Jönköpings kommun pedagog, till startsidan

Karin har undersökt stödåtgärder för att fler ska klara gymnasieexamen

23 jan 2024 08:09

Vad säger forskningen

Varje år får ett antal elever studiebevis, vilket innebär att eleven inte klarat något av kraven för att erhålla gymnasieexamen. I Karins masteruppsats tar hon reda på vad eleverna hade önskat för stöd under studietiden för att klara gymnasiet.

Närbild på Marcus Simonsson

Karin Röstedal arbetar som studie- och yrkesvägledare på Erik Dahlbergsgymnasiet och genomför bland annat vägledningssamtal med elever som riskerar att få studiebevis, eller som vet att de får det. Hon brukar då fråga hur de har upplevt gymnasietiden samt om vilket stöd de hade behövt för att få gymnasieexamen. När hon skulle välja vilket område hon skulle belysa i sin masteruppsats var detta ett självklart val.

Berätta om din uppsats

Min studie handlar om elever som gått högskoleförberedande program i tre år, utan att erhålla gymnasieexamen. Varje år får ett antal elever studiebevis, vilket innebär att eleven inte klarat något av kraven för att erhålla gymnasieexamen.

Jag har genomfört 14 intervjuer med elever som avslutat gymnasiet på högskoleförberedande program mellan 2014-2019. Syftet med studien har varit att fånga elevernas upplevelser av vilket stöd de hade behövt för att erhålla gymnasieexamen samt hur deras mående varit. Masteruppsatsen innehåller förslag på olika stödåtgärder, vilket skulle kunna leda till att fler elever erhåller gymnasieexamen.

Vad har du kommit fram till?

Resultatet av studien visar bland annat att eleverna upplevde att de hade behövt stöd när de varit frånvarande. De önskade ett mer sammanhållet schema och kontakt med någon från elevhälsoteamet direkt när frånvaron startade. Min studie visar också att hälften av eleverna hade någon form av psykosomatisk sjukdom. Ungdomarna hade hög frånvaro i år 2 och 3 och flertalet av dem upplevde att de var skoltrötta. Vidare framkom att eleverna upplevde att de var studiemotiverade under högstadietiden och under år 1 på gymnasiet. Eleverna hade meritvärden från grundskolan mellan 200-250 poäng. De upplevde även att de inte utnyttjade resurstiden eller det stöd som fanns på skolan.

Några elever upplevde att de hade behövt gå på flera resurstider, om det hade funnits möjlighet till det. Vidare kom jag fram till att eleverna upplevde att de hade önskat mer mål och mening med studierna redan från år 1 på gymnasiet. Eleverna upplevde att de var nöjda med studierna på gymnasiet.

Min studie visade även att några av eleverna upplevde att föräldrar och kompisar påverkade dem vid gymnasievalet. De valde mellan olika program, men att de upplevde att de hade behov av ökad självkännedom för att genomföra ett mer genomtänkt val. Min uppsats visar även på att mer än hälften av eleverna upplevde att de fick stöd från familj och eller från syskon.

Hälften av eleverna hade en bakgrund från ett annat land än Sverige. Föräldrarnas utbildningsbakgrund var att en hade högskoleutbildning och den andre hade gymnasieutbildning, vilket gällde för hälften av eleverna. Övriga hade högskoleutbildning eller gymnasieutbildning. Jag har även sett att eleverna upplevde att de hade bra/jättebra tränare som motiverade dem på olika sätt.

Jag kom även fram till att eleverna upplevde lärarna som motiverade och engagerande, men att det fanns lärare om inte var engagerade, förberedda, motiverande, eller kunde förklara uppgifterna. Eleverna upplevde även att de behövde mer studieteknik.

Vad kan din studie bidra med för arbetet i skolan och för rektorer?

Min masteruppsats visar att:

  • När elever är frånvarande från skolan behöver de stöd med hur de ska ta igen olika uppgifter t. ex att kunna redovisa uppgifter även muntligt efter sjukdomsperioden. Resultatet av studien visar tydligt på att vi behöver jobba fram olika sätt att redovisa kunskaper. Studien visar även på att eleverna önskar fler resurstider.
  • Lärare behöver få tid för planering av lektioner så att de kan engagera och motivera eleverna i olika kurser. Uppsatsen visar på vikten av ett positivt bemötande från föräldrar, tränare och lärare. Lärarna behöver uppleva ett positivt skolklimat så att de kan möta eleverna mer engagerat. Viktigt att all personal mår bra så att de kan bemöta eleverna positivt.
  • Schemat bör vara mer sammanhållet utan håltimmar. Intervjuer med eleverna visade att eleverna upplevde att schemat var en orsak till skolk och därmed att de inte fick gymnasieexamen.
  • Eleverna vill få kontakt med någon på elevhälsan redan i början av frånvaron. Studien visar på att eleverna upplevde det viktigt att elevhälsoteamet följer upp närvaro/frånvaro.
  • Eleverna behöver uppleva att studierna på programmet känns meningsfullt redan från år 1 på gymnasiet. Studien visar att eleverna vill fundera på framtida utbildningar och hur vilka krav arbetsmarknaden ställer. En slutsats är även att eleverna önskade ökad självkännedom för att kunna genomföra ett mer genomtänkt gymnasieval.

Vill du veta mer?

Läs uppsatsen i sin helhet:

Hur få zebraoptimisten att känna lärglädje hela vägen
Om ungdomars upplevelser av stöd för att få gymnasieexamen
Författare: Karin Röstedal

Dela sidan
Avhandlingar och uppsatser

Här på Pedagog Jönköping finns examensarbeten och avhandlingar som är skrivna av medarbetare i Jönköpings kommun.

Se alla avhandlingar och uppsatser

Har du nyligen avslutat ett examensarbete, licputerat eller disputerat? Kontakta Pedagog Jönköpings redaktion så publicerar vi ditt material.

pedagog@jonkoping.se

Relaterade nyheter

Vad säger forskningen
23 maj 2023 07:38
De har skrivit uppsats om matematikångest
Katarina Cronholm och Christina Myresten är båda speciallärare och har tillsammans skrivit en avhandling om matematikångest. Resultatet av studien vi...
Vad säger forskningen
13 nov 2023 07:34
Rapport från Skolinspektionen är utgångspunkt för Marcus uppsats
Marcus Simonsson är tidigare rektor på Stadsgårdsskolan i Jönköping. I sin uppsats "Rektors roll i skolframgång vid låga kunskapsresultat" undersöker...
Vad säger forskningen
10 okt 2023 14:10
Camilla och Malin har skrivit uppsats om språkstörning
Camilla och Malin är båda speciallärare och har gjort en kvalitativ intervjustudie kring lärares arbete med elever med språkstörning i årskurs 1 till...