Camilla och Malin har skrivit uppsats om språkstörning

Berätta om språkstörning och er studie

Språkstörning (developmental language disorder, DLD) är en komplex utvecklingsneurologisk språklig funktionsnedsättning som innebär att man har svårt att lära sig sitt eller sina modersmål på samma sätt och i samma takt som jämnåriga.

Skolverket menar att språkstörning är en av de vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna, men har inte fått lika stor uppmärksamhet. Statistiskt är det 2-3 elever i varje klass som har en språkstörning. Upptäckten av elever med språkstörning har ökat eftersom vi har blivit mer uppmärksamma och bättre på att diagnostisera. Antalet elever procentuellt har inte ökat.

Språkstörning diagnostiseras när barnet inte utvecklar sina språkliga förmågor och inga andra underliggande svårigheter finns som kan förklara problemen. Språksvårigheterna tenderar att vara ihållande över tid och påverkar både social interaktion och akademisk prestation.

Språkstörning är en osynlig funktionsnedsättning som gör att eleven löper större risk för skolmisslyckanden och en betydande andel elever med språkstörning har även lässvårigheter. Språkstörning finns ofta i samförekomst med andra NPF-diagnoser men i vår studie har vi fokuserat på språkstörning.

Vår studie belyser framgångsfaktorer i arbetet med elever med språkstörning och syftet med studien var att undersöka hur lärare i årskurs 1 till 3 beskriver att de arbetar med elever med språkstörning för att öka elevernas måluppfyllelse. Studiens syfte var också att undersöka hur lärare beskriver utmaningar, framgångsfaktorer samt vilket stöd lärare önskar i arbetet med elever med språkstörning.

Vad har ni kommit fram till?

Resultatet av studien visade på behov av gemensamma riktlinjer för arbetet i den fysiska, sociala och den pedagogiska lärmiljön. Lärarna uttryckte önskemål om att utveckla arbetet med operativ träning och handledning av logopeder på de enskilda skolorna. Studien visade också att skolan bör öka medvetenheten och kunskapen om samförekomst mellan språkstörning och läs- och skrivsvårigheter.

I studien framkom att kooperativt lärande är en framgångsfaktor vilket leder till ökad elevaktivitet och kan eventuellt även leda till ökad måluppfyllelse för elever med språkstörning. Lärarna i studien belyste även vikten av gemensam fortbildning och kollegiala samtal på skolorna för att stödja elevernas utveckling.

Vidare framkom att elever med språkstörning gynnas av strukturerad läsinlärning med tonvikt på den fonologiska medvetenheten, ordförrådsarbete, förberedelse och hjälp att hålla fokus. Vi såg att positiva relationer är en av de största framgångsfaktorerna och eleverna är beroende av hur omgivningen har anpassat lärmiljön.

Hur kan man framgångsrikt arbeta med elever med språkstörning i klassrummet?

Studiens resultat har visat att på vilket sätt arbetet med elever med språkstörning läggs upp får stor betydelse för elevens måluppfyllelse.

1. Strukturerad läsinlärning: Det är viktigt med strukturerad läsinlärning med den syntetiska metoden (ljudningsmetoden) så länge behovet kvarstår, tonvikt på fonologisk medvetenhet och koppling fonem-grafem, långsam progression, omfattande repetition och en-till-en undervisning vid behov. De här eleverna kan även vara i behov av anpassat material.
2. Ordförrådsarbete: Framgångsrikt arbete med ordförråd för elever med språkstörning är visuellt stöd och repetition. Svårigheter med ordförråd påverkar förmågan att lära sig i alla skolans ämnen. Därav är det viktigt att tänka på visuellt stöd och repetition i alla ämnen så som matematik, musik, slöjd, idrott m fl.
3. Förberedelser: Scaffolding och förberedelser beskrivs vara viktigt inför nya moment för elever med språkstörning. Det betyder bland annat att elever med språkstörning gynnas av att få en genomgång innan momentet tas upp i klassrummet, så eleverna erhåller förförståelse. Vid intervjuerna gavs exempel så som att tillsammans med en vuxen titta på en film innan uppstart av ett nytt ämnesområde och samtala om ord och begrepp. En tydlig ansvarsfördelning mellan vuxna i klassrummet är också avgörande.
4. Fokus: Visuellt stöd hjälper eleverna att hålla fokus samt att det stöttar arbetsminnet under arbetes gång. Närhet till vuxen och pauser är framgångsrikt för att eleven ska kunna hålla fokus.
5. Kooperativt lärande: Något som kom upp under intervjuerna var att kooperativt lärande är framgångsrikt för elever med språkstörning eftersom det är ett språkutvecklande arbetssätt genom att eleverna är mer muntligt aktiva. Det kooperativa arbetssättet gör även att man som pedagog kan räcka till till fler elever eftersom eleverna blir resurser för varandra och därigenom kan klara uppgifter som man inte kan klara på egen hand.
6. Relationer: Positiva relationer med elever med språkstörning är en av de största framgångsfaktorerna och eleverna är beroende av hur omgivningen har anpassat lärmiljön. En slutsats av studien är att elever med språkstörning känner sig missförstådda i vissa relationer vilket påverkar deras självkänsla och motivation att lära sig. Ökad kunskap om språkstörning gör läraren tryggare i relationen till eleven och det leder till en bättre relation mellan lärare och elev.
7. Stödet till lärare: Språkstörning är inte ett statiskt tillstånd och varierar mellan individer vilket medför att flera lärare uttryckte behovet av kontinuerlig fortbildning för att man som lärare ska bli medveten om utmaningarna som elever med språkstörning har. Därigenom kan lärare anpassa undervisningen och stödja eleven i social interaktion och akademisk prestation.

Vill du veta mer?

Läs uppsatsen i sin helhet:

Språkstörning
En kvalitativ intervjustudie kring lärares arbete med elever med språkstörning i årskurs 1 till 3 för ökad måluppfyllelse
Författare: Malin Rehnström och Camilla Åkesson