komplett video med bilder, musik och en AI-genererad berättarröst. Eftersom eleverna sällan kan skaffa egna konton, blir arbetsflödet ofta att eleven agerar manusförfattare och du som lärare agerar producent. Denna process är i sig en kraftfull lärandeaktivitet som tränar allt från källkritik och syntes (att samla och kombinera idéer till en ny, sammanhängande helhet) till kreativt berättande.

Nedan följer en sammanställning av de kärnaffordanser som dessa verktyg möjliggör.

Berättande och kommunikation

• Syntes och prioritering: Kan omvandla en längre text till ett filmmanus. Eleven måste då plocka ut det viktigaste, sortera informationen och bygga upp en logisk struktur som fungerar för en publik. Detta tränar både förmågan att samla och kombinera idéer (syntes) och att välja vad som är viktigast (prioritering).
• Multimodalt berättande: Kombinerar automatiskt text, röst, bild och musik. Eleven kan experimentera med hur olika uttryckssätt samverkar för att skapa en känsla eller förmedla ett budskap.
• Persuasivt berättande och Book Trailers: Eleven kan träna på att skapa korta och fängslande berättelser. Till exempel kan de göra en “filmtrailer” för en bok de läst, där målet är att väcka intresse och förmedla känsla utan att avslöja handlingen.
• Datavisualisering och presentation:  Gör det möjligt att omvandla data eller statistik från en rapport till en engagerande och lättförståelig informationsfilm. Siffrorna kan presenteras med animerad grafik och en berättarröst som förklarar innehållet.
  

Träning och tillämpning

• Scenarioträning och simulering: Skapar snabbt videoscenarier för att träna på, till exempel kundbemötande, konflikthantering eller historiska dilemman, där olika val kan leda till olika utfall.
• Språkträning och uttal: Eleven skriver ett enkelt manus på ett främmande språk. När videon genereras med en AI-röst får de omedelbar feedback på hur deras text låter med ett korrekt uttal.

Stöd och tillgänglighet

• Tillgängliggörande och inkludering: Gör det enkelt att producera instruktionsfilmer eller sammanfattningar med tydlig berättaröst (voice over) och visuell förstärkning. Detta kan hjälpa elever med lässvårigheter eller annat modersmål.
• Avdramatisering av presentation: Kan skapa en “avatar” som håller presentationen. Detta kan minska nervositet och göra det lättare för elever att fokusera på innehåll och formulering istället för på sin egen framtoning.

Från en enkel textrad till en fullt producerad låt, eller från ett manus till en hel radioteater. AI-verktyg för ljud och musik demokratiserar skapandet och ger eleverna nya sätt att uttrycka sig och bearbeta kunskap.

Verktyg som Suno och Udio kan tonsätta en elevs dikt och ElevenLabs kan ge röst åt historiska personer. Precis som med filmskapande är detta ett område där eleverna oftast inte kan skaffa egna konton.

Arbetsflödet blir därför att eleven agerar textförfattare eller kompositör, medan du som lärare är producenten som genererar den slutgiltiga ljudfilen. Denna process gör lärandet autentiskt och resultatet blir ofta mycket motiverande för eleven.

Nedan följer en sammanställning av de kärnaffordanser som dessa verktyg möjliggör.

Kreativt skapande och berättande

• Stämningssättning och atmosfär: Ger elever möjlighet att skapa soundtracks till sina filmer, presentationer eller berättelser för att medvetet förstärka en känsla.
• Ljuddesign och immersion: Kan skapa specifika ljudeffekter, till exempel “en gata i Rom år 50 f.Kr.”. På så sätt kan eleverna bygga ett immersivt ljudlandskap, det vill säga en ljudmiljö som får lyssnaren att känna sig som om de är mitt i berättelsen eller historien.
• Låtskapande och texttolkning: Omvandlar en elevs skrivna text, till exempel en dikt eller en faktatext, till en komplett låt med sång och musik. Det ger en helt ny dimension till textanalys och kreativt skrivande när eleven får höra sin egen text tolkad musikaliskt.
• Röstgestaltning och dramatisering: Ger elever möjlighet att få sina manus upplästa av olika AI-röster. De kan experimentera med ålder, accent och tonläge för att skapa radioteater, fiktiva nyhetsinslag eller för att höra hur en historisk persons tal kan ha låtit.

Analys och förståelse

• Mönster och struktur: Låter eleven experimentera och leka med musikens olika delar som till exempel tempo, genre och instrument för att se hur dessa tillsammans skapar en helhet som både är förutsägbar och kreativ. Detta kan kopplas till matematik och förmågan att känna igen mönster.
  
• Kulturell och historisk kontext: Skapar musik i olika stilar, till exempel barock, 80-talssynt eller traditionell folkmusik. Det hjälper eleverna att förstå och upptäcka särdragen hos olika epoker och kulturer.
• Intermodalitet och tolkning: Låter eleven omvandla en känsla, bild eller text till ljud eller musik. Det tränar kreativitet och förmågan att koppla idéer mellan olika uttryckssätt.

Lärandestöd och metakognition

• Kunskapsrepetition och minnesramsor: Hjälper eleverna att skapa korta jinglar eller minnesramsor för att lättare komma ihåg saker, till exempel grammatikregler, historiska årtal eller matematiska formler.

Tidigare har man ofta behövt lära sig den exakta syntaxen först, innan man kan börja skriva fungerande kod. Med AI-chattbotar som kodningspartner kan eleverna istället börja med det som är roligast och viktigast: logiken, kreativiteten och problemlösningen. Med Microsoft Copilot kan du koda enkla funktioner och webbsidor.

En AI-assistent kan agera som en outtröttlig "parprogrammerare" som hjälper eleven att översätta en idé från vanligt språk till fungerande kod. Men även förklara komplexa rader på enkel svenska, och hjälpa till att hitta och förstå frustrerande buggar.

Detta sänker tröskeln för att komma igång med programmering och gör det möjligt att fokusera på det funktionella tänkandet istället för att memorera kommandon.

Nedan följer en sammanställning av de kärnaffordanser som uppstår när eleven och AI:n kodar tillsammans.

Planering och förståelse

• Algoritmiskt tänkande och designprocess: Även utan att skriva kod kan elever träna på logisk problemlösning. De lär sig bryta ner problem i mindre steg (algoritmiskt tänkande) och tydligt formulera vad de vill uppnå. Samtidigt övar de på designtänkande genom att tänka på användaren och hur produkten ska fungera på ett enkelt och tydligt sätt.
• Översättning (logik till kod): Eleven beskriver i vanlig text vad de vill göra, till exempel: “Jag vill göra en lista med 10 slumpmässiga tal och sortera den.” AI:n omvandlar sedan beskrivningen till fungerande kod. På så sätt lär sig eleven hur idéer kan implementeras till verklighet.
• Interaktiv kodförklaring: Fungerar som en outtröttlig "parprogrammerare" som kan förklara vad en specifik kodrad gör, varför ett visst kommando används eller vad ett felmeddelande betyder på elevens språkliga nivå.
• Idégenerering och prototyping: Agerar som ett bollplank i planeringsfasen. Eleven kan beskriva en idé till en app eller ett spel och AI:n kan hjälpa till att brainstorma funktioner, föreslå lämpliga teknolgier och skapa en första, grundläggande kodstruktur.

Skapande och problemlösning

• Kognitiv avlastning (Scaffolding): AI tar hand om upprepande kod eller svår syntax, så att eleven kan fokusera på den övergripande logiken och problemlösningen utan att fastna i detaljer.
• Felsökning och diagnostik: Analyserar elevens kod, identifierar buggar och viktigast av allt, föreslår olika sätt att lösa problemet och förklarar för- och nackdelarna med varje lösning.
• Algoritmiskt experimenterande: Gör det enkelt att snabbt testa olika algoritmer för att lösa samma problem. Det ger en praktisk förståelse för effektivitet och komplexitet.

Förfining och fördjupning

• Kodoptimering och refaktorering: Visar eleven hur en fungerande men ineffektiv kodsnutt kan skrivas om för att bli snabbare, mer läsbar eller följer vanliga regler. På så sätt lär sig eleven vad som menas med kodkvalitet.
• Mentor för god kodsed: Kan ge råd om bästa praxis utöver att koden bara fungerar. Eleven kan ställa frågor som "Hur kommenterar jag min kod på ett bra sätt?" eller "Vad är ett bra sätt att namnge mina variabler?".
• Språköversättning mellan kodspråk:  Kan hjälpa en elev som kan ett programmeringsspråk till exempel Python, att förstå ett annat, exempelvis JavaScript, genom att "översätta" en kodsnutt och förklara skillnaderna i syntax och struktur.