Ansvarsfördelning

Skollagen ställer krav på att det på huvudmanna- och skolenhetsnivå bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete. I det ingår att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Även för förskolan ska verksamheten kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas.

På liknande sätt som barn och elever i olika behov av särskilt stöd uppmärksammas och ges stöd ska de med särskild begåvning uppmärksammas och ges stöd. Alla barn och elever ska enligt Skollagen få stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt.

I Jönköpings kommun ansvarar verksamhetsledningen i de olika skolformerna för att:

• Handlingsplanen om barn och elever med särskild begåvning hålls aktuellt och får spridning i verksamheterna.
• Erbjuda kompetensutveckling och handledning i att uppmärksamma och möta särskilt begåvade barn och elever.

Rektor inom grund- och gymnasieskola ansvarar för att alla elever får möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling och att resurserna fördelas efter elevernas olika förutsättningar och behov.

Rektor inom förskola ansvarar för att utforma utbildningen och anpassa resursfördelningen så att alla barn får det stöd och de utmaningar de behöver för utveckling och lärande.

För dig som är rektor inom skola eller förskola innebär det bland annat du har ansvar för att:

• Skapa möjligheter för barn och elever med särskild begåvning att nå maximal utveckling, både kunskapsmässigt och socialt.
• Det finns personal med kompetens att uppmärksamma särskild begåvning.
• Aktivt stödja och vid behov delta i dialogen med vårdnadshavare.
• Det finns personal med kompetens att anpassa undervisningen för barn och elever med särskild begåvning.
• Vid behov sätta in nödvändiga resurser för att barnet eller eleven ska ges stöd och stimulans i utbildningen.
• Kontinuerligt uppmuntra all personal i arbetet med särskilt begåvade barn och elever.
• Ge pedagoger möjlighet till kompetensutveckling om undervisning av barn och elever med särskild begåvning.
• Skapa förutsättningar för pedagogiska anpassningar som acceleration, särskilda undervisningsgrupper och mentorer.
• Skapa förutsättningar för hållbara stadieövergångar.
• I det systematiska kvalitetsarbetet följa upp förutsättningar för att alla barn och elever ska få möjlighet att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.
• Samordna insatser och mötesplatser för särskilt begåvade barn och elever inom området.

Elevhälsan inom grund- och gymnasieskola och förskolans ledning tillsammans med specialpedagog ska bidra till att skapa en så positiv lärandesituation som möjligt för barnen och eleverna. Personal med olika kompetenser ska arbeta tillsammans för att nå detta gemensamma mål.

Inom förskolan ansvarar ledningen tillsammans med specialpedagog för att nedanstående blir uppfyllt. I grund- och gymnasieskolan är det elevhälsan som är ansvarig.

• Se över hur särskilt begåvade barn och elever lyfts i elevhälsans rutinarbete.
• Vid behov handleda kring befintligt kartläggningsmaterial.
  
• Stötta lärarna och pedagogerna i att skapa fördjupning av undervisningen.
• Vid behov stötta lärarna och pedagogerna i att organisera för acceleration som är hållbar även vid stadieövergångar.
• Vid behov möjliggöra och samordna mentorskap för barn och elever med särskild begåvning.
• Tipsa om relevant kompetensutveckling.
• Uppmuntra lärare och pedagoger till att använda handlingsplanen för att öka möjligheten för barn och elever med särskild begåvning att nå maximal utveckling, kunskapsmässigt och socialt.
• Aktivt stödja och vid behov delta i dialogen med vårdnadshavare.
• Särskilt uppmärksamma barn och elever med särskild begåvning vid övergångar mellan stadier, skolor och skolformer.

Läraren och pedagogen ska organisera och genomföra arbetet så att alla elever utvecklas efter sina förutsättningar och samtidigt stimuleras att använda och utveckla hela sin förmåga.

Förskollärare och pedagoger ska ansvara för att utveckla pedagogiskt innehåll och miljöer som inspirerar till utveckling för barnen. Alla barn ska bli utmanade och deras intresse och nyfikenhet ska stimuleras. Samma sak gäller för alla barn och elever oavsett om de är i behov av stöd eller om de är i behov av utmaning.

Med mål att alla barn och elever ska uppleva att kunskap är meningsfullt är det inom skolan och förskolan i Jönköpings kommun är det läraren eller pedagogen som ansvarar för att:

• Organisera, planera och genomföra utbildningen.
• Föra en kontinuerlig och god dialog med elev och vårdnadshavare.
• Vid behov använda skolledning eller elevhälsa som bollplank i frågor om undervisning av barn och elever med särskild begåvning.
• Kunskapsöverföring vid övergångar genomförs.
• Genomföra kartläggning av kunskaper. Vid behov med stöd av elevhälsan.
• Anpassa ordinarie undervisningen genom fördjupning och berikning inom klassens eller gruppens ram.
• Med stöd av elevhälsan undersöka möjligheten till ämnes- eller årskursacceleration.
• Vid behov genom elevhälsan undersöka möjligheten till en mentor för barnet eller eleven.

Vårdnadshavarens roll i arbetet med barn och elever med särskild begåvning är något som i forskning lyfts som viktigt för att nå positiva lösningar. Vårdnadshavaren är den med störst kunskap om barnet eller eleven. Det är viktigt att skola och hem har ett positivt samarbete kring arbetet i skolan eller förskola. Då är samtalet med vårdnadshavaren en viktig del. Bland annat är det viktigt att eventuella kartläggningar görs i dialog med vårdnadshavarna.

Ibland hamnar du som lärare och pedagog i känsliga samtal med vårdnadshavare. För att öka sannolikheten för att sådana samtal ska bli professionella kan samtalsmetodik tränas upp. Här följer några tips att reflektera över inför möten med vårdnadshavare:

• Påminn dig om att det är viktigt med en positiv samarbetsrelation mellan förskola eller skola och vårdnadshavare.
• Träna på att vara rak och tydlig, men samtidigt varm och förmedla tilltro till både eleven och vårdnadshavare.
• Bestäm innan mötet vem som tar på sig ansvaret att leda samtalet och ser till att alla får komma till tals.
• Var lyhörd och sträva efter en dialog.
• Kom ihåg att alla deltagares tankar är värdefulla.
• Var tydlig med samtalets syfte.
• Generalisera inte – använd konkreta exempel.
• Var nyfiken och tolka välvilligt det som andra deltagare säger.
• Försök hjälpa varandra att föra samtalet framåt.
• Utse innan mötet en deltagare som ansvarar över att föra anteckningar över samtalet. Denna person kan också sammanfatta samtalet i slutet av mötet. Se till att alla deltagare har en gemensam bild över situationen och följande steg samt vem som gör vad innan mötet avslutas.

För läsbarhetens skull har referenser utelämnats i texten. Referenserna nedan ger stöd åt texten på denna sida.

• Skolverket (2023, 10 februari). Särskilt begåvade elever.