Jönköpings kommun pedagog, till startsidan

Bygga ordförråd i förskolan

Ordförråd handlar om att både förstå ord och att snabbt hitta och använda rätt ord när barnen ska prata och berätta. Det mentala ordförrådet fylls på när barnen får höra ett nytt ord vid många upprepade tillfällen, i olika typer av meningar, i olika sammanhang och samtal.

Planerad högläsning stimulerar ord och begreppsutveckling eftersom texterna i litteraturen innehåller långt fler kunskapsrelaterade ord än språket. I förskolan finns många tillfällen i lek och vardagsrutiner att stimulera ordförrådet. Läraren kan som språklig förebild använda kommunikativa handlingar för att ge barnen talutrymme i dialog kring det som barnen iakttar och upplever. Barnen behöver också få stöd att både processa och resonera kring ord och bli en aktiv användare av de nya orden. Då kan de nya orden bli en del av barnens aktiva ordförråd.

Om planeringen av undervisningen också inbegriper planering av de begrepp och ord vi vill att barnen ska erövra, blir det enklare att följa hur barnen utvecklar sitt ordförråd. I de olika miljöerna i förskolan och vid dagens rutinsituationer kan ord och begrepp synliggöras t.ex. genom en ordlista uppsatt på väggen som en påminnelse för läraren att använda orden i samtal med barnen. När rekvisitan från högläsningen, materialet från tema- och projektarbeten finns tillgängliga underlättas språkande med de nya orden i leken.

Ord kan delas in i tre nivåer.

När barnen närmar sig förskoleklass behöver de förstå och använda fler och fler ord som är ämnes- och kunskapsrelaterade från nivå 2 för att kunna förstå undervisningen i förskoleklass och skola.

Bild som visar ordförrådets nivåer. Inspirerad av Jenny Hilborn. © Widgit Software/Symbolbruket AB 2022| www.symbolbruket.se (Aspeflo & Almsenius, 2019), reproducerad med tillstånd.

Figur 11: Ordförrådets nivåer. Inspirerad av Jenny Hilborn. © Widgit Software/Symbolbruket AB 2022| www.symbolbruket.se (Aspeflo & Almsenius, 2019), reproducerad med tillstånd.

Ordens kopplingar i mentala nätverk

För att komma ihåg och snabbt hitta orden när det lilla barnet ska prata, skapar hjärnan mentala nätverk i form av ledtrådar till orden som handlar om tillhörighet till händelser. En sådan händelse blir en mental förvaringslåda där orden sparas. Exempelvis hamnad ordet äpple i en låda som vi kan kalla farmor. I den lådan ligger hallon, kanelbullar, glasögon och annat som finns hemma hos farmor. När barnet har få ord kan barnet komma ihåg varje ord genom att minnas händelsen oberoende av varandra.

När barnets ordförråd växer sig större, ökar behovet av sortering för att barnet ska hitta ordet i sitt ordförråd, tillräckligt snabbt. Hjärnan sorterar om orden och lägger dem i olika kategorier utifrån det blå nätverket nedan. Ju fler associationstrådar ordets nätverk består av, djupkunskap om ordet, desto lättare är det att snabbt hämta fram, ha access till, det aktuella ordet från rätt kategori när barnet behöver det. Se taxonomin längre fram i avsnittet. Det blir också allt fler andra ord vars associationstrådar knyts ihop till det aktuella ordet. Nätverket kring ett ord och kopplingarna till andra ord ökar alltså ju fler andra ord barnet lär sig.

Illustration som visar ordets djup.

Exempel på grafiskt ordnätverk med inspiration från Catarina Sjöberg: Språklekar i förskolan (2018)

När man lär sig nya ord kopplar hjärnan ihop dem med de ord vi redan kan. Då skapas starkare minnen för de nya orden. Detta sker när vi resonerar kring orden och uppmärksammar olikheter, jämför orden inom och mellan olika ordkategorier samt använder orden i olika yttranden och sammanhang. För att uppmärksamma barn, som är på tidig nivå i sin språkutveckling, på ett nytt ord, är regeln om 3 hjälpsam. Den innebär att vi använder det nya ordet i 3 olika meningar efter varandra ex: - Ja titta, där kör en buss! - Vilken stor buss! - Nu åker bussen!

Det är värdefullt att synliggöra tankeprocessen för den blir ett redskap som barnen senare kan använda i problemlösning och analys i annan situation. Vi kan synliggöra resonemang kring ordens likheter, skillnader och gemensamma egenskaper i ett Venn-diagram.

Bild som visar på hur man kan tydliggöra likheter och olikheter mellan ord med hjälp av ett Venn-diagram

Venn-diagram banan/äpple med inspiration från Ann S. Pihlgren: Läsa, skriva, räkna i förskolan – ett undervisande förhållningssätt. (2020)

Barn lär sig ord bäst när vi utgår från ett tema med besläktade ord till exempel kategorin mat med undergruppen frukt och nästa undergrupp till exempel äpple. Detta eftersom det är så hjärnan spontant lagrar orden. En taxonomi kan synliggöra ordets bredd, alltså hur ordet hänger ihop med andra ord i kategorier. Figur 14 visar ett exempel på taxonomi. Det blir tydligt vilka ord som är över-, sido- och underordnade.

Exempel på hur ett ordets bredd tydliggörs i en taxonomi.

Figur 14: Ordets bredd tydliggörs i en taxonomi. © Widgit Software/Symbolbruket AB 2022| www.symbolbruket.se, reproducerad med tillstånd.

Hur – exempel på hur undervisningen kan utformas

I förskolan finns många tillfällen för att stimulera ord- och begreppsutvecklingen.

  • Planera och tänk igenom ordförrådsarbetet. 
    • Vilka nya ord ska vi lära oss, substantiv, adjektiv, verb eller prepositioner?
    • Hur många ord är lagom utifrån barngruppens storlek och sammansättning?
    • I vilka undervisningssituationer, planerade och/eller spontana?
    • I vilka miljöer?
    • Vilka InPrint-bilder/foto och TAKK-tecken behöver vi som stöd?
    • Vilket lekmaterial är relaterat till orden?
    • Hur kan ett grafiskt ordnätverk se ut för dessa ord?
    • Under hur lång tidsperiod ska vi fokusera på dessa ord?
  • Sätt upp listor med ord t.ex. på insidan av ett skåp, och använd dessa i samtal med barnen. Se upp för visuellt buller, läs mer om fysisk miljö i kapitlet ”Tillgänglig lärmiljö för god språkutveckling i förskola och skola”
  • Tydliggör viktiga processer i tänkande och tankeutveckling i visuella grafiska illustrationer för ordens relationer i ordnätverk. Hitta mönster, reflektera om vad som sticker ut eller inte stämmer. Uppmärksamma och bekräfta när barnet använder detta i problemlösning och analys i annat sammanhang.
  • Stimulera utveckling av kunskapsrelaterade och abstrakta ord som förekommer i nivå två i matrisen i föregående avsnitt och något i nivå tre t.ex. i experiment, faktaböcker, utflykter. Ett förslag är att inför utflykten planera vilka ord som ska finnas med. Kretslopp, hållbarhet, fukt, syre, mäta, jämföra och påverka kan vara ord som kan finnas med när vi tillsammans letar fram maskar i jorden. Anpassa förklaringar för orden till barnets språkliga nivå, fota eller filma under utflykten. Ta med orden till förskolan och använd dem när ni minns och återberättar till filmen /fotosekvensen. Gör en bok där barnen ritar och förklarar ordens innehåll. Gör visuella ord-nätverk.
  • Använd och uppmuntra barnen att använda de ord som du valt ut, fokusorden, från högläsningen i en leksituation med lekmaterial som kopplas till temat i boken så att barnen får uppleva orden. När läraren deltar i leken och själv aktivt använder de utvalda fokusorden får barnen en modell hur orden kan användas i många olika yttranden/meningar och en djupare förståelse av ordens innehåll.
  • Använd Regeln om 3, genom att upprepa det viktiga ordet i tre olika meningar t.ex: - Ja titta, där kör en buss! - Vilken stor buss! - Nu åker bussen!
  • Titta på Skolverkets film om språkpromenad och hur vi kam arbeta med sinnena för att stärka ordförrådet.

Planerad dialogisk högläsning stödjer ord och begreppsinlärning. Dessutom stimuleras grammatisk utveckling och förmåga till social kommunikation och berättandeförmåga.

Det unika med högläsning som metod är att det textbaserade språket innehåller de kunskapsrelaterade ord, begrepp och komplexa grammatiska konstruktioner som förbereder barnen att förstå de texter och ord som skolspråket innehåller och som sällan används i det vanliga talspråket.

Högläsning är en av de viktigaste språkstimulerande metoderna i förskolan och har så många fördelar att den inte får prioriteras bort

"En barndom utan böcker, det vore ingen barndom. Det vore att vara utestängd från det förtrollade landet där man kan hämta den sällsammaste av glädje."

- Astrid Lindgren

För att barnen ska ges tillgång till bokens språkstimulerande möjligheter är det viktigt att undervisningen med högläsning förbereds. När vi väljer bok för högläsning behöver vi tänka på att upp emot 95 % - 98 %, av orden ska vara kända för barnen för att de ska förstå innehållet i texten. Det innebär att en text med 500 ord får högst 10-15 ord vara okända.

Upprepad läsning av samma text gör att kunskapen om ordet befästs. Första gången barnet hör ordet, lärs bara vissa detaljer om ordet in t.ex. ordets ljudstruktur, skelett – rosett – toalett. Det är bättre med samma berättelse igen än en ny berättelse med samma ord, fokus kan då riktas mot inlärning av innebörden i ordet och associationstrådar till ordet när berättelsen är bekant.

Att läsa högt utan dialog med barnen har låg påverkan på språkutveckling/litteracitet. Att läsa med barnen, där barnen aktiveras i samtalet kring innehållet i boken, stimulerar barnens både språkliga och emotionella utveckling.

Barnens ordförråd gynnas när de ord som förkommer i boken används i vidare sammanhang t.ex. när vårdnadshavare läser den bok med barnet på sitt modersmål som förkommer i förskolan.

För att ge alla barn möjlighet att närma sig boken, bearbeta och förstå textens innehåll tillsammans i dialogisk högläsning, så är en stödstruktur för läsförståelse till hjälp. Barn som är ovana vid högläsning behöver en sådan stödstruktur för att komma in i bokens värld. Judith Langers litterära föreställningsvärldar beskriver en god läsares förhållningssätt vid läsning och är ett exempel på en sådan struktur. Vid läsning av faktatexter passar Adrienne Gears läsförståelsestrategier bättre.

Hur – exempel på hur undervisningen kan utformas

  • Planera högläsningsundervisningen utifrån de didaktiska frågorna och utgå från barns intresse och språkliga nivå. Boktips: Nyckelkompetenser i förskolan: tio demokratiska exempel av Heimer, Pihlgren. Boken visar en tydlig planering, syfte, mål, vad ska barnen förstå efteråt, utvärdering, aktivitetsplan osv inför varje barnbok som ska användas i högläsning.
  • Ge tid för läraren att läsa boken, först själv och sedan med arbetslaget. Gör anteckningar över egna reflektioner som blir till hjälp i samtalet med barnen.
  • Plocka ut exempelvis fem nya ord /begrepp som ska förklaras och bearbetas.
  • Var öppen för barnens förslag.
  • Var språklig modell, lär er TAKK-tecknet.
  • Samverka med vårdnadshavare som förklarar orden på modersmålet.
  • Planera för tillgänglig lärmiljö med t ex visuellt stöd, konkret material, val av lugn plats, TAKK (tecken som alternativ och kompletterande kommunikation) samt planera för gruppstorlek som möjliggör att varje barn får taltid d.v.s. möjlighet att yttra sig i dialogen kring boken. Läs mer i avsnittet om tillgänglig lärmiljö bl a om möjlighet att använda de sju frågorna i planeringen.

Använd Polyglutt för att

  • främja samtal och kommunikation. Läraren är det viktigaste redskapet när vi använder appar.
  • lyssna på berättelsen i förväg och skapa förförståelse på barns modersmål eller om det finns andra behov av att få förförståelse.
  • förstärka högläsningen med TAKK.
  • för att läsa upp texten när läraren vill ha stöd vid högläsning på svenska. Högläsningen behöver då kombineras med planerade avbrott för dialog med barnen om nya ord, handling, bilder, öppna frågor m.m.
  • Se om det finns möjlighet att ta hjälp av vårdnadshavare, för att ge förförståelse till bokens innehåll på barnens modersmål.
  • Använd stödstruktur för läsförståelse för skönlitteratur/sagoböcker och för faktaböcker. Stödstruktur för barn på tidig utvecklingsnivå kan vara att använda sagolåda/sagopåse med konkreta föremål och teckenstöd.
  • Läs samma bok vid flera tillfällen efter varandra. Då får barnen höra orden i samma text-sammanhang flera gånger. Olika delar i stödstrukturen med tillhörande frågor för läsförståelse kan användas vid de olika tillfällena.
  • Efterarbeta genom att reflektera, dokumentera, planera hur lästillfället följs upp vid nästa högläsningstillfälle eller i annan aktivitet.

Den planerade undervisningen i förskolan är självklart viktig, men samtal sker i alla situationer under dagen. Alla samtal har stor betydelse för barnens lärande. Detta avsnitt beskriver hur undervisningen kan planeras så att barnen kan få stöd av en vuxen eller ett barn för att få möjlighet att utveckla det som barnet inte klarar helt på egen hand ännu, den proximala utvecklingszonen i ett sociokulturellt perspektiv. I de tidiga åldrarna är leken grunden för utveckling, lärande och välbefinnande. Det är värdefullt när någon i arbetslaget följer eller leder lek och använder både planerad undervisning samt tillvaratar spontant uppkomna aktiviteter och intressen. Undervisningen kan planeras så att barnen kan få stöd av en vuxen eller ett barn för att få möjlighet att utveckla det som barnet inte klarar helt på egen hand ännu, den proximala utvecklingszonen i ett sociokulturellt perspektiv. En aktiv närvaro gör det möjligt att dessutom stödja kommunikationen mellan barnen i förskolan och även i skolan. Vuxnas närvaro kan också bidra till att uppmärksamma faktorer som begränsar leken. Läraren är som språklig förebild ansvarig för att värdesätta alla barns språk och talutrymme lika mycket. Att få talutrymme signalerar att jag är värdefull och värd att lyssnas på.

Alla aktiviteter under dagen kan stimulera språkutveckling när läraren fångar upp barnens språkliga trevare. Ett sådant tillfälle är måltiden. Då kan vi utforska tillsammans hur vi säger varsågod, tackar för maten eller säger att maten var god på olika språk.

Förutom att barnen behöver få språklig input av god kvalitet är också lärarens kunskap och förmåga till ett inkännande samspel och en lyhörd och responsiv dialogisk relation i det enskilda mötet med barnen en avgörande framgångsfaktor för barns språkutveckling.

Här följer en beskrivning av kommunikativa handlingar för att uppnå ett inkännande samspel som ger barnet talutrymme. Flertal studier har visat att vuxna använder olika stilar i kommunikationen med barn. En vuxencentrerad kommunikationsstil där vuxen bestämmer samtalsämnet, verkar inte gynna språkutvecklingen. Barn använder mer verbala uttryck i sina yttranden och antalet turer i samtalet ökar när den vuxne samtalar kring barnets intressesfär och använder en barncentrerad kommunikationsstil. Språkutveckling äger rum som mest när läraren delar barnens uppmärksamhetsfokus och använder en responsiv kommunikationsstil. Det innebär att läraren sätter ord likt en sportkommentator på det som barnen gör och det som händer i leken just nu samt responderar/svarar på barnets verbala eller icke-verbala initiativ.


För att gå in och dela barnets uppmärksamhetsfokus arrangerar läraren en kommunikationstriangel där vuxen och barn växlar mellan att ha ögonkontakt med varandra och att titta gemensamt på det barnet har i sin intressesfär och samtalar om det.

En triangel som visar den vuxna och barnets gemensamma uppmärksamhetsfokus på ett objekt.

Gemensamt uppmärksamhetsfokus. Foto: Johnér Bildbyrå AB

När läraren kommenterar barnets verbala och ickeverbala initiativ till kommunikation, aktivitet, upplevelse eller känslor visar läraren barnet att ord är viktiga. Lärarens kommentar kan fungera som modellmening för barnet att använda längre fram. Den vuxne visar sitt intresse och sänker kravet på att barnet ska svara med ord direkt. Eftersom barnet inte behöver besvara någon fråga får barnet möjlighet att fundera en stund, fantisera vidare och får talutrymme att spontant utan krav returnera med ett påstående och kanske våga använda de ord läraren nyss yttrade.

Barn som är på tidig språklig nivå eller som har få eller otydliga kommunikativa signaler blir delaktiga i samtal när den vuxne använder teknikerna Uggla och Räva.

Uggla innebär att läraren

  1. Tittar på barnet och lyssnar efter om barnet säger något ord eller ljud
  2. Väntar en stund till och visar att du förväntar dig att barnet ska ta ett kommunikativt initiativ.
  3. Tolkar och bekräftar med ord, barnets initiativ eller intressesfär, ungefär som en sportkommentator. Detta sker långsamt och lite över barnets språkliga utvecklingsnivå och med paus mellan meningarna.

Räva innebär att läraren

  1. Arrangerar en situation som läraren tror kommer att väcka en reaktion hos barnet. Det kan vara att läraren gör något tokigt t. ex sätter barnets mössa på sitt huvud eller något som avviker kraftigt från en känd rutin, lek eller sång.
  2. Väntar och förväntar barnets kommunikativa respons.
  3. Tolkar och bekräftar barnets respons.

Lika viktigt som att stötta barns lek är att medvetet fungera som en god språklig modell för barnen, vilket kräver att lärare kontinuerligt utvecklar sin egen språkliga förmåga och språkkunskap genom att själv lyssna, diskutera, skriva och läsa olika typer av skrifter. Lärare behöver öka sin ordrikedom, öka meningslängden och öka meningarnas komplexitet i sina yttranden för att klara kravet att utveckla barnens språk.

Hur – exempel på hur undervisningen kan utformas

Ge alla barn talutrymme

  • Ge förutsättningar för barn på tidig utvecklingsnivå att komma i gång med lekar till exempel med tydligt stöd av vuxen samt av visuellt stöd och bildkartor med ord som är användbara i leken.
  • Bjud in till samtal genom att skapa en kommunikativ triangel och använda en responsiv kommunikationsstil. Använd strategierna Uggla och Räva och ackompanjera det du säger med TAKK och pek-prata med hjälp av en kommunikationskarta med bilder utformad efter lekens/situationens innehåll (se exempel på kommunikationskarta i delen om tillgänglig lärmiljö).
  • Fundera kring användning av frågor. Kommer den här frågan ändra tempot i leken eller att få barnen att lämna sitt lekfokus för att lyssna in dig? Ställ en fråga i taget och ge barnen tid att svara.
  • Organisera barnen i mindre grupper så att alla i gruppen ges tid att kommunicera

AKKtiv - filmer om kommunikationsstöd

Filmer om visuellt stöd

Kommentera barns kommunikativa initiativ t ex vid måltiden genom att förslagsvis:

  • beskriva ingredienser i favoriträtter.
  • prata om hur orden låter på olika språk.
  • prata om bordsskick, hur bestick används i olika kulturer
  • prata om vilken mat man äter vid olika högtider i olika länder.
  • prata om smaker, dofter och konsistenser.
  • prata om olika kategorier av ord så som frukter, grönsaker, bär, kryddor och redskap i köket.

Erbjud goda språkliga modeller/förebilder med ett rikt och komplext språk. Här är några exempel på att vara språklig förebild

  • Ersätt t.ex. - Ställ den där! med -Ställ tillbaka den röda brandbilen uppe på hyllan.
  • Använd mer komplext språk t.ex.
    • Att köra bilen neråt, var ju smart, då krockade den inte med lastbilen.
    • När vi går in i lekhuset, så blir vi inte blöta av regnet.
  • Ställ öppna frågor som t.ex. hur, på vilket sätt, jag undrar?

Bekräfta det barnet sagt genom att bygga ut till nästa nivå i språket med en mer avancerad mening eller ord:


Barnet säger

Läraren bekräftar och bygger ut


Ljudhärmande:
Brrum


1 - 2-ordsmening: Ja, bilen kör


1- ordsmening:
Bile


2 - 3-ordsmening: Bilen kör upp


3-ords mening:
Bile sö dä


4 - 6-ordsmening: Bilen kör upp för rampen

5 - 6-ordsmening:
Bile sö upp dä jampen fösst


Två meningar fogas ihop, lägger till ett nytt mer avancerat ord:
Bilen kör upp för rampen för att den ska stå på parkeringen.



Lång mening:
Jag kör upp min bil på rampen nu för den ska stå där


Utvecklar barnets ”där”:
Ja, nu står den jämte traktorn och bakom taxin.

Lång mening:
Alltså kommer denna och jag vill köra upp på parkeringen också med en till.


Lägger till några avancerade ord och utvecklar samtalet med en öppen fråga:
Här kommer traktorn och sen vill du köra upp med en Taxi också. Hur ska vi göra för att få plats med den? Parkeringen är fullbelagd av fordon?

 

Läsförståelsestrategier för sagoböcker (skönlitteratur) av Judith Langer

Att börja med Utanför på väg in naturligt eftersom det handlar om att ge barnen för-förståelse. Men sedan spelar det inte så stor roll i vilken ordning de andra läsningarna/delarna hamnar. Man kanske också tar om någon föreställningsvärld vid flera tillfällen av boken.

  • Utanför på väg in. Gör en bildpromenad. Förklara sammanhanget. Sätt fart på fantasin, gör kopplingar och referenser till tidigare erfarenheter och berättelser. Hitta ledtrådar i bilderna. Fundera på hur det slutar. Läs texten och förklara där det behövs. Ta ut 5 ord, något talesätt/uttryck som är nya. Barnen får hem dem. Vårdnadshavarna förklarar ordenför barnet på modersmålet.
  • Röra sig därinne. Läsning med strategiska avbrott där handlingen kräver tolkning, så kallade lässtopp. Under lässtoppet diskuteras begrepp och bilders och texters innehåll, struktur eller händelseförlopp.
  • Jämföra med den egna världen. Dra slutsatser om vad bokens innehåll kan betyda i barnens eget liv. ”När jag läser det här kommer jag att tänka på en sak som jag själv varit med om.”, ”Den här - - Den här berättelsen tycker jag liknar en annan historia som vi läst…. - Det här tänker jag att man skulle kunna använda så här… Lässtoppen kan också innebära att vissa förlopp dramatiseras för att förstås bättre av barnen.
  • Gå ur föreställningsvärlden. Göra inferenser, (exempel på inferens: Grodan satt på ett blad. En fisk simmade under bladet. De logiska samband som kan dras mellan de två meningarna – att grodan befinner sig ovanför fisken – och att båda befinner sig vid något vattendrag eller sjö.) vad menade författaren med det, varför slutade det så…Vad var viktigt? Känner vi igen detta i någon annan bok?

Läsförståelse strategier för faktatexter (sakprosa) av Adrienne Gear

Läraren kan följa den ordning som anges här:

  • Zooma in – hitta infon i olika textrutor och hur det hänger ihop med bilderna
  • Ställa frågor-göra inferenser - ställa frågor och samtala om ”tomrummen”, det som inte står direkt utskrivet i texten.
  • Avgöra vad som är viktigt - läraren sammanfattar tillsammans med barnen vad som är viktigt
  • Göra kopplingar – det barnen redan vet kopplas till denna nya information (fjärilarnas livscykel kopplar vi till grodboken som vi läste tidigare etc)
  • Transformera – hur ändras våra tankar och åsikter efter att vi fått den här nya informationen

Språkpromenad

På skolverkets webbplats hittar du en film om språkpromenad och hur du kan arbeta med ordförrådet med alla sinnen.


Lektips

Här får du tips för att komma igång med lekar.


Forskning

Forskningsöversik av Anna-Eva Hallin


Högläsning

Planera högläsning utifrån de didaktiska frågorna.


Skapa stimulerande läsmiljöer i förskolan. Läs mer i forskningsartikel från Skolverket


Inspiration och stöd kring samtal om text i förskolan

Bygga ordförråd i förskolan

Beck, I. L., McKeown, M. G., & Lucan, L. (2013). Bringing words to life: Robust vocabulary instruction (2nd ed.). The Guilford Press

Bjar, L., & Liberg, C. (red.). (2010). Barn utvecklar sitt språk. Studentlitteratur

Hallin, A. E., & Reuterskiöld, C. (2021). Värt att veta om språkstörning. Natur & Kultur

Larsson, K. (2019). Språklig förebild i förskolan. Gothia kompetens.

Leo, K. & Svensson, C. (2021). När orden inte räcker till. En studie om ordförrådsutvecklande undervisning för elever med språkstörning. Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning

Nilsson, A., & Winquist, L. (2018). Hjärnsmart lärande – Minnet. NA Förlag

Pihlgren, A. S. (2020). Läsa, skriva, räkna i förskolan – ett undervisande förhållningssätt. Natur & Kultur.

Poll, G. H. (2011). Increasing the odds: Applying emergentist theory in language intervention. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 42(4), 580-591.

Sjöberg, C. (2018) Språklekar i förskolan. Gothia Kompetens

Kommunikativa handlingar och strategier i lek och rutinsituationer

Andersson, L. (2002). Interpersonell kommunikation. En studie av elever med hörselnedsättning i särskolan. Forskarutbildningen i pedagogik. Lärarutbildningen, Malmö högskola.

Björk-Willén, P. (2022). Ifous fokuserar: Språkutvecklande förskola. En kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola. Ifous rapportserie 2022:1. Ifous43 Andersson, 2002.

Center on the Developing Child, Harvard University, Developing Child

Larsson, K. (2016). Att få barnets språk att växa - Strategier för språkutveckling i förskola, skola och hemma. Stefan Hertz utbildning AB förlag.

Larsson, K. (2019). Språklig förebild i förskolan. Gothia kompetens

Skolverket. (2018a). Greppa flerspråkigheten – en resurs i lärande och undervisning. Skolverket.

Skolverket. (2018b). Läroplan för förskolan. Lpfö 18. Skolverket. Läroplan för förskolan

Thunberg, G., Carlstrand, A., Claesson, B., & Rensfeldt Flink, A. (2011). KomIgång – en föräldrakurs om kommunikation och kommunikationsstöd. DART.

Tomasello, M. & Farrar, M.J. (1986). Joint Attention and Early Language. Child Development Vol. 57, No. 6, pp. 1454 - 1463.

Planerad högläsning, vad och varför?

Björk-Willén, P. (2022). Ifous fokuserar: Språkutvecklande förskola. En kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola. Ifous rapportserie 2022:1. Ifous.

Hallin, A. E., & Reuterskiöld, C. (2021). Värt att veta om språkstörning. Natur & Kultur.28 Sterner & Lundberg, 2010.

Heimer, M. (2020). Den betydelsefulla högläsningen. Studentlitteratur

Heimer, M.; & Pihlgren Ann S. (2022). Nyckelkompetenser i förskolan. Studentlitteratur.

Horst, J. S., Parsons, K. L., & Bryan, N. M. (2011). Get the story straight: Contextual repetition promotes word learning from storybooks. Frontiers in Psychology, 2. DOI: 10.3389/fpsyg.2011.00017

Hu Hsuch-chao, M. & Nation, P. (2000). Unknown Vocabulary Density and Reading Comprehension. Reading in a Foreign Language, 13(1), p 403-430.

Lindgren, A. Vi husmödrar 1956:10. https://www.astridlindgren.com/sv/astrid-lindgren Hämtad 220530.

Munro, N., Baker, E., McGregor, K., Docking, K., & Arculi, J. (2012). Why word learning is not fast. Frontiers in Psychology, 3:41. doi: 10.3389/fpsyg.2012.00041

Pihlgren, A. S. (2020). Läsa, skriva, räkna i förskolan – ett undervisande förhållningssätt. Natur & Kultur.

Sterner, G. & Lundberg, I. (2010.) Före Bornholmsmodellen: språksamlingar i förskolan. Natur & Kultur.

Strategier för läsförståelse

Heimer, M. (2020). Den betydelsefulla högläsningen. Studentlitteratur

Pihlgren, A. S. (2020). Läsa, skriva, räkna i förskolan – ett undervisande förhållningssätt. Natur & Kultur

  • Publicerad: 27 okt 2022
  • Senast uppdaterad: 15 maj 2024
Dela sidan

Relaterat utbildningsmaterial

17 okt 2022 16:12
Att utveckla språk och tal i tidiga åldrar
Det finns flera teorier och beskrivningsmodeller om hur barns typiska språkutveckling ser ut. Språkpyramiden hjälper oss förstå att grunden för att s...
27 okt 2022 13:57
Utveckla berättarförmågan i förskolan
Förmågan att berätta och förstå berättelser är viktigt för en positiv läs- och skrivutveckling. En ordrik miljö måste innehålla återkommande berättar...
27 okt 2022 14:27
Arbeta för språklig medvetenhet i förskolan
Betydelsen av att stimulera barns glädje och nyfikenhet för språklig medvetenhet, har god vetenskaplig grund och är en viktig förutsättning för den t...

Relaterade nyheter

Aktuellt just nu
15 aug 2023 07:13
Marie och Hanna – två språkpedagoger i förskolan
Marie Lindström och Hanna Eklund är båda språkpedagoger i förskolan sedan oktober i fjol. Marie på Öxnehaga förskoleområde och Hanna på Hovslätts för...
Aktuellt just nu
26 sep 2022 11:58
Hon är huvudtalare på Europeiska språkdagen
Den 26 september firas den Europeiska Språkdagen – med syfte att lyfta fram språk- och språkutveckling i alla europeiska länder. Jönköping visar fram...
Aktuellt just nu
19 apr 2023 07:16
De har språket i fokus - möt språkpedagogerna Mari, Lina och Malin
I höstas började de första språkpedagogerna på våra grundskolor och förskolor i Jönköpings kommun. Det är en ny roll och extra resurs som ingår i den...

Relaterade blogginlägg

Språkutveckling genom musik
7 mar 2023 13:06
Sjung för språkets skull!
Jag har varit med om så många magiska sångstunder som musikpedagog i förskolan. Barn som formulerat sina första ord i sången, barn som inte sagt ett ...
Språkutveckling genom musik
7 dec 2023 07:48
Varför gör vi som vi gör?
Vi är mitt i jul och luciatiden. I förskolans värld innebär december en massa traditioner och man faller lätt in gamla rutiner och jobbar som man all...
Språkutveckling genom musik
23 nov 2023 07:53
Våga pröva rytminstrument!
Mitt förra blogginlägg handlade om att spela och sjunga i skogen. Jag berättade om hur mina barn börjat trumma på stubbar i skogen. Sen inlägget publ...