Marie och Hanna – två språkpedagoger i förskolan

Marie är utbildad logoped och kommer närmast från en tjänst som logoped på regionen i Västra Götaland medan Hanna är förskollärare med en utbildning som Skuautvecklare (Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt) i bagaget. Nu är de två av sammanlagt åtta språkpedagoger som ska jobba för att öka språkutvecklingen på gruppnivå hos barnen i förskolan. Detta gör de utifrån språkplanen och tillsammans med övriga professioner på förskolan. Här berättar de hur de ser på sin roll för att du ska få en inblick i deras uppdrag och hur arbetet kan se ut.

Marie Lindström, språkpedagog Öxnehaga förskoleområde

Vad hoppas du kunna bidra med i din roll som språkpedagoger?

– Jag vill vara ett bollplank i frågor som rör språk och kommunikation. Språk och kommunikation genomsyrar allt på förskolan och oavsett vad barnen ska lära sig så måste de ha ett fungerande språk. Jag har inte rollen som pedagog men tillsammans med specialpedagoger, pedagoger och nyckelperson är det väldigt givande när vi möts med våra olika kompetenser och planerar delmål utifrån språkplanen. Vi jobbar tillsammans utifrån de förutsättningar och olika fokusområden vi har. Jag ser mig också som en brygga mellan arbetslagen och det är ett väldigt privilegium att kunna vara det. Jag kan lära mig jättemycket av pedagogerna och hur de jobbar med språkutveckling för att sedan sprida goda exempel mellan avdelningarna.

Vilka behov har ni identifierat på ditt förskoleområde?

– I början av min tjänst gjorde jag studiebesök på de olika avdelningarna och utifrån de besöken samlade jag mina reflektioner utifrån språkplanen, både vad som fungerade bra och vad som skulle kunna utvecklas. Öxnehaga är ett stort förskoleområde och det finns 20 olika avdelningar som behöver jobba med olika saker. Alla avdelningar har olika behov och förutsättningar och tillsammans, i dialog med utvecklingsteamet, håller vi på att identifiera hur vi ska jobba framåt och vilka delar i språkplanen vi ska fokusera på. Det är ett pågående arbete.

– När jag började gjordes också en liten minikartläggning om vilka förväntningar pedagogerna har på en språkpedagog och vad rollen kan bidra med. Analysen av de svaren har vi också utgått från i mitt arbete. Det gjorde mig glad att veta att många är nyfikna på min logopedbakgrund och att ta tillvara den kompetens jag har kring hur man bemöter barn som inte har utvecklat ett språk. Det har varit grunden i de föreläsningar jag hållit för pedagogerna.

Hur tycker du att en språkpedagog kan bidra till ett språkutvecklande arbetssätt på en förskola?

– Mitt viktigaste uppdrag är att arbeta tillsammans med pedagogerna i undervisningen och att hela tiden vara den som bevakar och lyfter språkområdet oavsett om det sker i vardagen på utegården eller för att diskutera språkstrategi i skolutvecklingsgruppen. Jag har utrymmet och tiden att hela tiden tänka språkplan och stötta pedagogerna i arbetet. Jag har inte alla svar men kan vara ett bollplank.

– Mitt jobb är också att bryta ner och hela tiden utvärdera vad vi gör och även uppmärksamma pedagogerna på vilka framsteg som faktiskt sker. Även de små framstegen här och nu är viktiga och varje litet samtal räknas. Ibland kan det vara svårt att se dem i stunden utan det krävs att man sitter ner och reflekterar över goda exempel.

Kan du redan nu se en effekt av att förskolan arbetar mer språkutvecklande?

– Det tycker jag! I de arbetslag där jag har varit är det många som säger att de är mer medvetna om hur de själva kommunicerar och språkar och att arbetet med språk inte är så avancerat som de trodde. Det har skett en förändring hos både pedagoger och hos barnen. Vi har bland annat jobbat med fokusord som har gett slående goda resultat för att bygga ordförråd hos barnen. Vi hör att barnen börjar använda orden och återberättar saker som de inte gjort tidigare. Det är väldigt fint att se på så kort tid.

– Det finns också barn som har varit tysta innan som har sagt sina första ord. Vi märker att det blir en annan dynamik i barngrupperna om språket fungerar och barnen blir lugnare när de inte behöver vara frustrerade över att inte kunna kommunicera. Det är så häftigt att vara nära barnen och se förändringen. Jag blir som gladast när pedagogerna säger att de har lyckats med något.

Hur ser samarbetet mellan förskola och skola ut?

– Precis när jag började hade jag ett möte med Marie Ylenfors som är språkpedagog på Oxhagsskolan. Då var vi båda jättenya på våra tjänster och kom inte till skott med ett samarbete men nu ska vi påbörja arbetet. I höst ska vi träffas och fundera kring överlämningen mellan förskola och skola. Det handlar om att utbyta idéer och bygga samarbetsformer där språkplanen ska vara som en brygga för att skapa bra förutsättningar för barnens fortsatta språkutveckling.

Hanna Eklund, språkpedagog Hovslätts förskoleområde

Vad hoppas du kunna bidra med i din roll som språkpedagog?

– Att stötta alla barns rätt till ett språk och att stötta pedagogerna i det systematiska utvecklingsarbetet. Genom att jobba med språket ger vi barnen möjligheten att välja sin egen väg i livet. Utan ett språk har de inte samma möjlighet att ta sig fram i livet och vara en del i demokratin. Med ett språk får man möjlighet att göra sin röst hörd på samma villkor som andra. Det finns en likvärdighetstanke i det och förskolan har ett kompensatoriskt uppdrag.

– Det som är så fantastiskt roligt med det här jobbet är att få vara nära barnen och utveckla arbetet tillsammans med pedagoger, nyckelpersoner, förstelärare, specialpedagoger och rektorer. Vi har alla olika perspektiv in och det är ett väldigt spännande och utvecklande jobb. Jag blir som en aktör i att implementera språkplanen på förskolan och där har jag användning av både min yrkeserfarenhet och min utbildning. Jag får vara nära både barnen och pedagogerna i verksamheten men jag får också jobba övergripande i olika nätverk och grupper med organisation och planering av olika insatser där vi tillsammans utformar och utvecklar arbetet. Att möta barnen tidigt i deras språkutveckling kan göra skillnad för deras liv.

Vilka behov har ni identifierat på ditt förskoleområde?

– I Ljungarumssspåret som Hovslätts förskoleområde tillhör har vi en språkutvecklingsgrupp där vi samarbetar kring arbetet med språkutveckling. Vi har tillsammans i nätverket identifierat att vi pedagoger behöver utveckla kunskaper i hur vi kan ge barnen förutsättningar att utveckla de språkliga förmågorna i läroplanen. I läroplanen ställs höga krav att vi ska ge barnen förutsättningar att utvecklas inom målen och i den undervisningen måste vi vässa oss.
I kartläggningsmaterialet som barnen får i f-klass har vi exempelvis sett att barnen behöver utveckla förmågorna att berätta och återberätta.

– På de olika avdelningarna ser vi också att det finns olika behov och tillsammans med rektor och pedagoger jobbar vi med specifika saker som att väcka läslusten, utveckla dialogisk högläsning och att man går in och undervisar i t.ex. måltidssituationer eller vid påklädning i hallen. Det handlar om att inte se rutinsituationerna som transportsträckor utan att utnyttja möjligheterna att undervisa hela dagen. Att ha höga förväntningar på barnen och låta dem pröva att göra själva, vara en nära pedagog som utmanar språkligt i en verklig, meningsfull situation gör att det händer saker med språket.

Hur tycker du att en språkpedagog kan bidra till ett språkutvecklande arbetssätt på en förskola?

– Jag hoppas att jag kan göra skillnad på riktigt och visa hur stor potential det finns i förskolan och hur många möjligheter vi har att undervisa i språk under hela dagen och inte bara på samlingen. Jag vet att förutsättningar för pedagogerna kan vara tighta och att det kan vara svårt att hinna med allt som ska göras men i Språk och kunskapsutvecklande arbetssätt så tänker man kring språk i alla situationer och sammanhang man hamnar i under en dag.

– Språket ingår i allt vi gör och alla läroplanens mål. Det har avgörande betydelse för undervisningens kvalitet om vi tänker språk kopplat till matematik, naturvetenskap och teknik, normer och värden, leken, digitalitet och skapande. Jag vill vara med och bidra till att man tänker in språket i både den spontana och planerade undervisningen. Jag hoppas att vi på så sätt tillsammans kan utveckla ett djupare kunnande och att det ska göra skillnad i form av högre måluppfyllelse och att barnen ska få möjligheter att utnyttja sin fulla potential.

Kan du redan nu se en effekt av att förskolan arbetar mer språkutvecklande?

– Det kan jag faktiskt. Jag blir lite överrumplad av att se vad som händer i barngrupperna. Vi har t.ex. jobbat hårt med att väcka läslusten och nu kommer barnen med böcker och vill prata om dem. Vi har silentbooks som är böcker med detaljerade bilder utan text. När man kommer in på avdelningen kan man se att barnen sitter två och två och samtalar om bilderna och ställer öppna frågor till varandra precis som vi pedagoger gör. Eller när man går ut i en hall och hör hur barnen uttrycker sig väldigt precist med vad de vill ha hjälp med istället för att som innan bara peka. Då blir man väldigt glad. Jag hoppas att pedagogerna själva inser att det är deras undervisning som har gjort skillnad. Det finns ett fantastiskt engagemang och insikt hos pedagogerna och många lägger mycket energi i det språkutvecklande arbetssättet

– Men sedan måste man vara medveten om att utvecklingsarbete som ska implementeras och verkligen sätta sig är en lång process som tar tid. Man måste få pröva och erfara att undervisningen gör skillnad. I mitt uppdrag är jag där med fokus på det kollegiala lärandet och att utveckla verksamheten tillsammans med pedagogerna. Vi reflekterar tillsammans kring arbetet och jag är där för att stötta, lyfta och utmana pedagogerna i det systematiska utvecklingsarbetet.

Hur ser samarbetet mellan förskola och skola ut?

– I Ljungarumsspårets språkutvecklingsgrupp har vi ett samarbete från förskola till högstadiet där vi tänker kring det språkutvecklande arbetet i ett längre perspektiv för att lära av varandra. På Hovslättsskolan finns även en språkpedagog och vi två tillsammans kommer att spåna kring vårt samarbete framöver.

– Det finns också ett nätverk för oss språkpedagoger som jobbar i förskolan och grundskolan. Det är ett nytt nätverk som bara träffats en gång än så länge men jag ser det som en förmån att få träffa olika kompetenser. Vi har alla olika glasögon på oss och det är en fantastisk tillgång att ha varandra att bolla med för att utveckla vår undervisning för barnen.