Jönköpings kommun pedagog, till startsidan

Språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt i förskolan - högläsning

22 jan 2025 06:43

Gästbloggare Sofia Idebäck och Marita Davidsson

Forskning i praktiken

I Jönköpings kommuns förskolor sprids ett språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt. Syftet med ett språkutvecklingsarbete är att stärka undervisningens kvalitet och öka utbildningens likvärdighet vad gäller alla barns språk- läs- och skrivutveckling i Jönköpings kommuns förskolor. I detta blogginlägg berättar vi mer om arbetet som gjorts hittills på våra förskolor.

Språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt handlar om en väg till egenmakt eller självförmåga. Det innebär att vi via språket formar vår identitet. För att skapa förutsättningar för ett språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt i förskolan, har olika insatser startats upp.

  • En av insatserna var att skriva fram en plan för att främja det språkutvecklande arbetet i förskola, fritidshem och årskurs 1, i vardagligt tal kallad språkplan. Planen kan användas som inspiration och stöd i det språkutvecklande arbetet.
  • Utifrån samma syfte tillgängliggjordes ett antal utbildningsfilmer för förskolepersonalen: Högläsning, Utveckling av kommunikation, språk och tal i tidiga åldrar, En tillgänglig lärmiljö för god språkutveckling i förskola samt en föreläsning om Före Bornholmsmodellen och Att bygga ordförråd.
  • En insats var att anställa språkpedagoger, åtta språkpedagoger anställdes då i förskolan.
  • Även en utbildning, Språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt i förskolan, utformades och genomfördes i samverkan med Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping (HLK).
  • Mångfaldens förskola, som är en webbaserad utbildning, finns tillgänglig att användas i det kollegiala lärandet i det språk- och kunskapsutvecklande förhållningssättet. Litteratur från olika forskare inom språkutveckling används av förskolepersonalen sedan starten av utvecklingsarbetet.

Utvärdering visar ökad medvetenhet

Under våren 2024 genomfördes en utvärdering av språkpedagogernas uppdrag i förskolan i form av intervjuer med rektorer, språkpedagoger och förskolepersonal. Ett resultat av språkutvecklingsinsatsen som framkom i utvärderingen var att i de områden där det finns en språkpedagog har i stort sett all förskolepersonal förändrat sin syn på högläsning och blivit mer medveten om högläsningens roll för barns språkutveckling.

I det här blogginlägget har vi valt att fokusera på just högläsning. En ökad medvetenhet kring högläsningens betydelse har blivit synlig i det systematiska kvalitetsarbetet även på de förskolor där det inte finns ett språkpedagogförordnande. Högläsningen har ökat och den förekommer numer både spontant och planerat i högre utsträckning.

Högläsning och multimodal undervisning

Läsningen sker med barn och inte för barn, så kallad dialogisk högläsning. Dialogisk högläsning innebär att stanna upp, samtala och ställa frågor om exempelvis bilder, ord, begrepp och fraser i boken. Frågorna kan även handla om innehållet, till exempel vad händer sen. Läraren och barnen blir då mer aktiva vid läsningen.

Även fritt berättande och berättande utifrån sagor, drama och andra estetiska uttryckssätt har ökat i förskolan, det vill säga multimodal undervisning. Multimodal innebär att använda flera olika uttryckssätt i undervisningen.

I utvärderingen av språkpedagoguppdraget är det flera respondenter som nämner ett kartläggningsmaterial, Ta tempen på högläsning, som används för att uppmärksamma att alla barn får ta del av högläsning på förskolan. Kartläggningen bidrar till att få syn på vilka barn som tar initiativ till högläsning och vilka barn som väljer bort högläsning. Den har på så sätt blivit ett underlag för förskolepersonalens fortsatta planering av högläsning.

Förskolebibliotek ökar tillgängligheten av böcker

Förskolebibliotek och hallbibliotek är en metod som används av flera förskolor för att öka tillgängligheten av böcker och högläsning. Syftet med förskolebibliotek/hallbibliotek är dels att skapa förutsättningar för medveten och ökad högläsning, dels är syftet att öka möjligheten för vårdnadshavare att låna hem böcker att läsa för sina barn.

I förskolebiblioteken/hallbiblioteken finns ett genomtänkt och varierat utbud av böcker i olika genrer såsom skön- och facklitteratur, poesi och textlösa böcker. Flera av böckerna finns på språk som är representerade i förskolan för att alla vårdnadshavare ska få en ökad möjlighet att samtala, berätta och läsa för sina barn.

Effekter av insatserna

De insatser som hittills genomförts för ett språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt har gemensamt fått betydelse för barnens utveckling och lärande. Effekter av medveten högläsning har bidragit till att barns ordförråd och kunskapsspråk har ökat. Barnen har visat ett ökat intresse för böcker samt berättande och högläsning. Vikten av högläsning har även spridits till vårdnadshavare. Förskolebiblioteken/hallbiblioteken har underlättat för vårdnadshavare att låna hem böcker och därmed har möjligheten till högläsning i hemmet ökat.

I Jönköpings kommuns förskolor fortsätter arbetet med att utveckla det språk- och kunskapsutvecklande förhållningssättet för att alla barn ska ges möjlighet till likvärdiga förutsättningar för sin språkutveckling. Sammanfattningsvis ser vi att högläsningen, mer specifikt den dialogiska högläsningen, har utvecklats och blivit en framgångsfaktor i det språk- och kunskapsutvecklande förhållningssättet.

Heimer, Maria. (2020). Den betydelsefulla högläsningen – med barn i förskolan. Studentlitteratur.

Pihlgren, Ann S. (2023). Samtala om högläsning och berättande i förskola. Gothia kompetens.

Riad, Rasmus. (2024). Exploring language skills and well-being in inclusive preschools: The impact of a dialogic reading intervention. Stockholms universitet.

Sandell Ring, Anniqa. (2021). Mångfaldens förskola. Flerspråkighet, omsorg och undervisning. Studentlitteratur.

Strid, Anna. (2020). Bygga ordförråd. Natur & kultur.

Skribent

Sofia Idebäck och Marita Davidsson

Marita Davidsson och Sofia Idebäck

Utvecklingsstrateg och specialpedagog

Bloggarna på Pedagog Jönköping består av personliga texter. Åsikter och ställningstaganden är skribentens egna.

Dela sidan

Forskning i praktiken

Jag som ansvarar för denna blogg heter Therése Haglind, utvecklingsstrateg på utbildningsförvaltningen och forskningsutbildad gymnasielärare. Jag har arbetat som gymnasielärare i över 20 år och har undervisat i bl.a. svenska på Erik Dahlbersgymnasiet. Ibland bloggar jag själv men ofta bjuder jag in gästbloggare som skriver om sin praktiknära forskning, kollegiala utvecklingsarbeten och lektionsdesign. För vem? Pedagoger och rektorer som vill läsa mer om lokal(a) • praktiknära forskning • utvecklingsarbeten • skolutvecklingsprojekt Om vad? Praktiknära forskning, utvecklingsarbeten och skolutvecklingsprojekt inom samtliga skolformer.

Relaterade blogginlägg

Forskning i praktiken
6 sep 2024 13:07
Följeforskning om språkutveckling
I Jönköpings kommun finns det en språkplan för förskola, förskoleklass, fritidshem och årskurs 1. I två år har jag fått vara en liten del i det arbet...
Forskning i praktiken
28 apr 2023 14:13
Textuniversum i praktiken
Skriv en dikt om Ronjas Rövardotters vårskrik och måla en bild med vattenfärg, konstruera panflöjterna från Mio min Mio eller bygg Alfons Åbergs läge...
Forskning i praktiken
8 nov 2023 07:32
Ett flerspråkigt perspektiv i undervisningen
Hur kan vi skapa förutsättningar för flerspråkiga elever att utveckla en god läs- och skrivförmåga? Det är en viktig fråga att ställa sig eftersom mä...