Anders avhandling handlar om att hantera historiska källor

Vad handlar din avhandling om?

Avhandlingens syfte är att bidra med kunskap om vad elever behöver lära sig för att hantera historiska källor och konstruera redogörelser inom en fråge- och källbaserad undervisning. Dess frågeställningar fokuserar på ämnesspecifika tolkningsbegrepp så som källhantering, historisk empati och orsaksresonemang. Förståelse för denna typ av begrepp har visat sig vara avgörande för att elever ska kunna hantera historiska källor och redogörelser med god kvalitet.

I avhandlingen undersöks vilka specifika kunskaper elever behöver behärska i relation till tolkningsbegreppen och hur undervisningen kan utformas för att hjälpa dem att utveckla sådan förståelse på bästa vis. Metoden bygger på klassrumsinterventioner och data innefattar bland annat filmade lektioner, för- och efter-bedömningar, lektionsmaterial och dokumentation från samtal med de lärare som deltog i interventionerna.

Tillsammans med lärarkollegorna undersöktes först vilken förståelse som elever uppvisar i relation till källhantering och orsaksresonemang. Med utgångspunkt från den lärandeproblematik som vi fann har sedan olika undervisningsdesigner prövats och dokumenterats vilka syftar till att utveckla elevernas förmåga att hantera källor och redogörelser.

Vad har du kommit fram till?

Resultaten visar att undervisningen måste utveckla förståelse för följande dimensioner för att elever ska kunna tolka och värdera källor:

• Epistemologisk förståelse: En medvetenhet om att källor måste värderas kritiskt och inte ses som oproblematisk information. Elever måste också se att källor behöver tolkas i relation till den kontext där de ursprungligen tillkom.
• Beredskap att skifta perspektiv: Elever måste göras medvetna om vikten av att skifta temporalt och kontextuellt perspektiv vid tolkning av källor.
• Kontextuella kunskaper: Undervisningen måste erbjuda elever tillräckligt med historiska innehållskunskaper för att de ska kunna hantera ovanstående dimensioner med god kvalitet.
• Relationellt förhållningssätt till källkritiska metoder: De måste uppmärksammas på att källkritiska kriterier (äkthet, beroende, samtidighet och tendens) inte ska förstås och användas mekaniskt. Beroende av den historiska frågeställningen kan exempelvis en tendentiös källa vara ett utmärkt underlag för en redogörelse.
• Förmåga att kunna kombinera kontextuella kunskaper med källmaterial: Undervisningen måste illustrera att egna innehållskunskaper måste stödjas av belägg från historiska källor.

I relation till redogörelser visar resultaten att undervisningen måste utveckla förståelse för följande dimensioner för att elever ska kunna konstruera sådana av god kvalitet:

• Epistemologisk förståelse för ämnets karaktär: Elever måste göras medvetna om vad som utgör skillnaden mellan det förflutna och historia. De måste uppmärksammas på att händelser i det förflutna har haft orsaker samt nödvändigheten av att kunna förklara händelser och förändringsprocesser.
• Kontextuella kunskaper: Elever behöver tillräckliga innehållskunskaper för att kunna belägga orsaksresonemang.
• Temporalt ramverk: De behöver kunna rama in orsaksresonemang inom en kronologisk struktur. Det innebär bland annat att de behöver kunna hålla isär vad som utgör möjliga orsaker respektive konsekvenser i relation till en händelse. De behöver också se att det ofta finns långsiktiga som kortsiktiga orsaker till att sådana händelser har inträffat.
• Orsakers inbördes samband och relativa betydelse: De behöver se att det sällan finns en enda orsak till att en händelse har inträffat, att orsaker av olika vikt är inblandade och dessutom också sammanflätade.
• Samband mellan aktörer och strukturer: De behöver ha insikt om att förändringar och händelser i det förflutna har orsakats av en interaktion mellan historiska aktörer och de samhällsstrukturer som existerade vid tidpunkten.
  

Hur kan man använda detta i klassrummet och i mötet med elever?

Hantering av historiska källor och redogörelser utgör centrala delar inom historieämnet och är också tydligt framskrivna i läroplanen för gymnasieskolan (Gy11). Styrdokumenten innehåller dock ingen tydlig vägledning för vad elever behöver lära i relation till dessa relativt abstrakta mål, inte heller hur undervisningen bör utformas för att utveckla elevers kunskaper på bästa vis.

Forskning visar dessutom att många elever har problem att hantera källor och orsaksresonemang, samtidigt som en stor andel lärare upplever didaktiska utmaningar med att hantera dessa svårigheter. Därigenom blir forskningsbaserad kunskap om hur sådana undervisningsdesigner kan utformas i hög grad relevant för professionens utmaningar och behov.

Avhandlingens resultat har också allmändidaktisk relevans då elevers förmåga att hantera källor, konstruera och förhålla sig till andras redogörelser har stor bäring inom andra skolämnen. Att undervisningen förmår utveckla elevers förmåga i dessa avseenden inrymmer också en viktig samhällelig aspekt då sådana kompetenser ökar elevers möjligheter att förhålla sig konstruktivt till motstridiga källor och redogörelser som förmedlas till dem från olika avsändare.

Vill du veta mer?

Läs avhandlingen i sin helhet:

Learning history in an enquiry and source-based practice
What do students need to learn in relation to second-order concepts to be able to handle historical sources?
Författare: Anders Nersäter