Arbetsmaterial
Vi kan hjälpas åt att skapa trygghet på nätet.
På den här sidan finns två filmer som riktar sig till personal på skolan. Båda handlar om hur vi kan hjälpas åt att skapa trygghet på nätet. Den första heter "trygg på nätet" och den andra heter "Källkritik".
Till båda filmerna finns det arbetsmaterial. Materialet är tänkt att utgöra ett underlag för ett fortsatt arbete i personalgruppen och med eleverna.
Arbetsmaterial
Diskussionsfrågor
- Reflektera över påståendet ”Trygghet på nätet skapar vi tillsammans”. Stämmer detta och i så fall varför?
- På vilket sätt kan eleverna på vår skola vara en resurs för oss när det gäller tryggheten på nätet?
- Hur drar vi nytta av personalens kunskaper på bästa sätt?
- Fångar vi upp de nätkränkningar som sker mot våra elever? Vilka är svårigheterna? Hur kan vi skapa ett klimat där fler elever berättar?
- Avvikelser från normen kan leda till kränkningar. Vilka normer är begränsande på vår skola? Exempel på begränsande normer kan vara kärnfamiljsnormen, heteronormen, vithetsnormen, funktionsnormen och könsnormen. Hur kan vi bli bättre på att arbeta normkritiskt i skolan?
Normkritik
- Samlingsbegrepp för teorier och arbetssätt
- Handlar om att synliggöra och problematisera begränsande normer
- Fokus på normer och makt – inte på individ eller grupp
För att kunna arbeta med trygghet på nätet måste vi ha lite koll på vad unga gör och hur de upplever nätet. Det kan vara bra att titta på lite övergripande statistik kring ungas internetanvändning.
Statens medieråd, Ungar och medier 2023
Statens medieråd, Småungar och medier 2023
Internetstiftelsen, Svenskarna och internet 2023
Inventering av elevers och lärares nätanvändning
Det är bra att vi har förkunskaper, men för att veta mer om vad våra barn och ungdomar egentligen gör på nätet behöver vi fråga dem. Att skapa dialog och relation med eleverna och är det absolut viktigaste i arbetet för trygghet på nätet. Ett bra tips är att göra en inventering där lärare och elever tillsammans i klassrummet tar reda på var på nätet de tillbringar sin tid? Inventeringen kan exempelvis göras med hjälp av menti.com. Exempel på frågor kan vara: Vilka appar har du använt denna vecka? Vad gör du mest av på nätet?
Analys av resultatet görs med fördel sedan i arbetslaget, och blir ett underlag för fortsatt arbete. Jämför vilket resultat ni fick fram i olika klasser? Blev ni förvånade? Kom det fram något ni vill/behöver jobba vidare med? Behöver ni påfyllnad av kunskap? Kan ni i lärargruppen hjälpa varandra?
Om ni vill undersöka något som kom upp i er inventering av vad eleverna gör på nätet så har “Surfa lugnt” en sammanställning som kan vara användbar.
Ett annat sätt att ta del av elevernas kunskaper och erfarenheter är att låta dem (individuellt eller i grupp) berätta, visa och förklara vad de gör på nätet.
Arbetsuppgift "Min bästa app"
- Övning för elever
- Görs enskilt eller i par
- Redovisas muntligt i grupp eller för klassen
Min bästa app!
Välj en app som du använder mycket. Du kan en du gillar, en du behöver eller kanske har du en annan anledning? Förbered en muntlig presentation på max 4 minuter utifrån följande frågor:
- Hur fungerar appen och vad används den till?
- Vem riktar den sig till? Hur märks det?
- Vad är bra med appen? Vad är mindre bra?
- Om du hade möjlighet, hur skulle du vilja förbättra den?
- Om du skulle sälja in appen till klassen – hur skulle du då formulera dig? Skriv en slagkraftig reklamfras/slogan! Avsluta din presentation med denna fras.
Barn och unga skapar sin identitet även på nätet. De bygger självkänsla och självbild, och lär sig samspela med andra. Detta är inte enkelt. De ska våga stå upp för sig själva, sätta gränser, vara schyssta mot varandra, förstå andras olikheter och lika värde. Här kan vi som vuxna hjälpa genom att reflektera över och öva på olika strategier och lösningar, både förebyggande och när problem uppstår.
Övningar
Nätstrategier (för anställda i Jönköpings kommun)
När kränkning sker (för anställda i Jönköpings kommun
Information
Vad får man egentligen göra på nätet och när blir det brottsligt?
Svar på bland annat detta kan du få på polisens sida "Näthat - skydda dig". Polisen har också utbildningsmaterial, "Är det delbart?", för skolor i syfte att öka kunskapen om och förebygga sexualbrott mot barn och unga på nätet.
Skolan har ansvar för kränkningar som sker på nätet på samma sätt som för andra kränkningar. Om det kommer till skolans kännedom att ett barn blir kränkt görs kränkningsanmälan, utredning sker skyndsamt och åtgärder sätts in. Sker kränkningen på fritiden men påverkar tryggheten i skolan är det också skolans ansvar. Du kan läsa mer om det åtgärdande och förebyggande arbetet på intranätssidan "Likabehandling och trygghet för barn och elever".
Likabehandling och trygghet (för anställda i jönköpings kommun)
En viktig del i arbetet mot kränkningar är att göra eleverna delaktiga. Skapa en arbetsuppgift till eleverna där ni går igenom skolans rutiner för kränkningar. Diskutera tillsammans: Funkar rutinen? Varför? Varför inte? Hur kan rutinen förbättras?
Dagens teknik är fantastisk och skapar mängder av fördelar och möjligheter. Men kan det bli för mycket av det goda? För mycket tid framför skärmen kan leda till att vi försumma vår hälsa, till exempel när det gäller rörelse, sömn, kost och sociala relationer. Här är några påståenden du kan tänka kring för att se hur ditt användande av skärmar kan påverka din hälsa.
Ett bra sätt för både elever och personal att få koll på sin tid framför skärmen är att reflektera över följande påståenden. Detta kan sedan bli underlag för diskussion.
- Jag får oftast tillräckligt med sömn och blir sällan störd av skärmen på kvällen eller natten
- Det är inte svårt att lägga undan telefonen när jag behöver fokusera
- Jag har någon stund varje dag när min hjärna får vila helt från intryck
- Jag hinner med att ta hand om min hälsa genom rörelse och bra mat
- Ibland fastnar jag framför skärmen och sitter stilla för länge
Arbetsmaterial
Det kan vara svårt att veta om man kan lita på information. Därför är det är viktigt att kunna granska och värdera olika typer av källor. I Skolverkets ”Guide till källkritik för lärare” finns stöd kring arbetet med källkritik och källtillit som hjälper eleverna att utveckla ett källkritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt. Där finns också en checklista där de klassiska källkritiska frågorna tas upp och vidareutvecklas.
Exempel på källkritiska frågor är:
- Vem har gjort källan?
- Varför är källan gjord?
- Hur ser källan ut?
- Kan du få information från andra ställen?
På samma sätt kan vi identifiera faktorer som avgör källtillit:
- Någon med utbildning och expertkunskap ska stå bakom källan
- Källan ska vara oberoende och inte styrd av andra intressen
- Det räcker inte att en källa ser trovärdig och proffsig ut
- Det behöver finnas tydliga källhänvisningar
- Flera källor säger samma sak
Tänk på att koppla arbetet kring källkritik till ett arbetsområde där källor används. Använd gärna Skolverkets material som stöd.
Digitala lektioner är en lärresurs från Internetstiftelsen. Här finns många och bra lektioner kring källkritik och källtillit att använda med elever från förskoleklass till årskurs 9.
- Publicerad: 13 jun 2022
- Senast uppdaterad: 29 jan 2024