Jönköpings kommun pedagog, till startsidan

Avhandlingar och uppsatser

Här hittar du examensarbeten och avhandlingar som är skrivna av medarbetare inom utbildningsförvaltningen i Jönköpings kommun. En del av dem är skrivna inom professionsprogrammet.

Har du nyligen avslutat ett examensarbete, licputerat eller disputerat? Kontakta Pedagog Jönköpings redaktion på så publicerar vi ditt material.

e-post: pedagog@jonkoping.se

Språkstörning
En kvalitativ intervjustudie kring lärares arbete med elever med språkstörning i årskurs 1 till 3 för ökad måluppfyllelse.
Författare: Camilla Åkesson och Malin Rehnström, vt 2023

Organisering av stöd för elever med språkstörning
En jämförelse av två kommuners sätt att organisera stödet på organisations- och skolnivå
Författare: Karin Bolsing och Carina Sandström, vt 2022

Skogen är lugnande
Pedagogers erfarenheter kring naturmiljö som lärmiljö i
förskolan utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv
Författare: Maria Knutsson, vt 2021

Myror i brallan eller skittråkiga samlingar?
Barns möjlighet att välja identitetsposition i förskolan
Författare: Sofia Idebäck, vt 2021

Alternativ och Kompletterande Kommunikation
Beskrivningar av kommunikationsutveckling genom AKK bland personal verksamma i grundsärskolan - inriktning träningsskola
Författare: Lars-Johan Jonsson Borg och Pernilla Malmqvist, vt 2020

Främjar förskolan relationer eller hamnar någon utanför?
Förskollärares och specialpedagogers syn på samspel och relationsarbete i förskolan.
Författare: Pernilla Renblad och Cajsa Åkerlund, ht 2020

Kompensation och/eller träning?
Vilket stöd får elever som inte har en automatiserad avkodning och gott läsflyt på högstadiet?
Författare: Anna Almkvist, ht 2020

Sysselsättning efter gymnasiesärskolan
Att förberedas inför framtiden – uppfattningar och erfarenheter i ett utifrånperspektiv.
Författare: Ulrika Davidsson, ht 2020

Bedömning efter elevens förutsättningar.
Lärares erfarenheter av bedömningsarbete i träningsskolan.
Författare: Susanne Aulander och Therese Dahl, vt 2020

Tillförlitliga identifieringsverktyg?
En kvantitativ studie om samband mellan läsförståelseresultat på Nationellt prov svenska årskurs 3 och testet LegiLexi samt dessa testers användbarhet som identifieringsverktyg för läsförståelsesvårigheter.
Författare: Carina Sandström, vt 2020

Utmanande lärande i träningsskolan.
Beskrivning av möjligheter och utmaningar för elevers kunskapsutveckling i träningsskolan.
Författare: Maria Lindell, Kristin Pettersson, vt 2020

Läsförmåga och betyg i årskurs 7.
En kvantitativ studie om ordavkodnings­förmågans och läsförståelseförmågans samband med betyg i svenska och matematik.
Författare: Åsa Berglund och Lena Junhammar, vt 2019

Läslyftets betydelse med fokus på läsförståelse av faktatexter.
En kvalitativ studie av några mellanstadielärares erfarenheter ur ett specialpedagogiskt perspektiv
Författare: Pernilla Gemrud och Karin Ingestam, vt 2019

Olika vägar mot samma mål.
En kvalitativ studie om att anpassa undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter.
Författare: Håkan Jardmo och AnnaMaria Peterson, vt 2019

Samarbete i grundsärskolans arbetslag.
En intervjustudie med utgångspunkt i bedömningspraktiken.
Författare: Kajsa Dahlberg och Anette Johansson, vt 2019

Språkets betydelse i undervisning och vid bedömning i No och So på högstadiet.
En kvalitativ intervjustudie med fokus på språk.
Författare: Malin Held och Andreas Ydreborg, vt 2019

Bibliotekets betydelse för läsning
Skol/folkbibliotekets aktiviteter och hjälpmedel riktade till
elever i läs- och skrivsvårigheter på låg- och mellanstadiet
Författare: Lina Kesselmark och Kristina Haage Ekelund, ht 2019

Handlingsplaner i matematik
Innebörder och Operationalisering av Likvärdighet
Författare: Åsa Maria Johansson och Cecilia Lindegren-Österholm, ht 2019

LegiLexi
Betydelsen av analys för rätt insats
Författare: Anna Arthinuis och Kristin Johansson Veström, ht 2019

Lärares upplevelser av Bedömningsstödet i matematik.
En fenomenologisk studie av nio årskurs 2-lärares erfarenheter av Nationellt bedömningsstöd i taluppfattning, matematik i årskurs 1.
Författare: Sandra Eriksson, Lena Fredriksson och Sandra Gröndahl, ht 2019

Handlingsplaner – en del av det systematiska kvalitetsarbetet
En jämförande studie av två kommuners arbete med handlingsplaner i ämnet matematik.
Författare: Cecilia Jensen och Yelda Yildiz, vt 2018

Individualiserad organisation?
En studie av matematikundervisningen på gymnasieprogrammet individuellt alternativ.
Författare: Kalle Axelsson, vt 2018

Pedagogisk tjänstehund som externt kompensatoriskt hjälpmedel.
För ökad motivation, självkänsla och läsförmåga.
Författare: Anne Axelsson och Gunilla Olsson, vt 2018

Speciallärare i träningsskolan.
Sex speciallärares upplevelser av sin roll som samtalspartner i arbetslaget. Författare: Lisa Magnusson, Åsa Markström, ht 2018

”Jag menar, skolan skulle ju aldrig kalla det för undervisning
Nio lärares tal om undervisning i fritidshem.
Författare: Lowisa Hanzén, ht 2024

Lärarens uppfattningar och kunskaper om matematikångest
En surveyundersökning om hur stor andel av F-6 lärarna, som ser de tidiga tecknen vilka kan leda till matematikångest hos eleverna.
Författare: Katarina Cronholm, Christina Myresten, vt 2023

Rektors roll i skolframgång vid låga kunskapsresultat
En kritisk diskursanalys av rektorers relation till skolframgång i socioekonomiskt svaga miljöer.
Författare: Marcus Simonsson, ht 2022

Tillförlitliga identifieringsverktyg?
En kvantitativ studie om samband mellan läsförståelseresultat på Nationellt prov svenska årskurs 3 och testet LegiLexi samt dessa testers användbarhet som identifieringsverktyg för läsförståelsesvårigheter.
Författare: Carina Sandström, vt 2020

En blir som man umgås
Diskursiv förståelse av jämställdhet i förskolan.
Författare: Sofie Ingemalm, ht 2019

Att fånga lokal skolutveckling.
En studie om lärares erfarenheter av ett kollegialt lärgruppsarbete.
Författare: Annika Svensson, vt 2018

”Det ligger i tiden”.
En kvalitativ studie om digitaliseringens påverkan på den tidiga läs- och skrivundervisningen.
Författare: Ulrika Martinsson, vt 2018

Från reproduktion till produktion.
En intervjustudie om hur lärare beskriver sin undervisning om idégenerering på Estetprogrammet.
Författare: Karin Nordell, vt 2018

Hur blir man bättre på att analysera?
En studie om elevers uppfattningar av en analysmodell i samhällskunskapsundervisningen.
Författare: Åsa Nersäter, vt 2018

Klassrummets väggar är på väg att försvinna.
En studie om formativ bedömning i ett digitaliserat klassrum.
Författare: Irena Hanzek, Jeanette Karlsson, vt 2018

”… man ska ju kunna ha en förskolegrupp i en container!”
En studie om pedagogisk miljö – för små barns inflytande i förskolan.
Författare: Jenny Holmgren, vt 2018

När det tysta får tala.
En fenomenologisk studie av lärares erfarenhetsbaserade kompetens.
Författare: Henrik Ockander, vt 2018

När lärare lär tillsammans.
En kvalitativ studie om lärares erfarenheter av kollegiala observationer.
Författare: Karin Jardmo, vt 2018

Professionellt lärande i en kollaborativ lärgrupp för idrottslärare.
En fallstudie över ett aktionsforskande kollaborativt skolutvecklingsprojekt.
Författare: Petter Wiklander, vt 2018

Undervisning i förskolans rutinsituationer.
Spontan eller planerad aktivitet?
Författare: Ida Strandqvist, vt 2018

Vad innebär det att vara teaterlärare?
Tre tidigare teaterlärare berättar om sina erfarenheter som lärare på ett estetiskt program med inriktning teater.
Författare: Carl Michael Karlsson, vt 2018

Samtal vid skrivande.
En studie kring vad som sker i samtalet mellan elever när de skriver tillsammans.
Författare: Jenny Wetterö, ht 2018

Det är väl bara att fråga om man får vara med?
En observationsstudie kring barns möjligheter att få tillträde till lek och samspel i förskolan.
Författare: Maria Lindström-Fogelberg, ht 2016

TAKK för förståelse(n)
En studie av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation som arbetsmetod i en flerspråkig förskola
Författare: Maria Elofsson, ht 2016

Att upptäcka och erövra sitt tillgängliga frirum
En kvalitativ studie av rektorers, personal med specialpedagogisk kompetens och lärares kommunikativa handlingar omkring yngre elever i särskilda utbildningsbehov i matematik.
Författare: Frida Elmgren, vt 2022

Hur Få Zebraoptimisten Att känna Lärglädje Hela Vägen
Om ungdomars upplevelser av stöd för att få gymnasieexamen.
Författare: Karin Röstedal, vt 2020

Handlingsplan som ett skolutvecklingsverktyg.
Tre professioners erfarenheter av att arbeta med en handlingsplan för den tidiga språk- läs- och skrivutvecklingen.
Författare: Britt Edén Heinonen, vt 2020

Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete.
Med ett särskilt fokus på högpresterande flickor med autism och/eller ADHD.
Författare: Lisa Stark, ht 2019

Historiska resonemang på mellanstadiet
En designbaserad studie för att utveckla undervisningen
Författare: Helene Hugo, ht 2023

Ett integrerat perspektiv på litteracitetsundervisning för flerspråkiga eleverFörfattare: Mari Ylenfors, ht 2023

Förskolans utbildning utifrån barns rätt till stöd
Författare: Git Blomberg, 2022

Parskrivande och klassrumsdialog i årskurs 2
En fallstudie av textaktiviteter när elever planerar och skriver berättelser under tre lektioner.
Författare: Karin Ekelund Bybro, vt 2022

Grundskoleelevers design i lärande
En studie om lärprocesser i programmering.
Författare: Maria Sparf, ht 2022

Låt romanen komma in
Transformativt lärande i gymnasieskolans litteraturundervisning.
Författare: Björn Bradling, vt 2020

Värdeladdade utvärderingar
En diskursanalys av förskolors systematiska kvalitetsarbete.
Författare: Marita Davidsson, vt 2018

Digitalisering av gymnasieskolans verksamhet: tillgång och användning
Författare: Therese Haglind, ht 2015

Undervisning om växande geometriska mönster
En variationsteoretisk studie om hur lärare behandlar ett matematiskt innehåll på mellanstadiet.
Författare: Klara Kerekes, vt 2015

Att konstruera historiska förklaringar
Vad elever kan behöva lära för att kunna resonera om orsaker samt tolka och använda källor inom gymnasieämnet historia.
Författare: Anders Nersäter, vt 2014

Gymnasielärarens uppdrag som mentor
En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet.
Författare: Elisabeth Nordevall, 2011

Learning history in an enquiry and source-based practice
What do students need to learn in relation to second-order concepts to be able to handle historical sources?
Författare: Anders Nersäter, vt 2022

  • Senast uppdaterad: 13 jan 2025
Har du frågor?

Therése Haglind

Utvecklingsstrateg gymnasiet

Dela sidan

Relaterade nyheter

Vad säger forskningen
13 nov 2023 07:34
Rapport från Skolinspektionen är utgångspunkt för Marcus uppsats
Marcus Simonsson är tidigare rektor på Stadsgårdsskolan i Jönköping. I sin uppsats "Rektors roll i skolframgång vid låga kunskapsresultat" undersöker...
Vad säger forskningen
10 okt 2023 14:10
Camilla och Malin har skrivit uppsats om språkstörning
Camilla och Malin är båda speciallärare och har gjort en kvalitativ intervjustudie kring lärares arbete med elever med språkstörning i årskurs 1 till...
Vad säger forskningen
14 sep 2023 07:14
Anders avhandling handlar om att hantera historiska källor
Vad behöver elever lära sig för att hantera historiska källor och konstruera redogörelser inom en fråge- och källbaserad undervisning? Den frågan har...

Relaterade blogginlägg

Forskning i praktiken
22 jan 2025 06:43
Språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt i förskolan - högläsning
I Jönköpings kommuns förskolor sprids ett språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt. Syftet med ett språkutvecklingsarbete är att stärka underv...
Forskning i praktiken
9 apr 2024 07:55
Hur ser världen ut 2043?
"Future" är arbetsnamnet på det projekt vi startade under våren 2023 där teknikelever på Erik Dahlbergsgymnasiet skriver framtidsnoveller utifrån kla...
Forskning i praktiken
28 apr 2023 14:13
Textuniversum i praktiken
Skriv en dikt om Ronjas Rövardotters vårskrik och måla en bild med vattenfärg, konstruera panflöjterna från Mio min Mio eller bygg Alfons Åbergs läge...