Jönköpings kommun pedagog, till startsidan

Upptäck särskild begåvning

Du som pedagog behöver ha kunskap om hur särskild begåvning kan visa sig för att kunna upptäcka dessa barn och elever. Det kommer vara svårare för dig att upptäcka vissa barn och elever. En orsak kan vara att de även har någon typ av funktionsvariation tillsammans med den särskilda begåvningen. Här kan du hitta stöd i hur särskild begåvning kan upptäckas och i hur du kan samtala om detta med kollegor, vårdnadshavare och barnet eller eleven själv.

Det är viktigt att veta att du i många fall kommer vara osäker på om barnet eller eleven är särskilt begåvad eller ej. Detta beror bland annat på att det finns många olika definitioner och tolkningar på vad som menas med särskild begåvning. En del barn och elever med särskild begåvning har också någon typ av svårighet, till exempel läs- och skrivsvårighet eller någon typ av NPF-variation. Dessa barn och elever kallas för Twice exceptional som förkortas med 2E. De kommer vara svårare för dig att upptäcka eftersom begåvningen kan dölja funktionsvariationen och funktionsvariationen kan dölja begåvningen.

Det viktigaste är att du är uppmärksam på tecken för särskild begåvning och att du försöker anpassa undervisningen för ett barn eller elev när du tror att hen kan vara särskilt begåvad. Barnet eller eleven behöver stöd och stimulans för att kunna nå sin potential och hen behöver känna sig accepterad för den hen är.

Pedagoger och lärare som lär sig mer om vad särskild begåvning är och hur dessa barn och elever kan undervisas lär sig också att upptäcka dem. Detta har Elisabet Mellroth visat i sin forskning. Du kan alltså bli bättre på att upptäcka de barn och elever med särskild begåvning genom att själv lära dig mer. Bäst blir det om du kompetensutvecklar dig kring särskild begåvning tillsammans med någon eller några kollegor.

Tänk på att ta del av information från flera olika håll när du och dina kollegor ska ta reda på om ett barn eller en elev är särskilt begåvad. Detta är viktigt bland annat för att särskild begåvning inte ses som en diagnos och i Sverige finns det ingen testkultur. Blanda gärna subjektiva och objektiva bedömningar.

Dina subjektiva bedömningar, till exempel iakttagelser av barnet eller eleven i undervisningssituationer och på raster, är en viktig del för att upptäcka särskild begåvning. Subjektiva bedömningar kan också bestå av olika typer av diagnoser och prov eller annat bedömningsmaterial som du och dina kollegor skapat för undervisningen. För att du ska kunna dra en slutsats om särskild begåvning är det bra att samla flera olika typer av information och gärna under en längre tid. Du bör också inkludera information från dina kollegor, barnet eller eleven och dess vårdnadshavarna. Både vårdnadshavarna och barnet eller eleven kan till exempel uttrycka en önskan om mer utmaningar i undervisningen.

I samarbete med elevhälsan kommer du möta en del barn och elever som har olika testresultat från kognitiva mätningar, till exempel WISC-test (begåvningstest). Sådana objektiva bedömningar ska också räknas med när du och dina kollegor diskuterar om ett barn eller en elev är särskilt begåvad. Nationella prov och olika kartläggningsmaterial kan också räknas som objektiva bedömningar. Inkludera sådana resultat i diskussionen om du har tillgång till dem för barnet eller eleven.

Subjektiva bedömningar, exempel

  • Dina och dina kollegors iakttagelser på lektioner.
  • Dina och dina kollegors iakttagelser på raster.
  • Resultat på dina egna diagnoser och prov.
  • Vårdnadshavarnas berättelser.
  • Barnet eller elevens egen berättelse.
  • Överlämning från tidigare stadie eller skola.

Objektiva bedömningar, exempel

  • Kognitiva testresultat från psykolog.
  • Resultat på nationella prov eller Skolverkets bedömningsmaterial.
  • Resultat på Skolverkets kartläggningsmaterial.
  • Information från tidigare stadie eller skola.

I undervisningssituationer ska du vara uppmärksam på vilka barn och elever som lär sig snabbare och djupare än vad du förväntar dig. Roland Persson menar att barn och elever med särskild begåvning är de som vid upprepade tillfällen förvånar dig med sin osedvanliga förmåga på ett eller flera områden, både i skolan och i vardagslivet.

Särskild begåvning ses här som en förmåga att kunna prestera på mycket höga nivåer. För att kunna nå dessa höga nivåer behöver dessa barn och elever:

  • Ett lämpligt bemötande.
  • Anpassad undervisning.
  • Ett målmedvetet arbete både genom egen insats och av dig och dina kollegor.

Du och dina kollegor behöver identifiera de skolämnen som barnet eller eleven:

  • Har ett starkt engagemang för.
  • Lätt når kunskapsmålen i.

Därefter är det viktigt att barnet eller eleven erbjuds lämpligt stöd och stimulans för att hen ska utvecklas enligt sin potential.

Detta innefattar alla skolämnen. Vissa barn och elever har ett starkt engagemang för många eller alla ämnen och för andra visar sig engagemanget inom något enstaka ämne

För att uppmärksamma barn och elever med särskild begåvning i teoretiska ämnen kan du vara extra uppmärksam på de barn och elever som:

  • Är extra nyfikna.
  • Diskuterar olika saker i detalj.
  • Utvecklar en diskussion.
  • Redan kan det undervisningen handlar om.
  • Föredrar vuxnas sällskap.

För att uppmärksamma barn och elever med särskild begåvning i främmande språk kan du vara extra uppmärksam på de barn och elever som:

  • Snabbt tillägnar sig nya ord och uttryck.
  • Snabbt lär sig att läsa, skriva och samtala på språket.
  • Relativt tidigt upptäcker grundläggande språkliga och grammatiska strukturer i språket.

För att uppmärksamma barn och elever med särskild begåvning i matematik och naturvetenskapliga ämnen kan du vara extra uppmärksam på de barn och elever som:

  • Har god minnesförmåga.
  • Ställer initierade frågor, medan de flesta andra kämpar med att förstå ett visst moment i undervisningen.
  • Är individualister som tänker snabbt och utanför boxen.
  • Tycker om att lära sig nya saker.
  • Blir uttråkade av repetitiva uppgifter.
  • Finner nöje i att fördjupa sig i ett visst ämnesområde och tillhörande komplexa problem.

Bland de barn och elever du möter i verksamheten finns de som är särskilt begåvade och är i någon typ av utmaning i skolarbetet såsom till exempel läs- och skrivsvårigheter eller NPF-problematik. De kallas för Twice exceptional vilket förkortas med 2E. Dessa är extra svåra att upptäcka på grund av att begåvningen kan maskera svårigheten likaväl som svårigheten kan maskera begåvningen.

För att upptäcka dessa barn och elever är det extra viktigt att du samarbetar med olika professioner i verksamheten. Lärare, pedagoger, elevhälsoteam och vårdnadshavare bör till exempel samarbeta nära för att finna lösningar för barnet eller eleven. Det kan vara ett tecken på särskild begåvning om ett barn eller en elev som får kompensatorisk hjälp, till exempel för läs- och skrivsvårigheter, snabbt blommar ut i kunskap.

När du upptäckt ett barn eller elev med särskild begåvning är det viktigt att anpassa undervisningen. Detta för att barnets eller eleven ska få stöd och stimulans i sitt lärande. Ett viktigt steg är att snabbt kartlägga barnet eller elevens kunskapsnivå. Detta kan du läsa mer om på Kartläggning av kunskaper hos barn och elever med särskild begåvning.

Det finns 12 tecken som kännetecknar barn och elever med särskild begåvning. Det är viktigt att veta att alla barn och elever med särskild begåvning inte har alla kännetecken. Om du har ett barn eller en elev med några av kännetecknen är det värt att fundera på om hen är särskilt begåvad. Listan är hämtad från Pedagog Värmland och den är sammanställning av olika faktorer som forskarna Shirley Kokot respektive Linda Silverman hittat.

Ett barn eller en elev med särskild begåvning:

  • överraskar dig flera gånger med sin ovanliga förmåga inom något område.
  • kan verka uttråkad och rastlös.
  • dagdrömmer, eftersom den egna tankevärlden har större utmaningar än skolarbetet.
  • har svårt att arbeta med lätta arbetsuppgifter.
  • har en större förmåga än sina jämnåriga att ta till sig ny kunskap och bearbeta den.
  • är extremt vetgirig och har frågor som kan verka provocerande.
  • ägnar sig åt sina intressen med sådan intensitet att omgivningen kan tycka att hen nästan är “besatt”.
  • kan ha svårt att släppa en aktivitet och gå vidare till nästa. Hen önskar gå till botten med allt. Avbrott kan orsaka stor frustration.
  • sysslar med annat än det hen borde göra i skolan, men klarar sig ändå.
  • kan försöka undvika nya aktiviteter (är perfektionist och tycker det är obehagligt att vara nybörjare inom ett område).
  • presterar under genomsnittet i klassen på grund av dålig motivation.
  • är mycket självkritisk.

Här hittar du frågor tänkta att användas som stöd när du och dina kollegor har diskussioner om barn eller elever ni tror kan vara särskilt begåvade. Frågorna är enbart tänkta att använda som samtalsunderlag och inte till formell dokumentation. I stort är frågorna samma för förskola och skola. En fråga kan vara mer lämpad enbart för barn i yngre åldrar vilket är kommenterat i en parentes. Frågorna är inspirerade av litteratur från den norska forskaren Ella Cosmovici Idsø och den danske forskare Poul Nissen, 2014.

  • Vem har lyft frågan om huruvida barnet/eleven kan vara särskilt begåvad? Varför?
  • Gäller frågeställningen kring särskild begåvning alla ämnen eller endast något/några?
  • Beskriv barnets lärande och kunskapsutveckling. Vad skiljer sig från det som är förväntat?
  • Beskriv barnets språkutveckling/språk. (gäller yngre barn)
  • Har barnet/eleven några specialintressen? Vilka?
  • Vilka är barnets styrkor och/eller särskilda förmågor?

 

Det är viktigt att du och dina kollegor involverar barnet eller eleven som ni tror vara särskilt begåvad. Den danske forskaren Poul Nissen har utvecklat skattningsskalor riktade till eleven själv. Hans skattningsskalor har syftet att identifiera särskild begåvning. Här nedan är några utvalda frågor omskrivna för att ge stöd åt ett samtal med barnet eller eleven. De frågor som är valts ut tar upp sådant som är återkommande i litteraturen om barn och elever med särskild begåvning.

  • Hur arbetar du om du är intresserad av något?
  • Hur snabbt lär du dig saker i jämförelse med dina jämnåriga?
  • Är ärlighet och rättvisa viktigt för dig?
  • Vad tycker du om att lära dig nya saker?
  • Hur tycker du att du är på att konstruera och föreställa dig saker? (Denna fråga handlar om kreativitet, till äldre elever kan man fråga: Hur tycker du att din kreativitet är?)
  • Hur tycker du att du är på att fundera, resonera och reflektera över saker.
  • Har du ett bra minne i jämförelse med dina jämnåriga?
  • Har du många intressen? Byter du intresse ofta eller sällan?
  • Vad har du för tankar kring rutinarbete i skolan?
  • Hur är de kompisar du helst umgås med?
  • Vad tycker du om större mer komplexa arbeten i skolan?
  • Tycker du att du är en humoristisk person i jämförelse med andra?
  • Hur upplever du att du tänker i jämförelse med jämnåriga?

I referenserna hittar du Poul Nissens fullständiga skattningsskalor på danska och översatta till svenska av Elisabet Mellroth.

Vårdnadshavare har ofta viktig information som kan bidra till att skapa en mer fullständig bild av barnet eller eleven i undervisningssituationer. Som underlag för samtal med vårdnadshavare kan du till exempel använda dig av en Skola-Elev-Plan skapat av Ulrika Aspflo.

Göra en tillgänlighetsanpassad pdf (länk Skola-elev-plan)

Datum:

Elevens namn:

Vårdnadshavares namn:

Genom att ta del av hur andra har upptäckt barn och elever med särskild begåvning utvecklas din kompetens att upptäcka barn och elever med särskild begåvning. Du kan också bidra till att dina kollegor i Jönköpings kommun får lära sig av dina erfarenheter. Hjälp oss att fylla på med goda exempel om arbete kring att upptäcka barn och elever med särskild begåvning.

Har du har ett gott exempel att dela med dig av?
Maila: elisabet.mellroth@karlstad.se

För läsbarhetens skull har referenser utelämnats i texten. Referenserna nedan ger stöd åt texten på denna sida.

  • Aspeflo, U. (2023, 22 februari). Skola – Elev – Plan (SEP). https://media.pedagogisktperspektiv.se/2015/03/artikel_23_skola_elev_plan_sep.pdf
  • Bardel, C., & Österberg, R. (2015). Ämnesdidaktiskt stöd i moderna språk. I Skolverket (Red.), Särskilt begåvade elever – stödmaterial. Stockholm: Skolverket.
  • Brandl, M., & Szabo, A. (2019). Overexcitability, iconoclasm and mathematical creativity & giftedness. Proceedings of the 11th International Conference on Mathematical Creativity and Giftedness. Hamburg, Tyskland.
  • Dai, D. Y. (2010). The nature and nurture of giftedness: A new framework for understanding gifted education. New York, NY: Teachers College Press.
  • Idsøe, E. C. (2014). Elever med akademisk talent i skolen. Cappelen Damm Akademisk.
  • Krutetskii, V. A. (1976). The psychology of mathematical abilities in schoolchildren. Chicago: The University of Chicago Press.
  • Leikin, R., & Sriraman, B. (Red.) (2017). Creativity and giftedness – Interdisciplinary perspectives from mathematics and beyond. Switzerland: Springer International Publishing.
  • Mellroth, E. (2018a). Med rätt att utmanas-i en skola för alla: Att utveckla verksamheten kring att inkludera elever med särskild begåvning i lärande. Hämtad från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1255565/FULLTEXT01.pdf.
  • Mellroth, E. (2018b). Harnessing teachers’ perspectives: Recognizing mathematically highly able pupils and orchestrating teaching for them in a diverse ability classroom(Doctoral dissertation). Karlstad University Studies.
  • Mönks, F. J., & Katzko, M. W. (2005). Giftedness and gifted education. In R. J. Sternberg & J. E. Davidson (Red.), Conceptions of giftedness (s. 187–200). New York: Cambridge University Press.
  • Nissen, P. (2014). Identifikation af begavede og talentfulde elever—hvordan gør man? Pædagogisk Psykologisk Rådgivning, 51(2), 85-92
  • Persson, R. S. (2015). Tre korta texter om att förstå särskilt begåvade barn i den svenska skolan. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:800406/FULLTEXT01.pdf
  • Robinson, A. (1990). Cooperation or exploitation? The argument against cooperative learning for talented students. Journal for the Education of the Gifted, 14(1), 9–27
  • Silverman, L. K. (2016). Särskilt begåvade barn. Natur & Kultur Akademisk.
  • Szabo, A. (2017). Matematikundervisning för begåvade elever–En forskningsöversikt. Nordisk Matematikkdidaktikk, 22(1), 21-44.
  • Ziegler, A. (2005). The actiotope model of giftedness. I R. J. Sternberg & J. E. Davidson (Red.), Conceptions of giftedness (s. 411–436). New York: Cambridge University Press.
  • Publicerad: 21 jun 2023
  • Senast uppdaterad: 20 mar 2024
Dela sidan

Relaterat utbildningsmaterial

30 jan 2024 16:32
Konferens om särskild begåvning
Jönköpings kommun arrangerade en konferens om särskild begåvning den 25 januari 2024 på Elmia i Jönköping. Nationella och internationella talare gav ...
21 jun 2023 10:42
Särskild begåvning
Som pedagog möter du många barn och elever. Fem procent av dessa kan enligt Skolverket räknas som särskilt begåvade och de behöver ofta andra utmanin...

Relaterade nyheter

Aktuellt just nu
17 maj 2023 07:38
Nu startar kompetensutveckling kring särskild begåvning
I höst börjar 25 pedagoger, både från förskola, grundskola och gymnasiet en kompetensutveckling om särskild begåvning. Utbildningsinsatsen kommer påg...
Aktuellt just nu
30 jan 2024 16:32
Stort intresse att lära sig mer om särskild begåvning på konferens
Jönköpings kommuns konferens om särskild begåvning som ägde rum på Elmia den 25 januari lockade många deltagare både från Jönköping och andra kommune...
Lär dig mer
9 nov 2023 09:32
Konferens: Ta del av ett kunskapslyft om särskild begåvning
Varmt välkommen till konferens! Här får du ta del av värdefulla insikter från flera kunniga talare om hur förskolan, grundskolan och gymnasiet på ett...