Referenser

Här finns den fullständiga referenslistan för arbetsmaterialet kring särskild begåvning.

• Aspeflo, U. (2023, 22 februari). Skola – Elev – Plan (SEP). https://media.pedagogisktperspektiv.se/2015/03/artikel_23_skola_elev_plan_sep.pdf
• Bardel, C., & Österberg, R. (2015). Ämnesdidaktiskt stöd i moderna språk. I Skolverket (Red.), Särskilt begåvade elever – stödmaterial. Stockholm: Skolverket.
• Brandl, M., & Szabo, A. (2019). Overexcitability, iconoclasm and mathematical creativity & giftedness. Proceedings of the 11th International Conference on Mathematical Creativity and Giftedness. Hamburg, Tyskland.
• Dai, D. Y. (2010). The nature and nurture of giftedness: A new framework for understanding gifted education. New York, NY: Teachers College Press.
• Dai, D. Y., & Chen, F. (2013). Three paradigms of gifted education: In search of conceptual clarity in research and practice. Gifted Child Quarterly, 57(3), 151-168.
• Dweck, C. S. (2006). Mindset: How you can fulfil your potential. New York: Random House.
• Gagné, F. (2021). Differentiating giftedness from talent: The DMGT perspective on talent development. New-York: Routledge.
• Gates, J. (2010) Children With Gifts and Talents: Looking BeyondTraditional Labels, Roeper Review, 32(3), pp. 200-206.
• Idsøe, E. C. (2014). Elever med akademisk talent i skolen. Cappelen Damm Akademisk.
• Klingberg, T. (2016). Hjärna, gener och jävlar anamma: hur barn lär. Stockholm: Natur & Kultur.
• Krutetskii, V. A. (1976). The psychology of mathematical abilities in schoolchildren. Chicago: The University of Chicago Press.
• Leikin, R., & Sriraman, B. (Red.) (2017). Creativity and giftedness – Interdisciplinary perspectives from mathematics and beyond. Switzerland: Springer International Publishing.
• MacLeod, B. (2004). Module 5–Curriculum differentiation for gifted students. In S. Bailey (Ed.), Gifted and talented education professional learning package for teachers. Sydney, Australia: Australian Government Department of Education.
• Mellroth, E. (2018a). Med rätt att utmanas-i en skola för alla: Att utveckla verksamheten kring att inkludera elever med särskild begåvning i lärande. Hämtad från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1255565/FULLTEXT01.pdf.
• Mellroth, E. (2018b). Harnessing teachers’ perspectives: Recognizing mathematically highly able pupils and orchestrating teaching for them in a diverse ability classroom(Doctoral dissertation). Karlstad University Studies.
• Mellroth, E. (2021). Differentierad undervisning som inkluderar elever med särskild begåvning. I C. Sims (Red.) Särskild begåvning i praktik och forskning. (ss. 93 – 120). Studentlitteratur.
• Mönks, F. J., & Katzko, M. W. (2005). Giftedness and gifted education. In R. J. Sternberg & J. E. Davidson (Red.), Conceptions of giftedness (s. 187–200). New York: Cambridge University Press.
• Nissen, P. (2014). Identifikation af begavede og talentfulde elever—hvordan gør man? Pædagogisk Psykologisk Rådgivning, 51(2), 85-92
• Nolte, M. & Pamperien, K. (2017). Challenging problems in a regular classroom setting and in a special foster programme. ZDM 49(1), 121–136.
• Persson, R. (1997). Annorlunda land: Särbegåvningens psykologi. Almqvist & Wiksell.
• Persson, R. S. (2015). Tre korta texter om att förstå särskilt begåvade barn i den svenska skolan. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:800406/FULLTEXT01.pdf
• Renzulli, J. & Reis, S. (2021). The three ring conception of giftedness: A change in dirctions from being gifted to the development of gifted behaviors. I R. J. Sternberg (Red.), Conceptions of giftedness. (ss. 318 – 335). Palgrave Macmillan.
• Robinson, A. (1990). Cooperation or exploitation? The argument against cooperative learning for talented students. Journal for the Education of the Gifted, 14(1), 9–27
• Roderiguez Milovic, P. (2021). Förutsättningar för ett gott bemötande och en bättre lärmiljö: En skolpsykologisk reflektion. I C. Sims (Red.) Särskild begåvning i praktik och forskning. (ss. 44 – 68). Studentlitteratur.
• Rogers, B. K. (2007). Lessons learned about educating the gifted and talented: a synthesis of the research on educational practice. Gifted Child Quarterly, 51(4), 382–396.
• SFS 2010:800. Stockholm. Utbildningsdepartementet.
• Silverman, L. K. (Ed.). (1993).Counseling the gifted and talented. Denver,CO: Love.
• Silverman, L. K. (2016). Särskilt begåvade barn. Natur & Kultur Akademisk.
• Skolverket (2023, 10 februari). Särskilt begåvade elever.
• SLO/Radbaud om listor som identifikation
• Smedsrud, J. (2020). Explaining the variations of definitions in gifted education. Nordic Studies in Education, 40(1), 79-97.
• SPSM (2023, 22 februari). Vad innebär en pedagogisk utredning? https://www.spsm.se/stod/fraga-en-radgivare/fragor-och-svar/fragor-och-svar/vad-innebar-en-pedagogisk-utredning/
• Sternberg, R. J. (1998). Abilities are forms of developing expertise. Educational Researcher, 27(3), 11–20.
• Stockholm stad. (2023, 23 februari). Utbildningsnämndens handlingsplan för att möta särskilt begåvade elevers behov. November 2019. Pedagog Stockholm
• Sutherland, M. (Ed.). (2012). Gifted and talented in the early years: Practical activities for children aged 3 to 6. Sage.
• Szabo, A. (2017). Matematikundervisning för begåvade elever–En forskningsöversikt. Nordisk Matematikkdidaktikk, 22(1), 21-44.
• Tomlinson, C. A. (2016). The differentiated classroom: Responding to the needs of all learners. Alexandria, VA: Pearson education.
• Wallberg, H. (2019). Lektionsdesign: En handbook. Gothia utbildning.
• Ziegler, A. (2005). The actiotope model of giftedness. I R. J. Sternberg & J. E. Davidson (Red.), Conceptions of giftedness (s. 411–436). New York: Cambridge University Press.
• Ziegler, A., Vialle, W., & Wimmer, B. (2013). The actiotope model of giftedness: A short introduction to some central theoretical assumptions. Faculty of Social Sciences - Papers. 526. University of Wollongong.