De har språket i fokus - möt språkpedagogerna Mari, Lina och Malin

Ny roll sedan hösten 2022

I skrivande stund finns språkpedagoger på 13 av kommunens grundskolor och tre av dem ska du få träffa här – Mari Ylenfors, Oxhagsskolan, Malin Hansdotter, Ryds skola och Lina Sandstedt, Torpaskolan. Mari och Malin har haft sina uppdrag sedan i höstas och Lina som är nyast i gänget, började som språkpedagog i januari. De har alla olika bakgrunder och har sökt sig till rollen av olika skäl.

– Jag sökte tjänsten eftersom jag lockades av uppdraget att jobba språkutvecklande för alla elever, säger Mari som har en bakgrund som grundskollärare och specialpedagog. Här kan jag vara delaktig i och påverka undervisningen kring vad vi kan göra på gruppnivå för att förbättra språkutvecklingen för alla.

Malin fick höra om den nya rollen av en kollega som tyckte att hon skulle söka.

– Min första tanke var att jag redan hade ett bra jobb och inte skulle byta men samtidigt lät uppdraget väldigt intressant, säger Malin som från början är fritidspedagog men vidareutbildat sig till lärare. Jag brinner ju verkligen för språket och har varit lärarbibliotekarie på vår skola. Jag har jobbat mycket med läsningen i klassrummet och att få med barnen på spåret. Som språkpedagog kan jag vara med och stötta i klassrummet. Jag ser mig som en extra resurs utöver läraren för alla elever.

Att jobba likvärdigt och övergripande

För Lina, som i grunden är lärare F-3, var det möjligheten att stärka utbildningens kvalité både på individ- och gruppnivå och att jobba likvärdigt och övergripande med språket i alla ämnen, som lockade när hon sökte tjänsten som språkpedagog.

– Vi har alla en arbetsbeskrivning som vi ska utgå ifrån men jag har möjlighet att forma tjänsten efter skolans behov tillsammans med mina kollegor på skolan, säger Lina.

– Att stärka språkutvecklingen är ett tillsammansarbete som är övergripande i alla ämnen. Vi som språkpedagoger ska inte driva något själva vid sidan av. Vi ska inspirera och bidra i planering av lektioner, stötta i klassrummet och se till att det blir en likvärdig undervisning som är tillgänglig för alla, fortsätter hon.

En extra dimension i det språkutvecklande arbetet

Efter att ha identifierat både styrkor och utvecklingsområden på respektive skola är alla tre överens om att det redan görs mycket språkutvecklande arbete både i förskoleklass, ettan och på fritids och att deras uppgift som språkpedagoger blir att tillföra en extra dimension i detta arbete.

– Mitt jobb blir att bygga vidare på arbetet som redan görs genom att skruva och förbättra undervisningen tillsammans med lärarna, säger Mari. Jag har fokus på det som språkplanen och forskningen tar upp och på så sätt kan jag bidra i diskussionen tillsammans med läraren i kollegiala samtal och också synliggöra och samordna den kunskap som finns. Av erfarenhet vet jag att man som lärare och rektor har tusen andra saker på gång samtidigt. Jag kan ha språkglasögonen på mig hela tiden och vara en resurs att bolla med, fortsätter hon.

– Det är viktigt att lyfta det som vi gör bra och rätt, säger Lina. I min roll framöver vill jag bidra till den gemensamma planeringen och även plocka upp exempel från andra kollegor för att synliggöra vad som händer i huset och på så sätt underlätta erfarenhetsutbyten mellan arbetslagen.

Nätverk för erfarenhetsutbyte

Malin som jobbar på Ryds skola, en av de minsta skolorna i kommunen, ser nätverket som alla språkpedagoger ingår i som en resurs för alla sina kollegor på skolan.

– I nätverket får jag till mig mycket kunskap, tips, idéer och forskning som jag kan ta med mig tillbaka och dela med mina kollegor på min enhet. Eftersom jag tillhör en liten enhet med få kollegor är de här nätverksträffarna jätteviktiga för erfarenhetsutbyten. Här finns också möjlighet att rådfråga andra språkpedagoger och på så sätt få input utifrån för att vi ska bli bättre.

Olika behov på olika skolor

Olika skolor har olika behov när det gäller det språkutvecklande arbetet och det gäller även skolorna som Mari, Malin och Lina jobbar på. Fokus i arbetet ser därför olika ut och arbetet har pågått olika länge.

– På Ryds skola har vi med hjälp av Legilexi sett att det finns elever i förskoleklassen som behöver höja kunskapsnivån när det gäller bokstavskännedom och fonologisk medvetenhet. Därför jobbar vi nu i vår med stationsarbete där vi kan fokusera i mindre grupper för att göra uppgifter som stärker eleverna. I ettan jobbar vi med läsning under monstertema för att öka läshastigheten och på fritids har vi Astrid Lindgrentema som också inneburit att barnen har fått besök av Pippi, berättar Malin.

– På Oxhagsskolan jobbar vi också mycket med stationer och med den lilla gruppen för ett elevaktivt arbetssätt i förskoleklassen, säger Mari. Här har vi fokus på språkutveckling i fonologisk medvetenhet och matte. Efter vår kartläggning av eleverna jobbar vi med olika grupper som är anpassade utifrån vad eleverna behöver, fortsätter hon. På fritids går personalen en fortbildning som handlar om språkutveckling och barnen har precis börjat med att lyssna på böcker genom det digitala verktyget Polylino. Syftet med det är att lyfta upp läsandet på fritids på ett lustfyllt sätt. I ettan är vi med i ett forskningsprojekt i dialogisk högläsning. Det innebär att man samtalar om det man läser och jobbar väldigt mycket med olika uttrycksätt om innehållet i en bok. Projektet handlar om att stärka språket och engagemanget för läsning.

– På Torpaskolan har vi precis haft en presentation av språkplanen och tillsammans identifierat vad som är språkutveckling i alla ämnen, berättar Lina. I förskoleklassen har vi börjat jobbat med dialogisk högläsning i några grupper, Bornholmsmodellen med några andra och extra matte med ytterligare grupper. Allt efter elevernas behov. Vi har också jobbat med barnen som har kommit i gång med sin läsning och som behöver utmanas.

– I ettan har vi fokus på dialogisk högläsning utifrån resultat i Legilexi, fortsätter Lina. På fritids har personalen gått Skolverkets ”stilmulera läsintresset” och är i gång med högläsning i de olika fritidsgrupperna.

Kan ni redan nu se en effekt av att skolan arbetar mer språkutvecklande?

– Ja, i ettan har nästan alla våra elever knäckt läskoden och 26 av 32 är redan godkända på nationellt bedömningsstöd, konstaterar Malin nöjt. Vi tjuvstartade med språkarbetet redan förra året när de gick i förskoleklass och pedagogerna där har jobbat väldigt medvetet med bokstävernas ljud. Det är så roligt att se för eleverna vill läsa och de väljer att läsa. Utvecklingen har verkligen gått fort och det är så häftigt, fortsätter hon.

– Detta är ett arbete som precis har börjat på Torpaskolan och givetvis har delar funnits redan innan, men efter att vi har börjat jobba mer fokuserat upplever jag att man har börjat fundera mer på sin kammare och att jag får många frågor, säger Lina. Jag ser också att det dyker upp fler Inprintbilder och i förskoleklass samlar man ordburkar med begrepp i olika ämnen. Undervisningen görs mer tillgänglig än förut. Det finns mycket vilja, nyfikenhet och intresse, konstaterar hon.

– Eftersom jag är ny skolan från det här läsåret så är det svårt att jämföra, fyller Mari i. Det är mycket som pågår på skolan som berör språkutveckling, både inom svenska och matte. Det jag ser är att det finns ett intresse och mycket kunskap. Vi går på en stig framåt och plussar på saker efterhand. Det är ett positivt klimat för ett språkutvecklande arbete.

Uppföljning, nätverk och samarbete

Alla tre upplever att det har skett en ökad medvetenhet kring språkutveckling och att frågan lyfts på ett annat sätt än tidigare. När de ser på arbetet framåt tycker de att det handlar om att tänka att det är ett förhållningsätt och inte bara metoder som man betar av. Det kommer därför att bli viktigt att följa upp och utgå från resultaten för att, om det behövs, ändra arbetssätt för att nå förbättring.

– Det ska bli spännande att se hur vi kan hitta den röda tråden hela vägen från förskola till skola och vilken effekt det kommer att ge. Nätverk och samarbete mellan oss språkpedagoger i förskola och skola tror jag är viktigt för ett långsiktigt arbete och bättre resultat i framtiden, avslutar Malin.