Att arbeta med muntlig språkutveckling första åren i skolan

Högläsning ger elever rika möjligheter att upptäcka böckernas värld med äventyr, spänning, kunskap och glädje, en upptäckt som på ett positivt sätt kan stimulera elevernas intresse för läsning och litteratur. Den ger också eleverna ökande förtrogenhet med språkets skriftliga uttrycksformer, utvecklar ordförrådet och läsförståelsen.

Samtal som omger högläsningen ska ge eleverna tillfällen att återberätta och beskriva, tolka och förklara, värdera och argumentera samt göra kopplingar till egna erfarenheter och förutsäga vad som kan komma att hända.

Högläsningen kan på så sätt fungerar som en bro till utveckling av den egna läsförståelsen vid självständig läsning. Att känna sig sammankopplad med en text är en viktig förmåga för läsning. När man kan relatera berättelsen till sitt liv blir den tydligare och lättare att förstå. När vi lär barn att förstå en text lär vi dem inte vad de ska tänka utan hur de ska tänka, vi lär dem hur de kan koppla samman texten med sina erfarenheter. Men språkutvecklande högläsning sker inte av sig själv utan är resultatet av planering och noggrant beaktande av detaljer såsom när högläsningen lämpligen genomförs, val av högläsningsbok, förberedelse av textsamtal. Särskilt viktigt är den här typen av högläsning för de elever som inte har en språkstimulerande hemmiljö och behöver skolans kompensatoriska insatser för sin språk-, läs- och skrivutveckling.

En metod som särskilt lyfts fram som språkstimulerande är dialogisk läsning. Dialogisk högläsning är en strukturerad pedagogisk metod för att främja elevernas ordförråd och språkutveckling där eleverna får komma in i det litterära verket och möta dess innehåll. Eleverna ges en aktiv roll och deltar i läsningen med frågor samt återberättar och samtalar om bokens innehåll. Upprepning av ord eller fraser stöds av att samtidigt använda till exempel gester. Eleverna kommer nära bokens innehåll genom sinnlighet och kroppslighet. Metoden skiljer sig från traditionell högläsning genom att eleverna ges en mer aktiv roll och deltar i läsningen med frågor samt återberättar och samtalar om bokens innehåll.

Ett viktigt förhållningssätt att ha i åtanke för en språkutvecklande högläsning är att läsa med eleverna i stället för för eleverna. Att läsa för eleverna beskrivs som att läsa utan att samtala om det lästa, medan att läsa med eleverna inbegriper läsning i kombination med samtal före, under och efter läsningen i högre grad.

En annan språkstimulerande metod kopplat till högläsningen är att använda sig av är bildpromenad. Genom bildpromenad uppmuntras eleverna till att reflektera över bilderna innan högläsningen. Det finns flera fördelar med bildpromenader såsom att eleverna får en förförståelse för vad texten kommer att handla om och det kan också bli lättare att ta ut essensen av texten.

Framgångsrik högläsning innebär att:

• den är planerad i förväg och har ett klart syfte,
• den utgår från elevernas intressen men också ser till att vidga deras intressesfär,
• du har funderat på vilka svåra ord som ingår i texten och hur du bäst stödjer eleverna för att förstå dem,
• du läser på ett engagerat sätt, med variation i ton och röstläge,
• uppföljande samtal om boken ska utgå från vad eleverna redan vet, vad de nu fått veta och vad de vill veta mer om.