Jönköpings kommun pedagog, till startsidan

Avhandlingar och uppsatser

Här hittar du examensarbeten och avhandlingar som är skrivna av medarbetare inom utbildningsförvaltningen i Jönköpings kommun. En del av dem är skrivna inom professionsprogrammet.

Har du nyligen avslutat ett examensarbete, licputerat eller disputerat? Kontakta Pedagog Jönköpings redaktion på så publicerar vi ditt material.

e-post: pedagog@jonkoping.se

Språkstörning
En kvalitativ intervjustudie kring lärares arbete med elever med språkstörning i årskurs 1 till 3 för ökad måluppfyllelse.
Författare: Camilla Åkesson och Malin Rehnström, vt 2023

Organisering av stöd för elever med språkstörning
En jämförelse av två kommuners sätt att organisera stödet på organisations- och skolnivå
Författare: Karin Bolsing, Carina Sandström, vt 2022

Skogen är lugnande
Pedagogers erfarenheter kring naturmiljö som lärmiljö i
förskolan utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv
Författare: Maria Knutsson, vt 2021

Alternativ och Kompletterande Kommunikation
Beskrivningar av kommunikationsutveckling genom AKK bland personal verksamma i grundsärskolan - inriktning träningsskola
Författare: Lars-Johan Jonsson Borg, Pernilla Malmqvist, vt 2020

Främjar förskolan relationer eller hamnar någon utanför?
Förskollärares och specialpedagogers syn på samspel och relationsarbete i förskolan.
Författare: Pernilla Renblad, Cajsa Åkerlund, ht 2020

Kompensation och/eller träning?
Vilket stöd får elever som inte har en automatiserad avkodning och gott läsflyt på högstadiet?
Författare: Anna Almkvist, ht 2020

Sysselsättning efter gymnasiesärskolan
Att förberedas inför framtiden – uppfattningar och erfarenheter i ett utifrånperspektiv.
Författare: Ulrika Davidsson, ht 2020

Bedömning efter elevens förutsättningar.
Lärares erfarenheter av bedömningsarbete i träningsskolan.
Författare: Susanne Aulander, Therese Dahl, vt 2020

Tillförlitliga identifieringsverktyg?
En kvantitativ studie om samband mellan läsförståelseresultat på Nationellt prov svenska årskurs 3 och testet LegiLexi samt dessa testers användbarhet som identifieringsverktyg för läsförståelsesvårigheter.
Författare: Carina Sandström, vt 2020

Utmanande lärande i träningsskolan.
Beskrivning av möjligheter och utmaningar för elevers kunskapsutveckling i träningsskolan.
Författare: Maria Lindell, Kristin Pettersson, vt 2020

Läsförmåga och betyg i årskurs 7.
En kvantitativ studie om ordavkodnings­förmågans och läsförståelseförmågans samband med betyg i svenska och matematik.
Författare: Åsa Berglund, Lena Junhammar, vt 2019

Läslyftets betydelse med fokus på läsförståelse av faktatexter.
En kvalitativ studie av några mellanstadielärares erfarenheter ur ett specialpedagogiskt perspektiv
Författare: Pernilla Gemrud, Karin Ingestam, vt 2019

Olika vägar mot samma mål.
En kvalitativ studie om att anpassa undervisningen för elever i läs- och skrivsvårigheter.
Författare: Håkan Jardmo, AnnaMaria Peterson, vt 2019

Samarbete i grundsärskolans arbetslag.
En intervjustudie med utgångspunkt i bedömningspraktiken.
Författare: Kajsa Dahlberg, Anette Johansson, vt 2019

Språkets betydelse i undervisning och vid bedömning i No och So på högstadiet.
En kvalitativ intervjustudie med fokus på språk.
Författare: Malin Held, Andreas Ydreborg, vt 2019

Bibliotekets betydelse för läsning
Skol/folkbibliotekets aktiviteter och hjälpmedel riktade till
elever i läs- och skrivsvårigheter på låg- och mellanstadiet
Författare: Lina Kesselmark, Kristina Haage Ekelund, ht 2019

Handlingsplaner i matematik
Innebörder och Operationalisering av Likvärdighet
Författare: Åsa Maria Johansson, Cecilia Lindegren-Österholm, ht 2019

LegiLexi
Betydelsen av analys för rätt insats
Författare: Anna Arthinuis, Kristin Johansson Veström, ht 2019

Lärares upplevelser av Bedömningsstödet i matematik.
En fenomenologisk studie av nio årskurs 2-lärares erfarenheter av Nationellt bedömningsstöd i taluppfattning, matematik i årskurs 1.
Författare: Sandra Eriksson, Lena Fredriksson och Sandra Gröndahl, ht 2019

Handlingsplaner – en del av det systematiska kvalitetsarbetet
En jämförande studie av två kommuners arbete med handlingsplaner i ämnet matematik.
Författare: Cecilia Jensen, Yelda Yildiz, vt 2018

Individualiserad organisation?
En studie av matematikundervisningen på gymnasieprogrammet individuellt alternativ.
Författare: Kalle Axelsson, vt 2018

Pedagogisk tjänstehund som externt kompensatoriskt hjälpmedel.
För ökad motivation, självkänsla och läsförmåga.
Författare: Anne Axelsson, Gunilla Olsson, vt 2018

Speciallärare i träningsskolan.
Sex speciallärares upplevelser av sin roll som samtalspartner i arbetslaget. Författare: Lisa Magnusson, Åsa Markström, ht 2018

Lärarens uppfattningar och kunskaper om matematikångest
En surveyundersökning om hur stor andel av F-6 lärarna, som ser de tidiga tecknen vilka kan leda till matematikångest hos eleverna.
Författare: Katarina Cronholm, Christina Myresten, vt 2023

Rektors roll i skolframgång vid låga kunskapsresultat
En kritisk diskursanalys av rektorers relation till skolframgång i socioekonomiskt svaga miljöer
Författare: Marcus Simonsson, ht 2022

Tillförlitliga identifieringsverktyg?
En kvantitativ studie om samband mellan läsförståelseresultat på Nationellt prov svenska årskurs 3 och testet LegiLexi samt dessa testers användbarhet som identifieringsverktyg för läsförståelsesvårigheter.
Författare: Carina Sandström, vt 2020

En blir som man umgås
Diskursiv förståelse av jämställdhet i förskolan.
Författare: Sofie Ingemalm, ht 2019

Att fånga lokal skolutveckling.
En studie om lärares erfarenheter av ett kollegialt lärgruppsarbete.
Författare: Annika Svensson, vt 2018

”Det ligger i tiden”.
En kvalitativ studie om digitaliseringens påverkan på den tidiga läs- och skrivundervisningen.
Författare: Ulrika Martinsson, vt 2018

Från reproduktion till produktion.
En intervjustudie om hur lärare beskriver sin undervisning om idégenerering på Estetprogrammet.
Författare: Karin Nordell, vt 2018

Hur blir man bättre på att analysera?
En studie om elevers uppfattningar av en analysmodell i samhällskunskapsundervisningen.
Författare: Åsa Nersäter, vt 2018

Klassrummets väggar är på väg att försvinna.
En studie om formativ bedömning i ett digitaliserat klassrum.
Författare: Irena Hanzek, Jeanette Karlsson, vt 2018

”… man ska ju kunna ha en förskolegrupp i en container!”
En studie om pedagogisk miljö – för små barns inflytande i förskolan.
Författare: Jenny Holmgren, vt 2018

När det tysta får tala.
En fenomenologisk studie av lärares erfarenhetsbaserade kompetens.
Författare: Henrik Ockander, vt 2018

När lärare lär tillsammans.
En kvalitativ studie om lärares erfarenheter av kollegiala observationer.
Författare: Karin Jardmo, vt 2018

Professionellt lärande i en kollaborativ lärgrupp för idrottslärare.
En fallstudie över ett aktionsforskande kollaborativt skolutvecklingsprojekt.
Författare: Petter Wiklander, vt 2018

Undervisning i förskolans rutinsituationer.
Spontan eller planerad aktivitet?
Författare: Ida Strandqvist, vt 2018

Vad innebär det att vara teaterlärare?
Tre tidigare teaterlärare berättar om sina erfarenheter som lärare på ett estetiskt program med inriktning teater.
Författare: Carl Michael Karlsson, vt 2018

Samtal vid skrivande.
En studie kring vad som sker i samtalet mellan elever när de skriver tillsammans.
Författare: Jenny Wetterö, ht 2018

Det är väl bara att fråga om man får vara med?
En observationsstudie kring barns möjligheter att få tillträde till lek och samspel i förskolan.
Författare: Maria Lindström-Fogelberg, ht 2016

TAKK för förståelse(n)
En studie av Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation som arbetsmetod i en flerspråkig förskola
Författare: Maria Elofsson, ht 2016

Hur Få Zebraoptimisten Att känna Lärglädje Hela Vägen
Om ungdomars upplevelser av stöd för att få gymnasieexamen.
Författare: Karin Röstedal, vt 2020

Handlingsplan som ett skolutvecklingsverktyg.
Tre professioners erfarenheter av att arbeta med en handlingsplan för den tidiga språk- läs- och skrivutvecklingen.
Författare: Britt Edén Heinonen, vt 2020

Elevhälsans förebyggande och hälsofrämjande arbete.
Med ett särskilt fokus på högpresterande flickor med autism och/eller ADHD.
Författare: Lisa Stark, ht 2019

Att upptäcka och erövra sitt tillgängliga frirum
En kvalitativ studie av rektorers, personal med specialpedagogisk kompetens och lärares kommunikativa handlingar omkring yngre elever i särskilda utbildningsbehov i matematik.
Författare: Frida Elmgren, vt 2022

Historiska resonemang på mellanstadiet
En designbaserad studie för att utveckla undervisningen
Författare: Helene Hugo, ht 2023

Ett integrerat perspektiv på litteracitetsundervisning för flerspråkiga eleverFörfattare: Mari Ylenfors, ht 2023

Förskolans utbildning utifrån barns rätt till stöd
Författare: Git Blomberg, 2022

Parskrivande och klassrumsdialog i årskurs 2
En fallstudie av textaktiviteter när elever planerar och skriver berättelser under tre lektioner.
Författare: Karin Ekelund Bybro, vt 2022

Grundskoleelevers design i lärande
En studie om lärprocesser i programmering.
Författare: Maria Sparf, ht 2022

Låt romanen komma in
Transformativt lärande i gymnasieskolans litteraturundervisning.
Författare: Björn Bradling, vt 2020

Värdeladdade utvärderingar
En diskursanalys av förskolors systematiska kvalitetsarbete.
Författare: Marita Davidsson, vt 2018

Digitalisering av gymnasieskolans verksamhet: tillgång och användning Författare: Therese Haglind, ht 2015

Undervisning om växande geometriska mönster
En variationsteoretisk studie om hur lärare behandlar ett matematiskt innehåll på mellanstadiet.
Författare: Klara Kerekes, vt 2105 

Att konstruera historiska förklaringar
Vad elever kan behöva lära för att kunna resonera om orsaker samt tolka och använda källor inom gymnasieämnet historia.
Författare: Anders Nersäter, vt 2014

Gymnasielärarens uppdrag som mentor
En etnografisk studie av relationens betydelse för elevens lärande och delaktighet.
Författare: Elisabeth Nordevall, 2011

Learning history in an enquiry and source-based practice
What do students need to learn in relation to second-order concepts to be able to handle historical sources?
Författare: Anders Nersäter, vt 2022

  • Publicerad: 31 mar 2022
  • Senast uppdaterad: 14 okt 2024
Har du frågor?

Therése Haglind

Utvecklingsstrateg gymnasiet

Dela sidan

Relaterade nyheter

Vad säger forskningen
5 sep 2024 07:15
Lärarens engagemang underlättar integration
Junior Gómez Manresa jobbar som adjunkt gymnasielärare på Erik Dahlbergsgymnasiet. Mellan 2016 – 2018 genomförde han en kvalitativ studie för att ana...
Vad säger forskningen
13 nov 2023 07:34
Rapport från Skolinspektionen är utgångspunkt för Marcus uppsats
Marcus Simonsson är tidigare rektor på Stadsgårdsskolan i Jönköping. I sin uppsats "Rektors roll i skolframgång vid låga kunskapsresultat" undersöker...
Vad säger forskningen
23 jan 2024 08:09
Karin har undersökt stödåtgärder för att fler ska klara gymnasieexamen
Varje år får ett antal elever studiebevis, vilket innebär att eleven inte klarat något av kraven för att erhålla gymnasieexamen. I Karins masteruppsa...

Relaterade blogginlägg

Forskning i praktiken
15 sep 2023 11:58
Generativt AI och det nya plagiatet
Skolverket har nyligen publicerat en nyhet kring de risker och möjligheter som AI medför, med tydliga rekommendationer kring fusk. Var är det för nya...
Forskning i praktiken
9 jun 2023 11:23
Skolutveckling – ett perspektiv från Erik Dahlbergsgymnasiet
I detta blogginlägg vill vi berätta om det skolutvecklingsarbete som pågått på Erik Dahlbergsgymnasiet de senaste fem åren.
Forskning i praktiken
29 mar 2023 07:36
Läsloggen som redskap för metareflektion
Vi är många, oavsett skolform, som låter eleverna använda olika typer av läsjournaler i sitt skönlitterära läsande – inte minst för att stimulera väx...