Arbeta för språklig medvetenhet i förskolan

Betydelsen av att stimulera barns glädje och nyfikenhet för språklig medvetenhet, har god vetenskaplig grund och är en viktig förutsättning för den tidiga läs- och skrivutvecklingen, både för barn som har och inte har majoritetsspråket som modersmål. Språklig medvetenhet kan definieras som förmågan att reflektera om eller kring språk med hjälp av språk, t.ex. att uppmärksamma språkljud, grammatiska och pragmatiska regler (hur en person anpassar det man ska säga till person/situation) eller ords betydelser.

Barn som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter ges bättre förutsättningar att utveckla läsförmåga om de har fått tidig stimulans i fonologisk medvetenhet, jämfört med om de inte får det. Fonologisk medvetenhet innefattar medvetenhet om den ljudmässiga sidan av exempelvis ord, rim, stavelser och språkljud (fonem).

Ett konkret exempel kan vara att fråga barn vilket ord som är längst, tåg eller tennisracket. En del barn kommer då att svara med ordet tåg, eftersom de föreställer sig det långa tåget och alltså inte kan bortse från ordets semantiska, innehållsmässiga, innebörd. Ett barn som har medvetenhet om ordets ljudstruktur svarar med ordet tennisracket.

För att barn ska förändra sin uppmärksamhet på ordens innehåll till att bli uppmärksamma på hur ljuden låter (ordens ljudstruktur) är ramsor med rim samt att markera stavelser i orden (ex stavelseklapp) till hjälp i ett första steg på väg till fonologisk medvetenhet. Rim och ramsor är en viktig del av vår språkliga tradition och kultur men forskning har visat att rimfärdighet har ett svagt samband med läsfärdighet. Den språkliga medvetenhet som barn behöver omfattar betydligt mer och därför behöver förutsättningar ges så att barn också förmår uppmärksamma språkljuden.

I nästa steg handlar det därför om att lyssna på och tillsammans analysera ord som rimmar för att på så sätt urskilja att språkljuden i början av de båda rimmande orden låter olika, som till exempel /s/ och /t/ i ordparet sand – tand. Därefter gå vidare med att identifiera språkljud i början av ord, att koppla språkljudet till en bokstavssymbol, för att så småningom även lyssna ut vilka språkljud som finns i korta ord. Figur 21 visar en sammanfattning av hur forskaren Gail T Gillon har beskrivit vilka olika uppgifter som räknas till de enklaste, mellan- och svåraste nivåerna. Ingrid Häggström har bearbetat den till svenska.

Nyckeln till framgång i undervisningen med fokus på språklig medvetenhet är att kvalitet är viktigare än kvantitet och att undervisningen har struktur och regelbundenhet. Resultatet av en randomiserad svensk studie, där deltagande barn lottades till kontrollgrupp respektive interventionsgrupp, visade att 20 minuters strukturerad undervisning i språklig medvetenhet dagligen under 6 veckor, gav bättre resultat än traditionella språksamlingar utifrån temaområde utspridda över tid (kontrollgruppen).

Studien genomfördes med barn som var fyra respektive fem år. Resultatet höll i sig även när läsförmågan undersöktes i årskurs två. De barn som befunnit sig i riskzon för framtida läs- och skrivsvårigheter vid fyra års ålder hade störst nytta av undervisningen. Studien resulterade i undervisningsmaterialet TIFT (Tidig fonologisk träning i förskolan). Syftet med TIFT är att underlätta mötet med den fonemiska medvetenheten även för barn som har en extra stor utmaning i sin språkutveckling.

Undervisningsmaterialet Före Bornholmsmodellen – Språklekar i förskolan är en sammanställning av förskolornas sedan länge kända språklekar och övningar som systematiserats i materialet för att användas planmässig med sikte på att stärka alla förskolebarns språkliga medvetenhet. Materialet har sin utgångspunkt i Ingvar Lundberg och hans kollegors vetenskapliga studie från 1988, och bygger på aktuell forskning både vad gäller språkligt innehåll, progressionen och strukturen i språklekarna. Tanken är att lekarna sedan ska följas upp av de språklekar som presenteras i Bornholmsmodellen - Språklekar i förskoleklass.

Hur - exempel på hur undervisningen kan utformas

Metoder som underlättar arbete för alla barns lärande med fokus på språklig medvetenhet:

• Före Bornholmsmodellen. Ordna gärna en Bornholms-låda där sagoböckerna, ramsorna och bilderna som används vid samlingarna kan förvaras.
• TIFT- Tidig fonologisk träning i förskolan
• Låt undervisning om språklig medvetenhet präglas av kvalitet, struktur och regelbundenhet.
• Följ det upplägg och den ordning som manualen för den valda metoden föreskriver.
• Repetera undervisningen och låt den genomsyra aktiviteter under dagen, gå först därefter vidare till nästa nivå.

Fokusera på att:

• barnen lyssnar på hur rim, ord, stavelser och bokstavsljud låter
• vi tillsammans funderar, känner igen, jämför
• barnen ges möjlighet till repetition av en och samma undervisningsdel, låt språkleken finnas med och genomsyra vardagen i spontan undervisning
• Var vaksam på både auditivt och visuellt buller vid undervisning i språklig medvetenhet. Att lyssna tillsamman, analysera och fundera kring olika ljud och språkljud ställer höga krav på barnens uppmärksamhet, koncentration och arbetsminne. Läs mer i avsnittet om tillgänglig lärmiljö under fysisk miljö.
• Säg bokstavens ljud (ssssss, fffffff, kkkkk) inte bokstavens namn (ess, eff, kå) när det är språkljudet som du vill att barnen ska uppmärksamma.
• Använd visuellt stöd som bilder, bokstäver och TAKK-tecken. TAKK-tecken för bokstavsljuden ger förutom visuellt stöd också stöd både för muskelminne och taktilt minne. TAKK-tecken är dessutom en hjälp att uppfatta skillnaderna mellan olika språkljud hur t e x ett F skiljer sig från ett S. Bilder från Praxismaterialet ger visuellt stöd för hur bokstavsljuden låter.
• Uppmuntra barnen att använda öron och ögon när vi uppmärksamt lyssnar ut språkljuden i orden och för att se hur läraren gör med munnen. Det är läraren som är modell, säger språkljudet och visar den artikulatoriska rörelsen (t.ex. om barnet säger att "hund" rimmar med "katt" så säg så här "lyssna på ljuden i ordet katt - titta på vad min mun gör i slutet av ordet katt" nu gör min mun likadant när jag säger ”hatt”).
• Planera för undervisning som lockar till lekskrivande. Fundera kring hur lärmiljön kan inspirera till barnens eget experimenterande med bokstävernas och ordens ljudstruktur, skrivande och läsning.
• Förklara innehållet i fokusord, t ex rim-ord, som förekommer i undervisningen.

Barnlitteratur som kan användas som komplement i undervisningen:

• "Hur låter bokstaven” , är en ABC-bok med tillhörande bildkort, med fokus på hur bokstäverna låter. Boken har knappar att trycka på för att lyssna hur bokstaven ljudas.
• ”ApABC” och ”SpökABC” ger många exempel på ord att lyssna och analysera tillsammans utifrån första ljudet i ordet.
• Språklustböcker är framtagna av bibliotekarier och logopeder och uppdateras regelbundet. Under rubriken ”Språkljud och uttal” finns titlar med specifika språkljud/bokstäver som förekommer frekvent i texten. Under rubriken ”Rim och ramsor” finns titlar som innehåller enklare rim respektive lite svårare rim

Språklustböcker, 1177

• Här hittar du tips på språklekar som kan användas som komplement i undervisningen. Sök på språkligmedvetenhet och ålder:

Språklekar, Folkhälsans lekdatabas