Framtiden är här! Summering av AI-året 2024

Det finns många filmer där AI spelar huvudrollen. Från cyborgs i Terminator till livskamrater i filmen Her. Dessa skildringar reflekterar ofta människans förhållande till teknik och speglar våra rädslor och förhoppningar. Samtidigt formar de hur vi som samhälle ser på AI och dess potentiella roll i framtiden, vilket kan ha stor betydelse för vår inställning till teknikens utveckling och användning. Människan tycks vilja förmänskliga de här systemen. Men oavsett vilken inställning du har till AI, så är det vi som samhälle som bestämmer vilket narrativ vi vill att berättelsen om AI ska ha. Vilken roll vill vi tillskriva AI i den framtid som den nya generationens cyborgs ska växa upp i?

Därför tänker jag i detta blogginlägg försöka berätta om några av de utvecklingar som har skett under 2024 och resonera kring vad detta kan betyda för skola och samhälle.

AI blev tillgänglig – för alla

Den breda allmänheten har varit varse och levt med generativ AI – AI som kan skapa – i strax över två år. Numera krävs det inte ens ett konto för att komma åt några av de mest populära verktygen. ChatGPT är tillgängligt utan inloggning, Google låter dig testa deras nyaste tjänster utan kostnad, och priset för att använda gårdagens AI har praktiskt taget blivit noll. Modeller som i det närmaste är i nivå med de mest kraftfulla finns tillgängliga att köra och ladda ned utan att det kostar dig några kronor.

Det har gjorts många jämförelser för att beskriva AI:s potentiella påverkan på vårt samhälle: vissa liknar den vid en uppfinning lika revolutionerande som elden, andra vid teknikskiften som den industriella revolutionen eller elektrifieringen. Jag tror att transistorn är den mest rättvisande analogin.

Transistorer, som idag finns inbyggda i nästan alla elektroniska apparater och reglerar strömflödet, förändrade fundamentalt hur vi bygger och använder teknik. På liknande sätt kommer AI sannolikt att integreras som en självklar komponent i framtidens tekniska lösningar. Precis som transistorn kommer AI att utvecklas från en avancerad innovation till en naturlig byggsten i vår vardag (och ja, jag fick själv fråga en AI om transistorns funktion).

Teknikpionjären Bran Ferren formulerade det träffande: teknologi är egentligen bara saker som ännu inte fungerar sömlöst – när de väl gör det upphör vi att se dem som teknologi och accepterar dem som naturliga delar av våra liv. Inom en överblickbar framtid kommer detta även att gälla för AI.

Att teknologin blev allt mer tillgänglig, är såklart inte uteslutande positiv utan gör att vi, på allvar, måste lyfta frågan om hur AI kan användas av elever så att det blir ett verktyg som bidrar till lärande. I internetstifelsens rapport Internet och svenskarna framkommer att 7 av 10 av 12-19-åringar har använt något AI-verktyg. Motsvarande siffra för ålderskategorin 18-84 är cirka en trededel.

Bild, musik, video och spel tog stora steg

För mindre än ett år sedan hajade man till när man såg en bild som var svår att avgöra om den var AI-genererad eller inte. Numera är det snarare så att man hajar till om man ser en bild som är uppenbart AI-genererad. Det går inte längre att räkna fingrarna, eller leta efter utsmetade ansikten för att se om en bild är syntetiskt skapad.

Även musik blev än mer vida tillgängligt och låtar skapade i tjänster som Udio och Suno vet jag har gått varma på såväl radiostationer som klassrum. På 15 sekunder kan du numera skapa en låt som både är trallvänlig och, trots att den är genererad, inte nödvändigtvis låter generisk.

AI-skapad video tog under året stora steg och vi fick tillgång till en uppsjö av tjänster. I slutet av året släppte både Open AI och Google sina tjänster Sora och Veo. Vi är inte riktigt där att vi kan AI-generera en hel spelfilm, men tekniken börjar komma på plats och det är inte orimligt att tänka sig att man om ett till två år kan ladda upp en hel bok och be om en spelfilm, eller ett annat slut på serien Lost.

En viktig komponent i att skapa övertygande video är att systemen har någon slags ”världsmodell” – en förståelse för såväl fysik och vad som händer utanför kameravinkeln. Tekniken är fortfarande delvis i sin linda, men med tjänster som Googles Genie 2 visar man att man är på god väg. Detta är en tjänst som utifrån en bild kan skapa ett spel som du kan gå runt i.

Vi behöver såklart problematisera denna utveckling. Diskussionen kring upphovsrätt, källkritik och kritiskt tänkande är viktigare än någonsin. För lärare innebär detta utmaningar som att identifiera autentiska källor, undervisa elever i att tolka och värdera AI-genererat material och hantera den snabba tekniska utvecklingen i undervisningen. Dessa aspekter är centrala för att förbereda eleverna på en framtid där kritiskt tänkande och teknikkunskap blir alltmer avgörande (om det har jag skrivit i tidigare blogginlägg). Men det innebär också att du snart kan låta eleverna skapa i modaliteter som tidigare varit ganska otillgängliga. Tänk dig att kunna generera ett spel som en väg in i en bok – ett spel som utforskar samma moraliska och filosofiska frågeställningar som boken. Tänk dig att kunna skapa en film som illustrerar såväl den kungliga familjens tillvaro som de svältande böndernas vardag inför Franska revolutionen.

Detta är än så länge hypotetiska möjligheter, men musik och bild går att jobba med redan idag – om inte annat som ett sätt att diskutera skapande, upphovsrätt och källkritik. Det har å ena sidan aldrig varit svårare att vara lärare idag men det har, kanske, å andra sidan aldrig varit roligare att vara lärare idag.

AI blev multimodal

Utvecklingen gick under 2024 mot att vi tjänster som syr ihop olika tekniker. Google Notebook LM var en tjänst som många använde. I korthet en tjänst för man kunde ladda upp upp mot 50 källor, ställa frågor till källorna. Inget vi kan uppmana eleverna att skaffa, men en hel del elever började använda den. Inte minst för att man kunde skapa podcast om olika innehåll.

I slutet av året fick vi möjligheten att delta i konversationen genom att själva hoppa in i samtalet. Du kan alltså ladda upp ett dokument, låt säga en pdf om digitaliseringens påverkan på elever, generera en podcast där två podcastvärdar diskuterar innehållet och du kan delta i sändningen genom att ställa frågor, be podcastvärdarna fördjupa och förklara innehållet i dokumentet. Elevenlabs var en annan tjänst som gjorde en liknande sak i deras GenFM som finns tillgänglig som mobilapp.

Många tjänster har så kallade ”vision”-modeller och har kunnat tolka och förstå bilder. Detta har varit användbart länge genom att man till exempel har kunna ladda upp en bild på slarvigt handskrivna anteckningar som man låtit en chattbot transkribera och sammanställa i ett sammanhängande format. I år tog tjänsterna ett kliv framåt och blev fullt multimodala. Både Google och Open AI släppte röstlägen som gör att du kan hålla en konversation med en AI och företagen gav också tjänsterna ”ögon” som kan se video.

I Sverige har vi haft diskussionen om skärm till pärm. Multimodaliteten i Googles och Open AI:s tjänster blev ytterligare en anledning till att lära elever att använda skärmar. Inte minst så att de kan förstå det som står i deras pärmar. En elev skulle kunna sitta och läsa i en bok. Hålla upp boken framför kameran och med rösten ställa frågor om innehållet.

Jag har två döttrar. Sju och tio år gammal. Jag vet att jag kommer vara en jobbig pappa. En pappa som kommer att förhöra, förklara, förmana och få dem att försöka förstå. Det kommer att hjälpa dem. Det vet jag. Jag vet också att det finns så många barn och ungdomar som inte har den möjligheten. Som behöver den hjälpen. AI kan vara den hjälpen! Det blev ännu uppenbarare nu när tjänsterna fick ögon. En del elever kommer att hitta och förstå att använda en tjänst som Google Gemini eller Open AI:s motsvarighet när den släpps i Europa.

Men långt ifrån alla. Att hjälpa barn och unga att använda tekniken så att skärmen också kan stödja pärmen är viktigt på riktigt!

Farorna med AI ökade

När nu AI blivit en allt mer integrerad del av våra elevers vardag har vi både blivit påminda om gamla faror och konfronterats med nya risker. Med några knapptryckningar kan jag klona en webbsida och subtilt sprida åsikter och agendor. Detta blev tydligt i den stora mängden AI-genererade webbsidor med sannolikt rysk avsändare. Tusentals webbsidor som vid första anblick verkar vara vanliga nyhetssidor har avslöjats som täckmantlar för spridning av rysk desinformation. Detta är en stark påminnelse om vikten av kritiskt tänkande, källkritik, sakkritik och källtillit.

Även om desinformation inte är en ny utmaning – vi har hanterat detta problem långt innan generativ AI – så väcker AI nya frågor som vi måste prioritera högre i samhällsdebatten. En av dessa är hur människor formar relationer, både platoniska och romantiska, med AI. Det är troligt att du har elever som interagerar med AI-kompisar – digitala representationer av unika personligheter, kändisar eller karaktärer från spel och film. Tjänsten Character.ai är exempelvis, något oväntat, en av de mest använda AI-tjänsterna. Här kan användare chatta eller prata med exempelvis Donald Trump, Christiano Ronaldo eller "Lisa - the lesbian neighbour". Statistik visar att användare i genomsnitt spenderar upp till tre timmar per dag i samtal med dessa AI-botar. I ett uppmärksammat fall står nu företaget åtalat för att ha varit en bidragande faktor till en 14-årings självmord då en chattbot som agerade som Daenarys Targaryan från Game of Thrones. Enligt en källa ska AI-boten ha uppmanat honom att ta sitt liv så att de kunde vara tillsammans.

Denna utveckling är något som såklart kan moraliseras över och väcka olika åsikter, men vi behöver nog här gå varsamt fram och problematisera utan att fördöma. Viss forskning visar att sådana tjänster kan ha en terapeutisk effekt och lindra ensamhet, medan annan forskning pekar på att de kan vara skadliga och istället öka känslan av isolering. Oavsett vad forskningen säger är detta något du som lärare behöver vara medveten om och diskutera med dina elever.

AI-evolution

Under det gångna året har debatten kring artificiell intelligens kretsat kring en central fråga: Har utvecklingen nått en platå?

Traditionellt har AI-framsteg vilat på tre grundpelare: ökad datorkraft, ökad och bättre träningsdata och algoritmiska genombrott. De chattbottar som hittills dominerat landskapet har, trots sin imponerande användbarhet, i grunden fungerat som sofistikerade textförutsägelsesystem – något som kan liknas vid en avancerad autocorrect. Dessa system har onekligen varit imponerande, vilket bland annat bekräftas av färsk forskning som visar att människor faktiskt föredrar AI-genererad poesi framför mänskligt författade dikter.

Men under året har ett nytt tillvägagångssätt, ett nytt paradigm, vuxit fram som förändrar hur AI-modeller processar och genererar sina svar. Istället för att endast förutsäga nästa sannolika ord har moderna system utvecklat förmågan att "tänka". Innan du som användare får svar av modellen, bryter AI:n ned din förfrågan i mindre beståndsdelar, ifrågasätter sig själv och systematiskt resonerar sig fram till inte bara troliga, utan optimala svar. Detta har gjort modellerna än mer kapabla att lösa komplexa problem, särskilt inom områden som matematik och vetenskap där det faktiskt finns rätta svar.

Open AI banade väg för denna utveckling genom sin O1-modell, följt av liknande innovationer från både Google och kinesiska DeepSeek.

Tidigare har chattbottar varit skickliga på att svara på frågor baserade på sin träningsdata, men haft svårt att generalisera. Ett sätt att mäta denna förmåga är att ge dem logiska problem som inte ingår i deras träningsdata och se om de kan lära sig och tillämpa ny kunskap. Tidigare var det bästa resultatet från en chattbot 60 %. Genom att testa AI-system med tidigare osedda logiska problem har forskare kunnat mäta denna generaliseringsförmåga. Där tidigare modeller nådde en maxgräns på 60 procent, har OpenAIs senaste O3-modell uppnått hela 87 procent – en nivå som överträffar genomsnittsmänniskans prestationer. Modellen uppvisar dessutom toppresultat inom programmering och matematik, vilket fått vissa experter att diskutera huruvida vi närmar oss AGI - Artificiell generell intelligens - ett system som är lika bra, eller bättre än människor på alla kognitiva uppgifter.

Allt fler ledare och forskare inom AI har på allvar börjat diskutera detta och som en realitet i närtid. Sam Altman från Open AI menar att det kan komma så snart som 2025. Dario Amodei från företaget Anthrophic och Elon Musk pratar om 2026. Nobellpristagaren Geoffrey Hinton tror att AGI kan vara här år 2029.

Vi står inför en spännande, oviss och obehaglig framtid såhär i början av 2025. Jag ger mig inte på att sia om året, men jag vet att skolans grundläggande uppdrag – att utveckla läsande, kritiskt tänkande, kreativa unga människor som tror på sin förmåga och som vill vara en del av och forma framtiden – förblir oförändrat.

Men vi står inför ett står vi inför ett viktigt vägval. Jag hoppas att 2025 blir året då vi i sanning tar AI på allvar i klassrummet. För att undervisa med och om AI handlar ytterst om att låta elever vara medskapare av sin egen framtid, snarare än passiva åskådare i en redan skriven science fiction-berättelse.

Framtiden är här!