Rapport från Skolinspektionen är utgångspunkt för Marcus uppsats

Berätta om din uppsats

Jag tittade på kritik mot Skolinspektionens rapport Långvarigt låga kunskapsresultat - grundskolor som under 10 år haft en hög andel elever utan betyg i alla ämnen (2021) och intervjuade rektorer som var med i den. Jag utgick från forskning om skolframgång, skolsegregation och betyg för att se hur det påverkar hur rektorer arbetar med skolförbättring i områden där det är svårt för eleverna att lyckas.

Vad har du kommit fram till?

Bra samarbete, kontinuerligt ledarskap och tron på att alla elever kan lyckas är viktiga faktorer för framgångsrika skolor. Det visar till exempel Jarl & Blossing i Att organisera för skolframgång (2017). I rapporten Långvarigt låga kunskapsresultat säger Skolinspektionen att det är viktigt att elever får godkända betyg i alla ämnen för att en skola ska klara sitt uppdrag. Trots att de skolor jag studerade hade dessa kvaliteter, hamnade de ändå i Skolinspektionens rapport om låga kunskapsresultat. Dessa skolor har även fått mycket negativ uppmärksamhet i media. De flesta av dem ligger i så kallade utanförskapsområden med många elever som till exempel har låg utbildningsbakgrund, är utrikesfödda eller som är nya i landet.

Jag har försökt påvisa att det som anses viktigt för skolframgång inte alltid är tillräckligt för skolor i utanförskapsområden. Rektorer på sådana skolor behöver jobba på ett annat sätt än rektorer på skolor med färre utmaningar. I flera av mina intervjuer framkom det att samarbete med olika myndigheter, föräldrar, företag och ideella organisationer runt skolan är viktigt för elevernas framgång. Rektorerna behöver också vara skickliga på att hantera svåra situationer som hot om utvisning eller drogproblem bland eleverna.

Vad kan din studie bidra med för arbetet i skolan och för rektorer?

Ur mitt perspektiv behöver alla som är verksamma i skolan förstå utmaningen i att det inte är enkelt att bedöma vad som är en bra eller dålig skola. Varje rektor måste analysera sin egen skolas situation och upprätta och utveckla planer utifrån det. Rektorer i utanförskapsområden påverkas mycket av andra aktörer och politiska beslut. De måste ha elevernas reella framgång som mål och våga göra val som är bäst för eleverna, även om det inte alltid är det som ger mest uppmärksamhet.

Det vore bra om vi kunde prata om skolförbättring och kvalitet på ett mer nyanserat sätt, eftersom alla skolor och elever har olika förutsättningar. Jag tycker att min studie pekar på att vi behöver vara stolta över det vi gör och kunna förklara det på ett bra sätt.

Vill du veta mer?

Läs uppsatsen i sin helhet:

Rektors roll i skolframgång vid låga kunskapsresultat
En kritisk diskursanalys av rektorers relation till skolframgång i socioekonomiskt svaga miljöer
Författare: Marcus Simonsson