Bygga ordförråd i förskolan
Ordförråd handlar om att både förstå ord och att snabbt hitta och använda rätt ord när barnen ska prata och berätta. Det mentala ordförrådet fylls på när barnen får höra ett nytt ord vid många upprepade tillfällen, i olika typer av meningar, i olika sammanhang och samtal.
Planerad högläsning stimulerar ord och begreppsutveckling eftersom texterna i litteraturen innehåller långt fler kunskapsrelaterade ord än språket. I förskolan finns många tillfällen i lek och vardagsrutiner att stimulera ordförrådet. Läraren kan som språklig förebild använda kommunikativa handlingar för att ge barnen talutrymme i dialog kring det som barnen iakttar och upplever. Barnen behöver också få stöd att både processa och resonera kring ord och bli en aktiv användare av de nya orden. Då kan de nya orden bli en del av barnens aktiva ordförråd.
Om planeringen av undervisningen också inbegriper planering av de begrepp och ord vi vill att barnen ska erövra, blir det enklare att följa hur barnen utvecklar sitt ordförråd. I de olika miljöerna i förskolan och vid dagens rutinsituationer kan ord och begrepp synliggöras t.ex. genom en ordlista uppsatt på väggen som en påminnelse för läraren att använda orden i samtal med barnen. När rekvisitan från högläsningen, materialet från tema- och projektarbeten finns tillgängliga underlättas språkande med de nya orden i leken.
Ord kan delas in i tre nivåer.
När barnen närmar sig förskoleklass behöver de förstå och använda fler och fler ord som är ämnes- och kunskapsrelaterade från nivå 2 för att kunna förstå undervisningen i förskoleklass och skola.
Ordens kopplingar i mentala nätverk
För att komma ihåg och snabbt hitta orden när det lilla barnet ska prata, skapar hjärnan mentala nätverk i form av ledtrådar till orden som handlar om tillhörighet till händelser. En sådan händelse blir en mental förvaringslåda där orden sparas. Exempelvis hamnad ordet äpple i en låda som vi kan kalla farmor. I den lådan ligger hallon, kanelbullar, glasögon och annat som finns hemma hos farmor. När barnet har få ord kan barnet komma ihåg varje ord genom att minnas händelsen oberoende av varandra.
När barnets ordförråd växer sig större, ökar behovet av sortering för att barnet ska hitta ordet i sitt ordförråd, tillräckligt snabbt. Hjärnan sorterar om orden och lägger dem i olika kategorier utifrån det blå nätverket nedan. Ju fler associationstrådar ordets nätverk består av, djupkunskap om ordet, desto lättare är det att snabbt hämta fram, ha access till, det aktuella ordet från rätt kategori när barnet behöver det. Se taxonomin längre fram i avsnittet. Det blir också allt fler andra ord vars associationstrådar knyts ihop till det aktuella ordet. Nätverket kring ett ord och kopplingarna till andra ord ökar alltså ju fler andra ord barnet lär sig.
När man lär sig nya ord kopplar hjärnan ihop dem med de ord vi redan kan. Då skapas starkare minnen för de nya orden. Detta sker när vi resonerar kring orden och uppmärksammar olikheter, jämför orden inom och mellan olika ordkategorier samt använder orden i olika yttranden och sammanhang. För att uppmärksamma barn, som är på tidig nivå i sin språkutveckling, på ett nytt ord, är regeln om 3 hjälpsam. Den innebär att vi använder det nya ordet i 3 olika meningar efter varandra ex: - Ja titta, där kör en buss! - Vilken stor buss! - Nu åker bussen!
Det är värdefullt att synliggöra tankeprocessen för den blir ett redskap som barnen senare kan använda i problemlösning och analys i annan situation. Vi kan synliggöra resonemang kring ordens likheter, skillnader och gemensamma egenskaper i ett Venn-diagram.
Barn lär sig ord bäst när vi utgår från ett tema med besläktade ord till exempel kategorin mat med undergruppen frukt och nästa undergrupp till exempel äpple. Detta eftersom det är så hjärnan spontant lagrar orden. En taxonomi kan synliggöra ordets bredd, alltså hur ordet hänger ihop med andra ord i kategorier. Figur 14 visar ett exempel på taxonomi. Det blir tydligt vilka ord som är över-, sido- och underordnade.
Hur – exempel på hur undervisningen kan utformas
I förskolan finns många tillfällen för att stimulera ord- och begreppsutvecklingen.
- Planera och tänk igenom ordförrådsarbetet.
- Vilka nya ord ska vi lära oss, substantiv, adjektiv, verb eller prepositioner?
- Hur många ord är lagom utifrån barngruppens storlek och sammansättning?
- I vilka undervisningssituationer, planerade och/eller spontana?
- I vilka miljöer?
- Vilka InPrint-bilder/foto och TAKK-tecken behöver vi som stöd?
- Vilket lekmaterial är relaterat till orden?
- Hur kan ett grafiskt ordnätverk se ut för dessa ord?
- Under hur lång tidsperiod ska vi fokusera på dessa ord?
- Sätt upp listor med ord t.ex. på insidan av ett skåp, och använd dessa i samtal med barnen. Se upp för visuellt buller, läs mer om fysisk miljö i kapitlet ”Tillgänglig lärmiljö för god språkutveckling i förskola och skola”
- Tydliggör viktiga processer i tänkande och tankeutveckling i visuella grafiska illustrationer för ordens relationer i ordnätverk. Hitta mönster, reflektera om vad som sticker ut eller inte stämmer. Uppmärksamma och bekräfta när barnet använder detta i problemlösning och analys i annat sammanhang.
- Stimulera utveckling av kunskapsrelaterade och abstrakta ord som förekommer i nivå två i matrisen i föregående avsnitt och något i nivå tre t.ex. i experiment, faktaböcker, utflykter. Ett förslag är att inför utflykten planera vilka ord som ska finnas med. Kretslopp, hållbarhet, fukt, syre, mäta, jämföra och påverka kan vara ord som kan finnas med när vi tillsammans letar fram maskar i jorden. Anpassa förklaringar för orden till barnets språkliga nivå, fota eller filma under utflykten. Ta med orden till förskolan och använd dem när ni minns och återberättar till filmen /fotosekvensen. Gör en bok där barnen ritar och förklarar ordens innehåll. Gör visuella ord-nätverk.
- Använd och uppmuntra barnen att använda de ord som du valt ut, fokusorden, från högläsningen i en leksituation med lekmaterial som kopplas till temat i boken så att barnen får uppleva orden. När läraren deltar i leken och själv aktivt använder de utvalda fokusorden får barnen en modell hur orden kan användas i många olika yttranden/meningar och en djupare förståelse av ordens innehåll.
- Använd Regeln om 3, genom att upprepa det viktiga ordet i tre olika meningar t.ex: - Ja titta, där kör en buss! - Vilken stor buss! - Nu åker bussen!
- Titta på Skolverkets film om språkpromenad och hur vi kam arbeta med sinnena för att stärka ordförrådet.
- Publicerad: 27 okt 2022
- Senast uppdaterad: 9 okt 2024