Ett perspektiv på ChatGPT och AI i undervisningen
20 jan 2023 13:23
Gästbloggare Andrew Galbraith, förstelärare AI
2022 var ett spännande år i AI-communityt. En ny generation av algoritmer utvecklades som kan skapa text, bild och till och med video. Det mest uppmärksammade exemplet var kanske ChatGPT, en textgenereringsalgoritm som skakade om många yrkesområden, inte minst läraryrket. Vilken inverkan kommer då dessa algoritmer ha för lärare på kort och lång sikt?
Som tekniklärare tar jag ofta upp ludditerna, en grupp fabriksarbetare i 1800-talets England som gjorde revolt när de såg sina anställningar hotas av den industriella revolutionens nya vävmaskiner. Ordet luddit blev med det ett allmänt begrepp för en bakåtsträvande och teknikfientlig person.
Ironiskt nog hade jag mitt eget “luddit-ögonblick” nyligen under en lektion i programmering. En elev bad nämligen ChatGPT att förbättra en icke fungerande kod. Eleven fick omedelbart tillbaka en förbättrad version tillsammans med en grundlig och helt korrekt förklaring av problemet. Just då fick jag en känsla av yrkes och rentav existentiell, oro. En känsla som säkert delas av många oss lärare som har provat ChatGPT.
Var mina luddit-instinkter korrekta? Innebär textgenereringsalgoritmer och liknande utveckling inom AI slutet på läraryrket? Det de ursprungliga ludditerna inte kunde ha vetat var att deras uppror var meningslöst i det långa loppet. De kämpade mot hela den industriella revolutionens ekonomiska och tekniska tidvatten. Enligt många forskare står vårt samhälle nu inför en liknande tröskel. Under de kommande decennierna kommer AI att resultera i en omvälvning på arbetsmarknaden som är minst lika betydelsefull som den industriella revolutionen. Tidshorisonten går att diskutera, men många framtidsforskare förutsäger fenomen som ökade ekonomiska klyftor i samhället, en ökad arbetslöshet för medelinkomsttagare som i sin tur leder till införandet av medborgarlön. Allt på grund av att stora delar av arbetsmarknaden ersätts eller utökas med AI.
Med det sagt så kan ludditerna bland oss lärare trots allt andas ut. Många forskare tror att jobb som kräver s.k. mjuka färdigheter, som just pedagogiska yrken, är bland dem som minst sannolikt ersätts av AI. Så vi behöver inte ta sönder maskinerna...ännu.
Å andra sidan kommer stoffet vi arbetar med att förändras, oavsett ämnet som undervisas eller elevernas ålder. Denna process har redan börjat. Till exempel tvingas alla akademiska institutioner se över sin undervisning och rutinerna för bedömning och betygsättning efter att de första AI-genererade uppgifterna nu lämnas in.
I likhet med all ny teknik ser vi ett brett spektrum av attityder och policyer vad gäller dessa algoritmer. New York City, till exempel, har nyligen förbjudit åtkomst till ChatGPT på skolans nätverk och enheter. Teknikhistoria och sunt förnuft säger oss att denna inställning är lika meningslös som när ludditerna förstörde sina maskiner. Med tanke på de ständiga framstegen vad gäller processorkraft, lagringsutrymme och algoritmisk komplexitet är det oundvikligt att fler och bättre algoritmer för textgenerering kommer att tas fram under de kommande åren.
Samtidigt har många lärare anammat de pedagogiska möjligheterna som dessa algoritmer erbjuder, och kreativa nya användningsområden dyker upp dagligen. Jag har ett favoritexempel som jag tror kan visa på möjligheterna AI medför. AI Swedens har nämligen haft som projekt att väcka karaktären Klara från romanen "Klara och solen" av Kazuo Ishiguro till "liv" som en chatbot. Chatboten har varit en del av utställningen “Eternal Life” på Liljevalchs Konsthall i Stockholm. I utställningen har besökare kunnat interagera med boten precis som om de interagerar med karaktären Klara. En litterär karaktär kommer till liv mitt framför deras ögon.
Oavsett vår inställning till dessa textgenererande algoritmer och om vi väljer att anamma dem som pedagogiska verktyg eller inte, är det viktigt att vi är medvetna om deras existens och förmågor. I nuläget kanske framförallt vid bedömning och betygssättning.
I skrivande stund har en tjänst lanserats som sägs identifiera texter skapade av ChatGPT och liknande algoritmer. Detta signalerar starten på en kapprustning. Faktum är att dessa algoritmer bara kommer att öka i antal och komplexitet, och det ligger i vår yrkesprofessionalitet att hålla oss uppdaterade. Jag uppmuntrar därför alla att själva prova dessa verktyg.
ChatGPT är för närvarande gratis tillgängligt med ett konto från OpenAI. Femton minuter som spenderas på att testa denna bot är väl använd tid, oavsett vilket ämne du undervisar eller vilken roll du har i utbildningssystemet.
Skribent
Andrew Galbraith
Förstelärare AI
Erik Dahlbergsgymnasiet
andrew.galbraith@jonkoping.se
Forskning i praktiken
Jag som bloggar heter Therése Haglind, lektor och forskningsutbildad gymnasielärare. Jag har arbetat som gymnasielärare i över 20 år och undervisar bl.a. i svenska på Erik Dahlbersgymnasiet. Jag har särskilt intresse för praktiknära forskning, kollegiala utvecklingsarbeten och lektionsdesign. Ibland kommer jag även bjuda in gästbloggare. För vem? Pedagoger och rektorer som vill läsa mer om lokal(a) • praktiknära forskning • utvecklingsarbeten • skolutvecklingsprojekt Om vad? Praktiknära forskning, utvecklingsarbeten och skolutvecklingsprojekt inom samtliga skolformer.