Utvecklingsarbete inom utbildningsförvaltningen

Bakgrund och syfte

Futures är ett samverkansprojekt mellan Erik Dahlbergsgymnasiet, Högskolan för lärande och kommunikation och Utbildningsförvaltningen i Jönköpings kommun. Syftet med projektet är att tillsammans utforska framtiden och framtidens lärande genom fiktionsberättelser och AI-genererade verktyg.

Projektet bygger på ett ämnesövergripande arbetssätt mellan teknik, svenska, svenska som andraspråk och samhällskunskap där flera kompetenser samverkar för att skapa ett upplägg som sedan genomförs, utvärderas och revideras.

Mål

Målet är att eleverna ska reflektera över framtiden utifrån ett hållbart perspektiv. Fiktionsberättelser är en fri form av skrivande som tillåter eleverna att reflektera och tänka om framtiden i syfte att bli medvetna att möjligheten finns att påverka densamma.

Projektet pågår på olika nivåer och tar upp etiska aspekter, lärande ur ett teknikutvecklingsperspektiv och undervisningsdesign.

Tidsram

Projektet pågår sedan 2023.

Läs mer

futuresday.org

Futures day - who holds the future, HLK

Kontaktpersoner

Andrew Galbraith
andrew.galbraith@jonkoping.se

Frida Selvander
frida.selvander@jonkoping.se

Therese Haglind
therese.haglind@jonkoping.se

Bakgrund och syfte

Problem kring skolnärvaro har lyfts av skolledare i Jönköping. Statistik visar att en växande andel elever har hög frånvaro, vilket riskerar att påverka deras måluppfyllelse och framtida hälsa negativt. Skolnärvaro ses därför som en viktig skyddsfaktor och en förutsättning för en likvärdig och inkluderande utbildning, i linje med såväl Barnkonventionen som Agenda 2030.

Syftet med projektet Goda exempel för skolnärvaro är att genom samverkan mellan skolpersonal, lärarutbildare och forskare utforska, kartlägga och synliggöra befintligt arbete för att främja närvaro i skolor i Jönköping. Genom att samla goda exempel och utveckla gemensamma ramverk vill projektet stödja ett hållbart och systematiskt närvarofrämjande arbete, som både utvecklar skolpraktiken och ger kunskapsbidrag till lärarutbildning och forskning nationellt och internationellt. Projektet är ett ULF-projekt.

Mål

Projektets övergripande mål är att främja ökad skolnärvaro genom att:

• Kartlägga befintliga arbetssätt och handlingsplaner.
• Skapa verktyg och strukturer för att stödja skolors arbete med närvaro.
• Etablera en samverkansmodell som är både praktik- och forskningsnära.
• Bidra till lärarutbildningens utveckling och forskningsbaserade kunskaper inom området.

Tidsram

Projektet är uppdelat i tre etapper där varje steg bygger på tidigare insatser: från kartläggning, via implementering och spridning, till utvärdering och vidareutveckling.

Tidsramen för projektet är 1 januari 2025 – 31 december 2026.

Kontaktpersoner

Therese Haglind, Utvecklingsstrateg
therese.haglind@jonkoping.se

Andreas Holm, Erik Dahlbergsgymnasiet
andreas.holm@jonkoping.se

Anna Sandström, Bäckadalsgymnasiet
anna.sandstrom@jonkoping.se

Erika Chedid Almerheim, Per Brahegymnasiet
erika.chedid-almerheim@jonkoping.se

En interventionsstudie i samverkan mellan lärare och forskare

Bakgrund och syfte

Det som ska studeras är vad elever behöver lära sig för att kunna hantera historiska framställningar på ett konstruktivt sätt och hur undervisning kan utformas för att lära dem detta. Tidigare forskning visar att en stor andel elever har svårigheter att hantera denna centrala del av ämnet samtidigt som en stor andel lärare upplever det som didaktiskt utmanande. De undervisningsprinciper som tas fram i projektet syftar till att stödja lärares undervisning om historiska framställningar.

Projektet genomförs i två faser, där vi fas 1 tillsammans med lärare i en Learning Study –identifierar elevernas utmaningar och tar fram undervisningsprinciper för att hantera dessa utmaningar. I fas 2 skalas projektet upp och principerna prövas då på andra skolor och utfallet av denna undervisning relateras till jämförelsegrupper.

Mål

Teoretiskt utgår projektet från Historical litteracy, där utgångspunkten är att historia ska hanteras på ett konstruktivt sätt i relation till den egna samtiden. Om eleverna har förståelse för de strategier som historiker använder ökar sannolikheten för att de ska förstå att det kan finnas flera rimliga men motstridiga framställningar om ett visst historiskt fenomen. Då finns även potential till historisk litteracitet – att förstå sin omvärld i ett historiskt perspektiv och därmed ha bättre möjligheter att agera som demokratiska subjekt i sin samtid.

Tidsram

2025-2027

Kontaktpersoner

David Rosenlund, Malmöuniversitet
david.rosenlund@mau.se

Anders Nersäter, Göteborgs universitet
anders.nersater@gu.se

Ulla Runesson, Högskolan för lärande och kommunikation
ulla.runesson@ju.se