Bygga ordförråd i förskolan

När läraren kommenterar barnets verbala och ickeverbala initiativ till kommunikation, aktivitet, upplevelse eller känslor visar läraren barnet att ord är viktiga. Lärarens kommentar kan fungera som modellmening för barnet att använda längre fram. Den vuxne visar sitt intresse och sänker kravet på att barnet ska svara med ord direkt. Eftersom barnet inte behöver besvara någon fråga får barnet möjlighet att fundera en stund, fantisera vidare och får talutrymme att spontant utan krav returnera med ett påstående och kanske våga använda de ord läraren nyss yttrade.

Barn som är på tidig språklig nivå eller som har få eller otydliga kommunikativa signaler blir delaktiga i samtal när den vuxne använder teknikerna Uggla och Räva.

Uggla innebär att läraren

1. Tittar på barnet och lyssnar efter om barnet säger något ord eller ljud
2. Väntar en stund till och visar att du förväntar dig att barnet ska ta ett kommunikativt initiativ.
3. Tolkar och bekräftar med ord, barnets initiativ eller intressesfär, ungefär som en sportkommentator. Använder ett lite långsammare taltempo en meningsbyggnad som ligger ett litet steg över barnets språkliga utvecklingsnivå. Gör paus mellan meningarna.

Räva innebär att läraren

1. Arrangerar en situation som läraren tror kommer att väcka en reaktion hos barnet. Det kan vara att läraren gör något tokigt t. ex sätter barnets mössa på sitt huvud eller något som avviker kraftigt från en känd rutin, lek eller sång.
2. Väntar och förväntar barnets kommunikativa respons.
3. Tolkar och bekräftar barnets respons.

Lika viktigt som att stötta barns lek är att medvetet fungera som en god språklig modell för barnen, vilket kräver att lärare kontinuerligt utvecklar sin egen språkliga förmåga och språkkunskap genom att själv lyssna, diskutera, skriva och läsa olika typer av texter. Lärare behöver öka sin ordrikedom, öka meningslängden och öka meningarnas komplexitet i sina yttranden för att klara kravet att utveckla barnens språk.

Hur – exempel på hur undervisningen kan utformas

Ge alla barn talutrymme

• Ge förutsättningar för barn på tidig utvecklingsnivå att komma i gång med lekar till exempel med tydligt stöd av vuxen samt av visuellt stöd och bildkartor med ord som är användbara i leken.
  
• Bjud in till samtal genom att skapa en kommunikativ triangel och använda en responsiv kommunikationsstil. Använd strategierna Uggla och Räva och ackompanjera det du säger med TAKK (Tecken som alternativ eller kompletterande kommunikation).
• Pek-prata med hjälp av en kommunikationskarta med bilder utformad efter lekens/situationens innehåll.
• Fundera kring användning av frågor. Kommer den här frågan ändra tempot i leken eller att få barnen att lämna sitt lekfokus för att lyssna in dig? Ställ en fråga i taget och ge barnen tid att svara.
• Organisera barnen i mindre grupper så att alla i gruppen ges tid att kommunicera

Kommentera barns kommunikativa initiativ t ex vid måltiden genom att förslagsvis:

• beskriva ingredienser i favoriträtter.
• prata om hur orden låter på olika språk.
• prata om bordsskick, hur bestick används i olika kulturer
• prata om vilken mat man äter vid olika högtider i olika länder.
• prata om smaker, dofter och konsistenser.
• prata om olika kategorier av ord så som frukter, grönsaker, bär, kryddor och redskap i köket.

Erbjud goda språkliga modeller/förebilder med ett rikt och komplext språk. Här är några exempel på att vara språklig förebild

• Ersätt t.ex. - Ställ den där! med -Ställ tillbaka den röda brandbilen uppe på hyllan.
• Använd mer komplext språk t.ex. -Att köra bilen neråt, var ju smart, då krockade den inte med lastbilen. - När vi går in i lekhuset, så blir vi inte blöta av regnet.
• Ställ öppna frågor som t.ex. hur, på vilket sätt, jag undrar?

Bekräfta det barnet sagt genom att bygga ut till nästa nivå i språket med en mer avancerad mening eller ord:

För att barnen ska ges tillgång till bokens språkstimulerande möjligheter är det viktigt att undervisningen med högläsning verkligen förbereds och planeras. När man väljer bok för högläsning behöver man tänka på att upp emot 95 % - 98 %, av orden ska vara kända för barnen för att de ska förstå innehållet i texten. Det innebär att en text med 500 ord får högst 10-15 ord vara okända.

Upprepad läsning av samma text gör att kunskapen om ordet befästs. Första gången barnet hör ordet, lärs bara vissa detaljer om ordet in t.ex. ordets ljudstruktur, skelett – rosett – toalett. Det är bättre med samma berättelse igen än en ny berättelse med samma ord. När berättelsen är bekant för barnen kan de rikta sitt fokus mot inlärning av innebörden i ordet. Sammanhanget i berättelsen ger ett mentalt nätverk av associationer och ledtrådar kring ordet som kopplar ihop ordet med många andra ord. Dialog och samtal kring orden och berättelsens innehåll är viktiga för att samla och synliggöra de här ledtrådarna.

Att läsa högt utan dialog med barnen har låg påverkan på språkutveckling/litteracitet. Att läsa med barnen, där barnen aktiveras i samtalet kring innehållet i boken, stimulerar barnens både språkliga och emotionella utveckling. Samtalen kring personernas upplevelser och känslor hjälper barnen att mer och mer förstå sin egen inre värld så väl som andras inre värld med känslor och tankar. Denna förmåga till mentalisering är en förutsättning för att barnet ska kunna anpassa sig till en samtalspartner i vardagligt språkande och berättande.

Barnens ordförråd blir starkare när de ord som förkommer i boken används i vidare sammanhang t.ex. när bokens innehåll och rekvisita används i leken, eller när vårdnadshavare läser samma bok med barnet på sitt modersmål.

För att ge alla barn möjlighet att närma sig boken, bearbeta och förstå textens innehåll tillsammans i dialog är en stödstruktur för läsförståelse till hjälp. Barn som har svårt med eller är ovana vid högläsning behöver en sådan stödstruktur för att komma in i bokens värld. Judith Langers litterära föreställningsvärldar beskriver en god läsares förhållningssätt vid läsning och är ett exempel på en sådan struktur. Vid läsning av faktatexter passar Adrienne Gears läsförståelsestrategier bättre.

Hur – exempel på hur undervisningen kan utformas

• Planera högläsningsundervisningen utifrån de didaktiska frågorna (Vad? Varför? Hur?) och utgå från barns intresse och språkliga nivå.
  
• Ge tid för läraren att läsa boken, först själv och sedan med arbetslaget. Gör anteckningar över egna reflektioner som blir till hjälp i samtalet med barnen.
• Plocka ut exempelvis fem nya ord /begrepp som ska förklaras och bearbetas.
• Var öppen för barnens förslag.
• Var språklig modell, lär er TAKK-tecknet.
• Samverka med vårdnadshavare som förklarar orden på modersmålet.
• Planera för tillgänglig lärmiljö med t ex visuellt stöd, konkret material, val av lugn plats, TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) samt planera för gruppstorlek som möjliggör att varje barn får taltid d.v.s. möjlighet att yttra sig i dialogen kring boken. Läs mer i avsnittet om tillgänglig lärmiljö bl a om möjlighet att använda de sju frågorna i planeringen.
• Använd Polyglutt för att lyssna på berättelsen i förväg och skapa förförståelse på barns modersmål, om det finns andra behov av att få förförståelse, för att få olika sätt att lära som t.ex. TAKK.
• Se om det finns möjlighet att ta hjälp av vårdnadshavare, för att ge förförståelse till bokens innehåll på barnens modersmål.
• Använd läsförståelsestrategier för skönlitteratur/sagoböcker och för faktaböcker. En läsförståelsestrategi för barn på tidig utvecklingsnivå kan vara att använda sagolåda/sagopåse med konkreta föremål och teckenstöd.
• Läs samma bok vid flera tillfällen efter varandra. Då får barnen höra orden i samma text-sammanhang flera gånger. Olika läsförståelsestrategier kan användas vid de olika tillfällena.
• Efterarbeta genom att reflektera, dokumentera, planera hur lästillfället följs upp vid nästa högläsningstillfälle eller i annan aktivitet.

Strategier för Läsförståelse i förskolan

Läsförståelsestrategier för sagoböcker (skönlitteratur) av Judith Langer

Att börja med Utanför på väg in naturligt eftersom det handlar om att ge barnen för-förståelse. Men sedan spelar det inte så stor roll i vilken ordning de andra läsningarna/delarna hamnar. Man kanske också tar om någon föreställningsvärld vid flera tillfällen av boken.

• Utanför på väg in. Gör en bildpromenad. Förklara sammanhanget. Sätt fart på fantasin, gör kopplingar och referenser till tidigare erfarenheter och berättelser. Hitta ledtrådar i bilderna. Fundera på hur det slutar. Läs texten och förklara där det behövs. Ta ut 5 ord, något talesätt/uttryck som är nya. Barnen får hem dem. Vårdnadshavarna förklarar ordenför barnet på modersmålet.

• Röra sig därinne. Läsning med strategiska avbrott där handlingen kräver tolkning, så kallade lässtopp. Under lässtoppet diskuteras begrepp och bilders och texters innehåll, struktur eller händelseförlopp.

• Jämföra med den egna världen. Dra slutsatser om vad bokens innehåll kan betyda i barnens eget liv. ”När jag läser det här kommer jag att tänka på en sak som jag själv varit med om.”, ”Den här - - Den här berättelsen tycker jag liknar en annan historia som vi läst…. - Det här tänker jag att man skulle kunna använda så här… Lässtoppen kan också innebära att vissa förlopp dramatiseras för att förstås bättre av barnen.

• Gå ur föreställningsvärlden. Göra inferenser, (exempel på inferens: Grodan satt på ett blad. En fisk simmade under bladet. De logiska samband som kan dras mellan de två meningarna – att grodan befinner sig ovanför fisken – och att båda befinner sig vid något vattendrag eller sjö.) vad menade författaren med det, varför slutade det så…Vad var viktigt? Känner vi igen detta i någon annan bok?

Läsförståelse strategier för faktatexter (sakprosa) av Adrienne Gear

Läraren kan följa den ordning som anges här:

• Zooma in – hitta infon i olika textrutor och hur det hänger ihop med bilderna

• Ställa frågor-göra inferenser - ställa frågor och samtala om ”tomrummen”, det som inte står direkt utskrivet i texten.

• Avgöra vad som är viktigt - läraren sammanfattar tillsammans med barnen vad som är viktigt

• Göra kopplingar – det barnen redan vet kopplas till denna nya information (fjärilarnas livscykel kopplar vi till grodboken som vi läste tidigare etc)

• Transformera – hur ändras våra tankar och åsikter efter att vi fått den här nya informationen