Följeforskning om språkutveckling

Bakgrund till satsningen med språkpedagog och språkplan

Under läsåret 21/22 genomfördes kartläggningar för att synliggöra hur arbetet med språkutveckling såg ut i kommunens förskolor, pedagogisk omsorg, öppna förskolor och skolor. Resultatet av kartläggningarna, en litteraturgenomgång samt genomgång av aktuell forskning låg till grund för att ta fram en språkplan och att anställa 15 språkpedagoger i grundskolan och 8 språkpedagoger i förskolan. Det beslutades också att satsningen på F-1 skulle följeforskas – och jag fick det uppdraget.

Vad är följeforskning?

Följeforskningen har oftast ett top-down-perspektiv genom att uppdragsgivaren är ledningen i en organisation. Som form är följeforskningen flexibel, formativ och fungerar återkopplande under processens gång genom att bland annat återkoppla framgångsfaktorer. Resultat från kvalitativ följeforskning kan både fungera som beslutsunderlag och bidra till förståelse av grundläggande handlingsmönster och processer. Som ofta när det handlar om att använda sig av kvalitativa metoder så kan vi betrakta resultaten som ”enskilda individers utsagor eller låta verksamheten representera något generellt”. När jag skriver fram resultaten från följeforskningen kring språkpedagoger och språkplan så låter jag dem oftast representera ett mer generellt perspektiv.

Syftet med följeforskningen kring språkpedagoger och språkplan

Syftet med följeforskningen är att dokumentera förändringsprocessen, identifiera framgångsfaktorer och hinder i förändringsarbetet och att synliggöra processen. Syftet är också att följa vilka strukturer som behöver byggas upp och vilka förändringar som behöver genomföras för att en hållbar förändring och förbättring ska ske över tid. Följeforskningen fokuserar på att belysa organisation, strukturer, processer, förändringar i praktiken samt hinder och framgångsfaktorer.

Hur har datainsamlingen sett ut?

Jag har under de här två åren använt mig av både enkäter, intervjuer och insamling av individuella målbilder. Första året följde jag tre skolor och andra året så skalades följeforskningen upp och alla skolor med språkpedagog (F-1) inkluderades i följeforskningen. På varje skola intervjuas rektor/biträdande rektor, språkpedagog, lärare förskoleklass och lärare i åk 1 och fritidshem. Tre av skolorna har jag alltså följt under två år och på så sätt fått vara en del liten del i deras process. Genom följeforskningen kommer man nära verksamheten och då är det viktigt att behålla ”forskningsglasögonen på”.

Vad kan vi se?

Framgångsrikt förbättringsarbete
Ett sätt att behålla ”forskningsglasögonen på” är att hålla sig till teoretiska modeller och perspektiv när man analyserar sitt material. Satsningen på språkpedagoger och språkplan innebär ett igångsättande av ett förändringsarbete som ska stärka undervisningsenskvalitet och öka utbildningens likvärdighet.

Skolors förändringsarbete påverkas av flera olika faktorer och är en komplex process. För att följa processen så stödjer jag mig mot Blossings teorier om skolor som går bedriver ett framgångsrikt förbättringsarbete. Arbetet kan enligt Blossing beskrivas i fyra faser; initiering, implementering, institutionalisering och spridning.

Förenklat kan faserna sammanfattas så här:

Språkpedagogerna har vid olika tillfällen fått bedöma var de befinner sig i processen, från initiering till implementering (det vi har kallat för processpilen). De allra flesta skolorna upplever att de idag befinner sig i implementeringsfasen, men har kommit lite olika långt i sitt arbete. Att bygga upp nya strukturer, forum och arbetssätt innebär ett aktivt förändringsarbete och handlar om organisation, strukturer och systematik och det är ett gediget arbete som krävs för att förändringen ska bli hållbar.

Nyckelfaktorer

Följeforskningen kring språksatsningen identifierar särskilt fem nyckelfaktorer under förändringsarbetet som bidrar positivt under en skolas implementeringsarbete.

Den första nyckelfaktorn är att språkpedagogen har blivit en integrerad del i organisationen, med ett tydligt uppdrag och upparbetade samarbetsytor. En av språkpedagogerna uttrycker sin resa på sitt nya uppdrag så här: “Jag kavlade upp ärmarna och gick in i verksamheten – det tror jag har skapat trovärdighet. Idag är jag en i kollegiet”.

Den andra nyckelfaktorn är att det finns en tydlig struktur och systematik i organisationens förändringsarbete. Vikten av systematik och struktur har varit återkommande under hela följeforskningen.

Den tredje nyckelfaktorn är att skolan har ett utvecklat analysarbete och att det är analysarbetet som ligger till grund för fortsatt arbete. Det krävs en del arbete att få till det. “Att man verkligen är med och analyserar sina resultat och att man utifrån analysen ställer sig frågan – vad är det då vi ska jobba med”?

Den fjärde nyckelfaktorn är att förändringsarbetet beskrivs som ett gemensamarbete som har gett resultat.

Den femte nyckelfaktorn är att det språkutvecklande arbetet i klassrummet sker systematiskt och engagerar många.

Så mycket mer

Som jag skrev innan fokuserar följeforskningen på att belysa organisation, strukturer, processer, förändringar i praktiken samt hinder och framgångsfaktorer för arbetet. Men genom följeforskningen får jag ta del av så mycket mer. Satsningen har ökat medvetenheten kring språkutvecklande arbete på skolorna och det syns både i korridorer och klassrum exempelvis genom bokpåsar, mysiga läshörnor och språkfyllda elevalster i korridorerna. När jag lyssnar på personal på skolorna så lyfts satsningen som väldigt viktig och ibland också som en förutsättning för att kunna hantera de utmaningar som finns kring läsning i deras klassrum.

Idag beskrivs språkpedagogen både som ”spindeln i nätet” och som ”en brygga” mellan alla verksamheter på en del skolor. Men det har varit en process och en utmaning när en ny profession ska leda ett förändringsarbete. Det är viktigt att skapa goda relationer, hitta den röda tråden, se helheten och behoven på den egna skola. Det är också viktigt att samtidigt jobba utifrån olika elevers behov, på klassnivå och med övergripande strukturer. Det har visat sig vara ett komplext uppdrag där flera olika faktorer påverkar, eller praktikarkitekturer, som Kemmis använder som begrepp för att förklara praktikförändringar. Det finns både strukturer som hindrar och som främjar arbetet, exempelvis rådande diskurser och relationer. En tydlig framgångsfaktor har varit när det finns en struktur för vem som gör vad och när och en annan när skolan bygger vidare på det som redan fungerar bra. Idag arbetar flera skolor med Bornholmsmodellen, stationsarbete, dialogisk högläsning och kooperativt lärande samtidigt som språkpedagogen modellerar i klassrummet och vårdnadshavare bjuds in till ”föräldrafrukost” med fokus på samtal om läsning. Kreativitet, engagemang och lärglädje!

Vi samtalar mycket under intervjuerna om organisation och struktur och här ser vi tydliga resultat och förändringar. Vi samtalar även om elevernas resultat och de flesta skolor som har en språkpedagog berättar att det går att se en förbättring i elevernas resultat, men man poängterar att det fortfarande är lite tidigt att prata om hållbara elevresultat. De elever som började årkurs 3 nu i augusti började årskurs 1 när de första språkpedagogerna började sina nya uppdrag. Det ska bli spännande att se om förbättringar syns även i de nationella proven till våren.

När vi diskuterar skolors förändringsprocesser, nyckelfaktorer och resultat så är det också viktigt att tänka på att skolor har olika förutsättningar, behov och utmaningar. Därmed kommer skolornas arbete och processer också att delvis se olika ut, även om det gemensamma syftet med språkutvecklingsarbetet är att ”stärka undervisningens kvalitet och öka utbildningens likvärdighet vad gäller alla barns och elevers språk- läs- och skrivutveckling i Jönköpings kommuns förskolor och skolor”.

Spridning av resultat och framåt

De resultat som framkommit i min följeforskning har främst använts i det vidare och övergripande arbetet kring organisation runt det förändringsarbete som pågår och tre interna rapporter har hittills skrivits. Följeforskningen och kommunens språkutvecklande arbete har också presenterats lokalt på konferensen Forskningsbaserad teori och praktik i samverkan (2022 & 2023), samt en nordisk forskningskonferens, Skriv! Les! (2024). Det är viktigt att sprida erfarenheter och goda resultat från Jönköpings kommuns språksatsning.

Att få komma ut och prata organisation, undervisning och få lyssna på hur man arbetar med små barns språkutveckling på lustfyllda och kompensatoriska sätt – trots olika utmaningar som skolan idag står inför – det känns viktigt på riktigt. Det pågår så mycket språkutvecklande arbete på organisation-, grupp och individnivå. Så många goda samarbeten mellan skola och hem. Men det gäller att hålla i och hålla ut, och ibland även att göra ett omtag.

Läsåret 24/25 blir det tredje året som jag kommer följa arbetet med språkutveckling och Jönköpings kommuns språkpedagoger i F-1. Jag tror att det framåt kommer att bli ännu viktigare att fördela arbetet och ansvaret på flera så att förändringsarbetet både fortsätter och blir hållbart. Det ska bli spännande att fortsätta följa arbetet och vid läsårets slut se var vi befinner oss då.

* Skolor som har förskoleklass och årskurs 1.