Jönköpings kommun pedagog, till startsidan

Pedagogiska anpassningar för barn och elever med särskild begåvning

För att du ska kunna anpassa undervisningen för ett barn eller en elev behöver du först veta dess kunskapsnivå. Genom olika pedagogiska anpassningar kan du ge barnet eller eleven stöd i lärandet.

Här används begreppet anpassningar när det handlar om justeringar av undervisningen för att ge barn och elever med särskild begåvning stöd och stimulans i sitt lärande. Begreppet extra anpassningar används i relation till barn och elever som riskerar att inte nå kunskapsmålen.

En del barn och elever med särskild begåvning kan vara i riskzonen för att inte nå kunskapsmålen trots att de har en förmåga att prestera högt. Det kan till exempel handla om att de

  • Inte blivit tillräckligt utmanade i undervisningen.
  • Har börjat att underprestera.
  • Har någon funktionsvariation, de är 2E.

Då kan en lösning vara att du och dina kollegor gör pedagogiska anpassningar så att barnet eller eleven får utmaningar som ger dem stöd och stimulans i lärandet.

Pedagogiska anpassningar handlar om de anpassningar som görs i undervisningen av eleven.

Barn och elever med särskild begåvning har lika stor rätt som alla andra att bli bemötta efter sina förutsättningar och behov. Förskolan och skolan ska vara likvärdig för alla barn och elever. Det kan innebära att undervisning måste utformas på olika sätt för en del barn och elever. Citatet från Lgr22 visar detta och liknande text finns i läroplanerna för förskola och gymnasium.

"Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas. Normerna för likvärdigheten anges genom de nationella målen. En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika. Hänsyn ska tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika anledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. "

- Läroplan för grundskolan 2022

Här kan du läsa om fyra pedagogiska anpassningar. De som presenteras är sådana som forskning visat är framgångsrika för barn och elever med särskild begåvning.

Det finns indikationer på att de tre sista är bäst för dessa barn och elevers lärande och sociala utveckling.

  • Differentierad undervisning.
  • Acceleration.
  • Särskild undervisningsgrupp.
  • Mentorer.

Oavsett vilken pedagogisk anpassning du väljer att pröva är det viktigt att undervisningsmiljön:

  • Är trygg, lyhörd och flexibel
  • Välkomnar barnets kreativitet och oprövade idéer.
  • Fördomsfritt diskuterar olika arbetsmetoder.

Du och dina kollegor på förskolan eller skolan behöver ha som utgångspunkt att särskild begåvning:

  • Betyder att en förmåga att prestera på höga nivåer finns.
  • Inte är en garanti för framtida höga prestationer.

För att barnet eller eleven ska utvecklas till fullo behövs ett målmedvetet arbete av:

  • Barnet eller eleven.
  • Läraren eller pedagogen.
  • Rektor och skolledare.
  • Skolsystemet.
  • Vårdnadshavarna.

I kommande avsnitt kan du läsa om de olika pedagogiska anpassningarna. Texten är ganska teoretiska och ger inte många konkreta tips. Om du har prövat en anpassning som fungerat för ett barn eller en elev med särskild begåvning dela gärna med dig av din kunskap. Mejla Elisabet Mellroth så uppdateras sidan allt eftersom med goda exempel.

Här kan du läsa om vad som menas med differentierad undervisning. Texten är till stor del kopierad från Stockholms stads handlingsplan för elever med särskild begåvning. Författaren Attila Szabo har gett sin tillåtelse.

När du använder dig av differentierad undervisningen strävar du efter att bredda undervisningen så att fler barn och elever ska lära sig på ett bättre sätt. Du inkluderar de som har det svårt att lära sig, de som lär sig som de flesta andra och de som behöver utmaningar.

För barnet och eleven med särskild begåvning behöver du tänka på att de:

  • Ofta lär sig snabbare än de flesta andra i gruppen.
  • Ofta ogillar grupparbete om arbetsfördelningen är ojämn.
  • Ofta ogillar grupparbete om kamraterna inte arbetar i deras tempo.
  • Behöver uppgifter som är mer komplexa och kvalitativt differentierade.
  • Inte behöver fler uppgifter av samma typ.

För att fler elever ska ges så goda möjligheter att lära sig som möjligt menar Carol Tomlinson att läraren ska differentiera undervisningen i:

  • Dess innehåll.
  • Arbetsprocessen.
  • Resultatet
  • Lärmiljön.

Du och dina kollegor differentierar redan undervisning på något sätt. Det som Tomlinsons metod erbjuder är en struktur för hur en lärare eller pedagog kan arbeta. Hon rekommenderar att du som vill testa ska utveckla en av de fyra delarna i taget och nöja dig med 3 – 5 nivåer på respektive del.

Det är viktigt att du genom differentierad undervisning gör en bredare planering för hela gruppen eller klassen. Du ska inte arbeta med individanpassningar.

Diffrentiera innehållet

För att differentiera innehållet för barn och elever med särskild begåvning kan du välja innehåll och uppgifter som snabbt leder till en abstrakt och komplex nivå. Barn och elever med särskild begåvning kan ha svårt med uppgifter som är för lätta. Ett exempel på detta ges av ett citat av en 15 årig pojke.

"Jag vill ha hjälp med hur jag ska förklara för lärarna att jag är intresserad av naturvetenskap, men att de tråkiga uppgifterna på grundläggande nivå får mig att tappa motivationen. Lärarna säger att de måste bedöma mig enligt kunskapskraven och att de inte kan se att jag kan det grundläggande. Jag försöker förklara för dem att jag skulle prestera bättre om jag fick svårare uppgifter, att uppgifter på grundläggande nivå resulterar i att jag underpresterar."

- Pojke, 15 år

Citatet är hämtat från Elisabet Mellroths kapitel i Caroline Sims antologi.

Differentiera processen

Att differentiera processen handlar om hur barnet och eleven tar in och skapar förståelse för innehållet. Här kan du ordna så att barnen eller eleverna har tillgång till olika material att arbeta med:

  • Konkret material.
  • Tabeller.
  • Texter
  • Etcetera.

För att differentiera processen kan du även förbereda för arbete i olika konstellationer till exempel arbete:

  • Ensam.
  • Parvis.
  • I grupp.

Alla barn och elever i gruppen eller klassen behöver inte arbeta på samma sätt.

Ju större komplexitet och abstraktion du erbjuder genom innehållet desto tydligare ramar och instruktioner behöver finnas kring processen. Det vill säga stor komplexitet och abstraktion i innehållet kräver ofta mindre frihet i processen.

Differentiera resultatet

För att differentiera resultatet behöver du och dina kollegor har skapat en acceptans för olikheter. Detta innebär att barn och eleverna förstår att deras prestationer inte har med deras värde som individer att göra. Det ska ses som naturligt både av dig och barnen eller eleverna att en del presterar lågt och andra högt. Det är en naturlig följd av att vi är olika. Men vi är lika mycket värda.

Du ska ha höga förväntningar på barnen eller eleverna. Förväntningen ska ligga i att barnen och eleverna ska göra sitt bästa för att utvecklas och bli bättre.

Differentiering i resultat kan förutom att nå olika långt handla om att presentationer görs på olika sätt till exempel genom:

  • Power Point.
  • Tabell.
  • Muntlig presentation.
  • Film.
  • Etcetera.

Olika ämnen och stadier kommer ha olika möjligheter att presentera resultat. Du och dina kollegor kan tillsammans diskutera vilka möjligheter ni har i ert ämne, på ert stadie och på er förskola eller skola.

Vid betygsättning är det viktigt att du har kommunicerat med elev och vårdnadshavare så att de är medvetna om att olika prestationer leder till olika betyg. Lika viktigt kan det vara att kommunicera att betyget är skiljt från värdet på individ.

Differentiera lärmiljön

Differentiering av lärmiljön kan handla om den fysiska lärmiljön. För att göra lärandet mer tillgängligt kan du tillexempel differentiera lärmiljön genom att organisera för att en del barn och elever sitter:

  • Ensamma
  • I grupprum.
  • I heterogena grupper.
  • I homogena grupper.
  • I större grupper.
  • Skyddade från ljus- och ljudintryck.

Hur du kan differentiera lärmiljön beror naturligtvis på innehållet som undervisas.

Den sociala miljön ingår också i lärmiljön. Ditt och förskolans eller skolans arbete med acceptans av olikheter är därför viktigt för att kunna differentiera lärmiljön. Barn och elever med särskild begåvning behöver ibland ges möjlighet att lära sig tillsammans med andra som liknar dem. Då kan särskilda undervisningsgrupper vara ett sätt att differentiera lärmiljön.

Här kan du läsa om vad som menas med acceleration. Texten är till stor del kopierad från Stockholms stads handlingsplan för elever med särskild begåvning. Författaren Attila Szabo har gett sin tillåtelse.

Acceleration har mycket starkt stöd i forskning för barn och elever med särskild begåvning. Acceleration har visat sig gynna utveckling socialt och kunskapsmässigt för dessa barn. Det är alltså en myt att den sociala utvecklingen skulle missgynnas av acceleration. Begreppet acceleration betyder i det här fallet att eleven läser för sin ålder avancerat innehåll inom ett eller flera ämnen.

Ett barn eller en elev kan accelerera i något eller några ämnen, detta kallas ämnesacceleration. Årskursacceleration innebär att barnet eller eleven hoppar över en eller flera årskurser.

Ämnesacceleration

Ämnesacceleration kan organiseras genom att:

  • Eleven till stor del deltar i undervisningen med sin grupp eller klass.
  • Studerar ämnesinnehåll avsett för äldre elever i den egna gruppen eller klassen, med stöd av lärare eller pedagog.
  • Studerar ämnesinnehåll avsett för äldre elever i en klass någon, några, årskurser över den egna gruppen eller klassen.

Till exempel kan en elev i årskurs 2 läsa engelska eller matematik med elever i årskurs 5, medan övriga ämnen läses tillsammans med klasskamraterna i årskurs 2.

Acceleration har visat sig fungera extra bra för elever i lägre årskurser. En orsak är att många särskilt begåvade barn och elever som i tidiga åldrar visar ett starkt intresse för något eller några ämnen också ofta presterar högt. Det är bra om du och din skolledare kan organisera för samarbete över stadiegränser för att få ämnesacceleration att fungera bra.

I de högre årskurserna kan det vara svårt att erbjuda acceleration om kurserna som erbjuds redan har studerats av eleven. Speciellt gäller detta för gymnasieskolan. Vissa universitet tillåter att elever som enbart uppfyller särskild behörighet läser vissa ämnen hos dem. Detta även om de inte har gymnasieexamen. För att underlätta för eleven behöver du eller någon av dina kollegor skapa en god kommunikation med ett lämpligt universitet.

Årskursacceleration

Årskursacceleration handlar om att:

  • Ett barn börjar i förskoleklass eller årskurs 1 tidigare.
  • En elev hoppar över en eller flera årskurser.

I Sverige är det tillåtet att börja skolan tidigare och att hoppa över årskurser, det är rektor som beslutar om detta i varje enskilt fall. På Skolverket kan du läsa mer om detta via denna länk.

En elev kan börja på gymnasieskolan när hen har slutat grundskolan. Det finns en begränsning i att eleven måste påbörja gymnasiet senast vårterminen hen fyller 20 år. Det finns ingen begränsning i hur ung eleven kan vara. Läs mer på Skolverket via denna länk.

För att börja på en formell utbildning på en högskola eller ett universitet behöver eleven ha en gymnasieexamen och eventuellt uppfylla särskild behörighet. Inte heller här finns det någon åldersbegränsning. Dessutom erbjuder vissa universitet elever som enbart uppfyller särskild behörighet att de kan få läsa vissa universitetskurser trots att de inte har en komplett gymnasieexamen. Tillexempel är den särskilda behörigheten för grundläggande matematikkurser på universitetet oftast att eleven ska ha godkänt i gymnasiets matematik 4 kurs.

Viktigt för att acceleration ska fungera bra

Särskilt begåvade barn och elever utvecklas oftast mycket väl i respektive ämne när de deltar i väl avvägda accelerationsprogram. Oavsett vilken form av acceleration barnet eller eleven tar del av är det viktigt att det ska fungera bra. För detta behöver:

  • Accelerationen vara frivillig från barnet eller elevens sida.
  • Accelerationen vara tidsbegränsad för utvärdering.
  • Läraren som undervisar barnet eller eleven ha goda ämneskunskaper.
  • Läraren eller pedagogen tycka om att arbeta med särskilt begåvade elever.

Här kan du läsa om vad som menas med undervisning i särskilda grupper. Texten är till stor del kopierad från Stockholms stads handlingsplan för elever med särskild begåvning. Författaren Attila Szabo har gett sin tillåtelse.

När du använder anpassningen Undervisning i särskilda grupper utanför det ordinarie klassrummet handlar det om ett arbetssätt som används ibland, men regelbundet. Då ordnar du och dina kollegor träffar för barn och elever med starkt intresse för ett visst ämne.

  • Också högpresterande barn och elever ska välkomnas.
  • Det går mycket bra att blanda åldersgrupper.
  • Ämnesintresset är det som ska vara gemensamt.
  • Vid träffarna erbjuds arbete med utmanande uppgifter.
  • Träffarna leds av en lärare eller pedagog som är kunnig och intresserad av ämnet.

När du och dina kollegor kan erbjuda särskilda undervisningsgrupper på detta sätt är det inte ovanligt att du får höra: ”Äntligen får jag känna mig normal!” Detta stämmer med att forskningen visat att möten med andra barn och elever med särskild begåvning är en viktig del för deras sociala utveckling. Barnen och eleverna ges också genom dessa träffar möjlighet att utmanas intellektuellt av andra i samma situation som de själva. Forskningen har visat att barn och elever med särskild begåvning ofta utvecklas och presterar i grupperingar som dessa.

Innehållet i de särskilda undervisningsgrupperna

För barn och elever med särskild begåvning är det viktigt att du lägger fokus i undervisningen på varför saker och ting hänger samman. Hur man ska ta sig an en uppgift kommer alltså i andra hand. De uppgifter du och dina kollegor kan använda i dessa grupper bör ha mer djup snarare än bredd inom respektive ämne.

Om du har barn eller elever med särskild begåvning i språk, eller som har ett starkt intresse och lätt når kunskapsmålen, kan du till exempel låta dem arbeta med texter som:

  • Erbjuder en fördjupad reflektion över grammatiska strukturer.
  • Erbjuder en fördjupad reflektion över språkliga system.
  • Erbjuder en fördjupad reflektion över avancerade begrepp.
  • Möjliggör en kritisk analys av innehållet ur olika perspektiv.

Om du har barn eller elever med särskild begåvning i naturkunskap eller matematik, eller som har ett starkt intresse och lätt når kunskapsmålen, kan du till exempel låta dem arbeta med problem eller problemserier som utveckla:

  • Det kritiska tänkandet.
  • Förmågan att generalisera de erhållna resultaten.

Mer förslag på undervisning anpassad för barn och elever med särskild begåvning inom bild, historia, matematik, moderna språk och svenska finns i Skolverkets stödmaterial för särskilt begåvade elever. Ni kommer dit genom denna länk.

Att skapa särskilda undervisningsgrupper

När du och dina kollegor skapar särskilda undervisningsgrupper är det viktigt att ni har ett flexibelt tänkande. Det vill säga, planera för kortare perioder i taget. För några barn och elever kanske det räcker med några veckors deltagande, andra kanske behöver delta under längre perioder. Några barn och elever behöver kanske ännu mer utmaning och kan då flyttas till en ännu mer utmanande grupp eller behöva accelerera eller ha en egen mentor. Att placera barn och elever för ett helt läsår i taget kan ha ogynnsamma effekter på deras prestationer. Utvärdera därför effekten av de särskilda undervisningsgrupperna regelbundet.

Det finns några viktiga faktorer att tänka på för att de särskilda undervisningsgrupperna ska ha en positiv effekt på barnet eller elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling.

  • Det ska bygga på att barnet eller eleven själv vill delta.
  • Träffarna ska ske regelbundet.

Läraren eller pedagogen som möter barnen eller eleverna ska:

  • Ha goda ämneskunskaper.
  • Veta vad det innebär att arbeta med barn och elever med särskild begåvning.
  • Uppleva att det är meningsfullt att arbeta med barn och elever med särskild begåvning.

Om du arbetar på en förskola eller skola där det enbart finns något enstaka barn eller elev med särskild begåvning kan du undersöka om det finns en verksamhet i närheten som du kan arbeta med.

Om du arbetar på en förskola eller skola där det finns särskilda undervisningsgrupper för barn och elever med särskild begåvning försök be kommunikatören på skolan att sprida informationen om detta i kommunen.

Ta gärna hjälp av skolor som bedriver spetsutbildning för att få tips på ämnesspecifikt innehåll och aktiviteter som fungerar bra för barn och elever som behöver mera utmaningar.

Ett exempel på hur en särskild undervisningsgrupp kan organiseras:

På en skola finns det 10 elever i årskurs 4, 5 och 6, som har ett starkt intresse för och presterar väl i ett modernt språk. En eftermiddag i veckan träffas de under, eller direkt efter, skoldagen. När de träffas arbetar de med mer komplicerade texter och gör fördjupade reflektioner och kritiska analyser ur olika perspektiv. Ibland arbetar de med skrivandet och ibland med det muntliga. Innehållet är alltid på en komplex och avancerad nivå.

Genom att eleverna träffas regelbundet kommer de uppleva att det finns en struktur och ett sammanhang som utvecklar deras intresse för ämnet. De kommer också få umgås med kamrater som delar detta intresse, vilket är mycket viktigt för deras sociala utveckling.

Här kan du läsa om vad som menas med mentorer för barn och elever med särskild begåvning. Texten är till stor del kopierad från Stockholms stads handlingsplan för elever med särskild begåvning. Författaren Attila Szabo har gett sin tillåtelse.

Det är mycket möjligt att du kommer träffa på barn och elever som är så kallat exceptionellt begåvade. Det handlar om barn och elever som lär sig extremt snabbt och på ett extremt djup. Dessa individer kan bli svårt att utmana i undervisningen även om särskilda undervisningsgrupper ordnas. De kan behöva en mentor. Det kan ha stor betydelse för deras lärande, trivsel i skolan och för deras framtida prestationer.

En mentor

  • Kan ge vägledning i hur studierna ska planeras.
  • Kan vara en förebild.
  • Bör ses som ett komplement till och kombineras med andra anpassningar i undervisningen.
  • Kan t.ex. vara en lärare i organisationen, en universitetsstudent, eller annan ämneskunnig.
  • Ska ha kunskap om särskild begåvning.
  • Ska ha djupa ämneskunskaper.
  • Behöver möta barnet eller eleven regelbundet.

En tillfällig kontakt med en mentor kan också vara bra för elever med särskild begåvning vid stadieövergångar och i slutet av gymnasiestudierna. Tillfälliga mentorer kan också vara viktiga för elever som har accelererat eller varit med i någon särskild undervisningsgrupp och behöver hjälp med att hitta nya utmaningar.

För läsbarhetens skull har referenser utelämnats i texten. Referenserna nedan ger stöd åt texten på denna sida.

  • Bardel, C., & Österberg, R. (2015). Ämnesdidaktiskt stöd i moderna språk. I Skolverket (Red.), Särskilt begåvade elever – stödmaterial. Stockholm: Skolverket.
  • Boaler, J., Wiliam, D., & Brown, M. (2000). Students' experiences of ability groupingdisaffection, polarisation and the construction of failure. British Educational Research Journal, 26(5), 631–648.
  • Brandl, M., & Szabo, A. (2019). Overexcitability, iconoclasm and mathematical creativity & giftedness. Proceedings of the 11th International Conference on Mathematical Creativity and Giftedness. Hamburg, Tyskland.
  • Colangelo, N., & Assouline, S. (2009). Acceleration: Meeting the academic and social needs of students. In L. V. Shavinina (Ed.), International handbook on giftedness (pp. 1085–1098). http://dx.doi.org/ 10.1007/978-1-4020-6162-2_55
  • Connelly, J. (2010). A tradition of excellence transitions to the 21th century: Hungarian mathematics education, 1988-2008. New York: Columbia University.
  • Croft, L. J. (2003). Teachers of the gifted: Gifted teachers. I N. Colangelo & G.A. Davis (Red.), Handbook of gifted education (s. 558–571). Boston: Pearson.
  • Dai, D. Y., & Chen, F. (2013). Three paradigms of gifted education: In search of conceptual clarity in research and practice. Gifted Child Quarterly, 57(3), 151-168.
  • Decker-Collins, N., & Parkhurst, L. (1996). The writing process: A tool for working with gifted students on the regular classroom. Roeper Review, 18(4), 277–280.
  • Dimitriadis, C. (2012). Provision for mathematically gifted children in primary schools: an investigation of four different methods of organizational provision. Educational Review, 64(2), 241–260.
  • Hoh, P.-S. (2005). The linguistic advantage of the intellectually gifted child: An empirical study of spontaneous speech. Roeper Review, 27(3), 178–185.
  • Karp, A., & Bengmark, S. (2011). Gifted education in Russia and the United States: personal notes. I B. Sriraman & K. H. Lee (Red.), The elements of creativity and giftedness in mathematics (s. 131–143). Rotterdam: Sense Publishers.
  • Klingberg, T. (2016). Hjärna, gener och jävlar anamma: hur barn lär. Stockholm: Natur & Kultur.
  • Leikin, R., & Sriraman, B. (Red.) (2017). Creativity and giftedness – Interdisciplinary perspectives from mathematics and beyond. Switzerland: Springer International Publishing.
  • Mann, E. L., Chamberlin, S. A., & Graefe, A. K. (2017). The prominence of affect in creativity: Expanding the conception of creativity in mathematical problem solving. I R. Leikin & B. Sriraman (Red.), Creativity and giftedness – Interdisciplinary perspectives from mathematics and beyond (s. 57–73). Switzerland: Springer International Publishing
  • Mellroth, E. (2018a). Med rätt att utmanas-i en skola för alla: Att utveckla verksamheten kring att inkludera elever med särskild begåvning i lärande. Hämtad från https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1255565/FULLTEXT01.pdf.
  • Mellroth, E. (2018b). Harnessing teachers’ perspectives: Recognizing mathematically highly able pupils and orchestrating teaching for them in a diverse ability classroom(Doctoral dissertation). Karlstad University Studies.
  • Mellroth, E. (2021). Differentierad undervisning som inkluderar elever med särskild begåvning. I C. Sims (Red.) Särskild begåvning i praktik och forskning. (ss. 93 – 120). Studentlitteratur.
  • Nolte, M. & Pamperien, K. (2017). Challenging problems in a regular classroom setting and in a special foster programme. ZDM 49(1), 121–136.
  • Persson, R. S. (2010). Experiences of intellectually gifted students in an egalitarian and inclusive educational system: A survey study. Journal for the Education of the Gifted, 33(4), 536–569.
  • Reis, S. M., & McCoach, D. B. (2000). The underachievement of gifted students: What do we know and where do we go? Gifted Child Quarterly, 44(3), 152–170.
  • Ritchotte, J. A., & Graefe, A. K. (2017). An alternate path: The experience of high-potential individuals who left school. Gifted Child Quarterly, 61(1), 1–15.
  • Robinson, A. (1990). Cooperation or exploitation? The argument against cooperative learning for talented students. Journal for the Education of the Gifted, 14(1), 9–27.
  • Rogers, B. K. (2007). Lessons learned about educating the gifted and talented: a synthesis of the research on educational practice. Gifted Child Quarterly, 51(4), 382–396.
  • Stockholm stad. (2023, 23 februari). Utbildningsnämndens handlingsplan för att möta särskilt begåvade elevers behov. November 2019. Pedagog Stockholm
  • Sowell, E. J. (1993). Programs for mathematically gifted students: A review of empirical research. Gifted Child Quarterly, 37(3), 124–132.
  • Szabo, A. (2017). Matematikundervisning för begåvade elever–En forskningsöversikt. Nordisk Matematikkdidaktikk, 22(1), 21-44.
  • Timperley, H. (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. Studentlitteratur.
  • Tomlinson, C. A. (2016). The differentiated classroom: Responding to the needs of all learners. Alexandria, VA: Pearson education.
  • Tretter, T. R. (2005). Gifted students speak – mathematical problem-solving insights. I S. K. Johnsen & J. Kendrick (Red.), Math education for gifted students (s. 119–143). Waco, Texas: Prufrock Press.
  • Wallberg, H. (2019). Lektionsdesign: En handbook. Gothia utbildning.
  • Publicerad: 21 jun 2023
  • Senast uppdaterad: 20 mar 2024
Dela sidan

Relaterat utbildningsmaterial

30 jan 2024 16:32
Konferens om särskild begåvning
Jönköpings kommun arrangerade en konferens om särskild begåvning den 25 januari 2024 på Elmia i Jönköping. Nationella och internationella talare gav ...
21 jun 2023 10:42
Särskild begåvning
Som pedagog möter du många barn och elever. Fem procent av dessa kan enligt Skolverket räknas som särskilt begåvade och de behöver ofta andra utmanin...

Relaterade nyheter

Aktuellt just nu
17 maj 2023 07:38
Nu startar kompetensutveckling kring särskild begåvning
I höst börjar 25 pedagoger, både från förskola, grundskola och gymnasiet en kompetensutveckling om särskild begåvning. Utbildningsinsatsen kommer påg...
Aktuellt just nu
30 jan 2024 16:32
Stort intresse att lära sig mer om särskild begåvning på konferens
Jönköpings kommuns konferens om särskild begåvning som ägde rum på Elmia den 25 januari lockade många deltagare både från Jönköping och andra kommune...
Lär dig mer
9 nov 2023 09:32
Konferens: Ta del av ett kunskapslyft om särskild begåvning
Varmt välkommen till konferens! Här får du ta del av värdefulla insikter från flera kunniga talare om hur förskolan, grundskolan och gymnasiet på ett...