Jönköpings kommun pedagog, till startsidan

Kartläggning av kunskaper hos barn och elever med särskild begåvning

Du behöver kartlägga barnets eller elevens kunskapsnivå för att du ska kunna anpassa undervisningen så att barnet eller eleven med särskild begåvning kan ges stöd och stimulans för sitt lärande.

Barn och elever som redan kan och som tycker undervisningen är för lätt riskerar att:

  • Tappa motivationen för skolan
  • Underprestera
  • Få skolfrånvaro

Detta är några anledningar till att du och dina kollegor skyndsamt behöver kartlägga kunskapsnivån hos dessa barn och elever.

Vid kartläggning av kunskaperna för barn och elever med särskild begåvning ska du hitta deras kunskapstak. Detta kan ligga långt, ibland flera år, över det som förväntas av åldersgruppen. Det är viktigt att du vet att en del barn och elever med särskild begåvning tycker att det är meningslöst att göra uppgifter på sådant de sedan länge kunnat. Detta innebär att du behöver tänka på att börja kartlägga kunskaperna på en högre nivå än vad du vanligtvis gör vid kartläggningar.

I Jönköpings kommun strävar vi efter gemensamma rutiner för arbetet med extra anpassningar och särskilt stöd. Arbeta efter de vanliga rutinerna för att kartlägga kunskaper hos barn och elever med särskild begåvning.

Kartläggningen ska göras av dig och dina kollegor i dialog med rektor. Barnet eller eleven och dess vårdnadshavare bör involveras i kartläggningen. Den ska vara objektiv och fånga upp barnets och elevens hela förskole- eller skolsituation. I Skolverkets stödmaterial skriver Linda Mattsson och Eva Pettersson att en kartläggning ger grunden för hur du och dina kollegor anpassar undervisningen. I en kartläggning bör barnets eller elevens särskilda förmågor och behov ringas in. Du och dina kollegor bör analysera på vilken nivå barnet eller eleven ligger kunskapsmässigt i olika områden.

Barn och elever med särskild begåvning har ofta kunskaper högre än förväntat. Därför kan det vara en bra idé att du använder kartläggningsmaterial för äldre åldersgrupper. I en del böcker om särskild begåvning ges råd om att använda material tänkt för tre åldersgrupper över. Använd till exempel material för årskurs sex till en elev som åldersmässigt går i årskurs tre.

Naturligtvis måste du vara flexibel och känna av vad som blir rätt nivå. Varje barn och elev är olika, även de med särskild begåvning.

Kom ihåg att det är barnets eller elevens prestationsförmåga du strävar efter att kartlägga. Ibland kan barnet eller eleven ha en djup förståelse trots att hen inte presterar.

Elisabet Mellroth har visat att lärare med kunskaper om särskild begåvning kan upptäcka elever med särskild begåvning genom undervisningen. Därför är det viktigt att du gör kontinuerliga bedömningar av barnen och elevernas kunskapsutveckling. Din bedömning kan vara en viktig pusselbit i kartläggningen.

Saker att tänka på vid kartläggning av kunskaper:

  • Kartläggning ska göras av dig och dina kollegor i dialog med rektor.
  • Använd de rutiner som du och dina kollegor vanligtvis använder för kartläggning av kunskaper.
  • Använd kartläggningsmaterial från Skolverket vid behov.
  • Använd bedömningsunderlag från din undervisning.
  • Ta hänsyn till information om kunskapsnivån från barnet eller eleven.
  • Ta hänsyn till information om kunskapsnivån från vårdnadshavare.
  • Ta hänsyn till nyligen gjord kartläggning till exempel från tidigare stadie eller skola.

Hos ett barn eller en elev som du tror är särskilt begåvat kan förståelsen vara djup trots att barnet eller eleven inte än lärt sig att använda och tillämpa kunskapen. Kom ihåg att det är hög prestationsförmåga du ska fånga upp inte nödvändigtvis höga prestationer. Du behöver i många fall anpassa undervisningen för att eleven även ska prestera.

Hos vissa barn och elever med särskild begåvning är det extra svårt att kartlägga kunskaperna. Det kan handla om de som har någon typ av svårighet i kombination med särskild begåvning som till exempel:

  • Läs- och skrivsvårighet.
  • Någon typ av NPF-variation.
  • Att de tappat motivationen för att lära sig.
  • Att de underpresterar.

Detta kan vara exempel på barn och elever som är twice exceptional (2E). Hur dessa barn och elever kan upptäckas och hur deras kunskaper kan kartläggas får vi återkomma till. Idag är forskningen i den nordiska kontexten relativt svag på detta område, men den är på väg att utvecklas.

När det är extra svårt för dig och dina kollegor att upptäcka barn och elever med särskild begåvning är det också svårare att hitta rätt stöd och stimulans till dem i undervisningen.

För att barn och elever med 2E ska kunna prestera kan du behöva ge dem kompensatoriska hjälpmedel. Det är lika viktigt för denna grupp av barn och elever som för andra barn och elever med liknande funktionsvariation. Det kan vara idé att du prövar olika kompensatoriska hjälpmedel vid kartläggning av elevens kunskaper om vårdnadshavare ger uttryck för att barnet eller eleven är särskilt begåvad trots att du och dina kollegor inte upptäcker det i skolans verksamhet.

Det är inte omöjligt att inlärningssvårigheten döljs av elevens begåvning.

Efter kartläggning av kunskaper ska återkoppling göras till:

  • Barnet eller eleven.
  • Vårdnadshavarna.
  • Lärare och pedagoger runt barnet eller eleven.

Vid återkopplingen kan du förklara var barnets eller elevens kunskapsnivå är i förhållande till centralt innehåll och kunskapskrav för de ämnen som kartlagts.

Kartläggningen av kunskaperna är ett viktigt steg för att du och dina kollegor ska kunna gå vidare med en lämpligt anpassad undervisning. Ett mål är att utveckla barnet eller elevens förmåga att prestera efter dess förutsättningar.

För läsbarhetens skull har referenser utelämnats i texten. Referenserna nedan ger stöd åt texten på denna sida.

  • MacLeod, B. (2004). Module 5–Curriculum differentiation for gifted students. In S. Bailey (Ed.), Gifted and talented education professional learning package for teachers. Sydney, Australia: Australian Government Department of Education.
  • Mellroth, E. (2018b). Harnessing teachers’ perspectives: Recognizing mathematically highly able pupils and orchestrating teaching for them in a diverse ability classroom(Doctoral dissertation). Karlstad University Studies.
  • Skolverket (2023, 10 februari). Särskilt begåvade elever.
  • SPSM (2023, 22 februari). Vad innebär en pedagogisk utredning?
  • Publicerad: 21 jun 2023
  • Senast uppdaterad: 20 mar 2024
Dela sidan

Relaterat utbildningsmaterial

30 jan 2024 16:32
Konferens om särskild begåvning
Jönköpings kommun arrangerade en konferens om särskild begåvning den 25 januari 2024 på Elmia i Jönköping. Nationella och internationella talare gav ...
21 jun 2023 10:42
Särskild begåvning
Som pedagog möter du många barn och elever. Fem procent av dessa kan enligt Skolverket räknas som särskilt begåvade och de behöver ofta andra utmanin...

Relaterade nyheter

Aktuellt just nu
17 maj 2023 07:38
Nu startar kompetensutveckling kring särskild begåvning
I höst börjar 25 pedagoger, både från förskola, grundskola och gymnasiet en kompetensutveckling om särskild begåvning. Utbildningsinsatsen kommer påg...
Aktuellt just nu
30 jan 2024 16:32
Stort intresse att lära sig mer om särskild begåvning på konferens
Jönköpings kommuns konferens om särskild begåvning som ägde rum på Elmia den 25 januari lockade många deltagare både från Jönköping och andra kommune...
Lär dig mer
9 nov 2023 09:32
Konferens: Ta del av ett kunskapslyft om särskild begåvning
Varmt välkommen till konferens! Här får du ta del av värdefulla insikter från flera kunniga talare om hur förskolan, grundskolan och gymnasiet på ett...