Till innehållet
Jönköpings kommun pedagog, till startsidan

Särskild begåvning

Som pedagog möter du många barn och elever. Fem procent av dessa kan enligt Skolverket räknas som särskilt begåvade och de behöver ofta andra utmaningar än sina klasskamrater. Här kan du som är verksam inom förskola och skola i Jönköpings kommun hitta stöd i att undervisa barn och elever med särskild begåvning.

Begreppet Särskild begåvning används för att beskriva utomordentlig prestationsförmåga och det är en synonym till begreppet särbegåvning. Det finns ingen entydig definition och det finns heller inte några verktyg som kan användas för att avgöra om ett barn eller en elev är särskilt begåvad. I Sverige finns ingen tradition av att testa för att upptäcka särskild begåvning och särskild begåvning ses inte som en diagnos.

Flera forskare menar att barn och elever med särskild begåvning bland annat:

  • Lär sig snabbt.
  • Har potential för att prestera på mycket hög nivå.
  • Har en stark vilja att tillhöra en grupp.

Det är genom lämpligt bemötande och anpassad undervisning som potentialen kan utvecklas till prestation hos barnet eller eleven. Längtan att tillhöra en grupp kan leda till att individen döljer uttrycken för sin begåvning eftersom hen inte vill framstå som annorlunda. Dessa barn och elever har lika stor rätt som alla andra till stöd och stimulans för kunskapsutveckling.

För läsbarhetens skull har referenser utelämnats i texten. Referenserna nedan ger stöd åt texten på denna sida.

  • Dai, D. Y. (2010). The nature and nurture of giftedness: A new framework for understanding gifted education. New York, NY: Teachers College Press.
  • Dweck, C. S. (2006). Mindset: How you can fulfil your potential. New York: Random House.
  • Idsøe, E. C. (2014). Elever med akademisk talent i skolen. Cappelen Damm Akademisk.
  • Klingberg, T. (2016). Hjärna, gener och jävlar anamma: hur barn lär. Stockholm: Natur & Kultur.
  • Mellroth, E. (2018b). Harnessing teachers’ perspectives: Recognizing mathematically highly able pupils and orchestrating teaching for them in a diverse ability classroom (Doctoral dissertation). Karlstad University Studies.
  • Mönks, F. J., & Katzko, M. W. (2005). Giftedness and gifted education. In R. J. Sternberg & J. E. Davidson (Red.), Conceptions of giftedness (s. 187–200). New York: Cambridge University Press.
  • Persson, R. (1997). Annorlunda land: Särbegåvningens psykologi. Almqvist & Wiksell.
  • Roderiguez Milovic, P. (2021). Förutsättningar för ett gott bemötande och en bättre lärmiljö: En skolpsykologisk reflektion. I C. Sims (Red.) Särskild begåvning i praktik och forskning. (ss. 44 – 68). Studentlitteratur.
  • Rogers, B. K. (2007). Lessons learned about educating the gifted and talented: a synthesis of the research on educational practice. Gifted Child Quarterly, 51(4), 382–396.
  • SFS 2010:800. Stockholm. Utbildningsdepartementet.
  • Skolverket (2023, 10 februari). Särskilt begåvade elever.
  • Ziegler, A. (2005). The actiotope model of giftedness. I R. J. Sternberg & J. E. Davidson (Red.), Conceptions of giftedness (s. 411–436). New York: Cambridge University Press.
  • Publicerad: 21 jun 2023
  • Senast uppdaterad: 29 okt 2024
Dela sidan

Relaterade nyheter

Lär dig mer
9 nov 2023 09:32
Konferens: Ta del av ett kunskapslyft om särskild begåvning
Varmt välkommen till konferens! Här får du ta del av värdefulla insikter från flera kunniga talare om hur förskolan, grundskolan och gymnasiet på ett...
Aktuellt just nu
17 maj 2023 07:38
Nu startar kompetensutveckling kring särskild begåvning
I höst börjar 25 pedagoger, både från förskola, grundskola och gymnasiet en kompetensutveckling om särskild begåvning. Utbildningsinsatsen kommer påg...
Aktuellt just nu
23 feb 2023 13:47
Särskild begåvning - kompetensutveckling med start ht 23
Är du intresserad av att delta i kompetensutveckling kring särskild begåvning med efterföljande uppdrag? Nu har du som jobbar som förskollärare, lära...

Fler nyheter