Bygga ordförråd i förskolan
Ordförråd handlar om att både förstå ord och att snabbt hitta och använda rätt ord när barnen ska prata och berätta. Det mentala ordförrådet fylls på när barnen får höra ett nytt ord vid många upprepade tillfällen, i olika typer av meningar, i olika sammanhang och samtal.
Planerad högläsning stimulerar ord och begreppsutveckling eftersom texterna i litteraturen innehåller långt fler kunskapsrelaterade ord än språket. I förskolan finns många tillfällen i lek och vardagsrutiner att stimulera ordförrådet. Läraren kan som språklig förebild använda kommunikativa handlingar för att ge barnen talutrymme i dialog kring det som barnen iakttar och upplever. Barnen behöver också få stöd att både processa och resonera kring ord och bli en aktiv användare av de nya orden. Då kan de nya orden bli en del av barnens aktiva ordförråd.
Om planeringen av undervisningen också inbegriper planering av de begrepp och ord vi vill att barnen ska erövra, blir det enklare att följa hur barnen utvecklar sitt ordförråd. I de olika miljöerna i förskolan och vid dagens rutinsituationer kan ord och begrepp synliggöras t.ex. genom en ordlista uppsatt på väggen som en påminnelse för läraren att använda orden i samtal med barnen. När rekvisitan från högläsningen, materialet från tema- och projektarbeten finns tillgängliga underlättas språkande med de nya orden i leken.
Ord kan delas in i tre nivåer.
När barnen närmar sig förskoleklass behöver de förstå och använda fler och fler ord som är ämnes- och kunskapsrelaterade från nivå 2 för att kunna förstå undervisningen i förskoleklass och skola.
Figur 11: Ordförrådets nivåer. Inspirerad av Jenny Hilborn. © Widgit Software/Symbolbruket AB 2022| www.symbolbruket.se (Aspeflo & Almsenius, 2019), reproducerad med tillstånd.
Ordens kopplingar i mentala nätverk
För att komma ihåg och snabbt hitta orden när det lilla barnet ska prata, skapar hjärnan mentala nätverk i form av ledtrådar till orden som handlar om tillhörighet till händelser. En sådan händelse blir en mental förvaringslåda där orden sparas. Exempelvis hamnad ordet äpple i en låda som vi kan kalla farmor. I den lådan ligger hallon, kanelbullar, glasögon och annat som finns hemma hos farmor. När barnet har få ord kan barnet komma ihåg varje ord genom att minnas händelsen oberoende av varandra.
När barnets ordförråd växer sig större, ökar behovet av sortering för att barnet ska hitta ordet i sitt ordförråd, tillräckligt snabbt. Hjärnan sorterar om orden och lägger dem i olika kategorier utifrån det blå nätverket nedan. Ju fler associationstrådar ordets nätverk består av, djupkunskap om ordet, desto lättare är det att snabbt hämta fram, ha access till, det aktuella ordet från rätt kategori när barnet behöver det. Se taxonomin längre fram i avsnittet. Det blir också allt fler andra ord vars associationstrådar knyts ihop till det aktuella ordet. Nätverket kring ett ord och kopplingarna till andra ord ökar alltså ju fler andra ord barnet lär sig.
Exempel på grafiskt ordnätverk med inspiration från Catarina Sjöberg: Språklekar i förskolan (2018)
När man lär sig nya ord kopplar hjärnan ihop dem med de ord vi redan kan. Då skapas starkare minnen för de nya orden. Detta sker när vi resonerar kring orden och uppmärksammar olikheter, jämför orden inom och mellan olika ordkategorier samt använder orden i olika yttranden och sammanhang. För att uppmärksamma barn, som är på tidig nivå i sin språkutveckling, på ett nytt ord, är regeln om 3 hjälpsam. Den innebär att vi använder det nya ordet i 3 olika meningar efter varandra ex: - Ja titta, där kör en buss! - Vilken stor buss! - Nu åker bussen!
Det är värdefullt att synliggöra tankeprocessen för den blir ett redskap som barnen senare kan använda i problemlösning och analys i annan situation. Vi kan synliggöra resonemang kring ordens likheter, skillnader och gemensamma egenskaper i ett Venn-diagram.
Venn-diagram banan/äpple med inspiration från Ann S. Pihlgren: Läsa, skriva, räkna i förskolan – ett undervisande förhållningssätt. (2020)
Barn lär sig ord bäst när vi utgår från ett tema med besläktade ord till exempel kategorin mat med undergruppen frukt och nästa undergrupp till exempel äpple. Detta eftersom det är så hjärnan spontant lagrar orden. En taxonomi kan synliggöra ordets bredd, alltså hur ordet hänger ihop med andra ord i kategorier. Figur 14 visar ett exempel på taxonomi. Det blir tydligt vilka ord som är över-, sido- och underordnade.
Figur 14: Ordets bredd tydliggörs i en taxonomi. © Widgit Software/Symbolbruket AB 2022| www.symbolbruket.se, reproducerad med tillstånd.
Hur – exempel på hur undervisningen kan utformas
I förskolan finns många tillfällen för att stimulera ord- och begreppsutvecklingen.
- Planera och tänk igenom ordförrådsarbetet.
- Vilka nya ord ska vi lära oss, substantiv, adjektiv, verb eller prepositioner?
- Hur många ord är lagom utifrån barngruppens storlek och sammansättning?
- I vilka undervisningssituationer, planerade och/eller spontana?
- I vilka miljöer?
- Vilka InPrint-bilder/foto och TAKK-tecken behöver vi som stöd?
- Vilket lekmaterial är relaterat till orden?
- Hur kan ett grafiskt ordnätverk se ut för dessa ord?
- Under hur lång tidsperiod ska vi fokusera på dessa ord?
- Sätt upp listor med ord t.ex. på insidan av ett skåp, och använd dessa i samtal med barnen. Se upp för visuellt buller, läs mer om fysisk miljö i kapitlet ”Tillgänglig lärmiljö för god språkutveckling i förskola och skola”
- Tydliggör viktiga processer i tänkande och tankeutveckling i visuella grafiska illustrationer för ordens relationer i ordnätverk. Hitta mönster, reflektera om vad som sticker ut eller inte stämmer. Uppmärksamma och bekräfta när barnet använder detta i problemlösning och analys i annat sammanhang.
- Stimulera utveckling av kunskapsrelaterade och abstrakta ord som förekommer i nivå två i matrisen i föregående avsnitt och något i nivå tre t.ex. i experiment, faktaböcker, utflykter. Ett förslag är att inför utflykten planera vilka ord som ska finnas med. Kretslopp, hållbarhet, fukt, syre, mäta, jämföra och påverka kan vara ord som kan finnas med när vi tillsammans letar fram maskar i jorden. Anpassa förklaringar för orden till barnets språkliga nivå, fota eller filma under utflykten. Ta med orden till förskolan och använd dem när ni minns och återberättar till filmen /fotosekvensen. Gör en bok där barnen ritar och förklarar ordens innehåll. Gör visuella ord-nätverk.
- Använd och uppmuntra barnen att använda de ord som du valt ut, fokusorden, från högläsningen i en leksituation med lekmaterial som kopplas till temat i boken så att barnen får uppleva orden. När läraren deltar i leken och själv aktivt använder de utvalda fokusorden får barnen en modell hur orden kan användas i många olika yttranden/meningar och en djupare förståelse av ordens innehåll.
- Använd Regeln om 3, genom att upprepa det viktiga ordet i tre olika meningar t.ex: - Ja titta, där kör en buss! - Vilken stor buss! - Nu åker bussen!
- Titta på Skolverkets film om språkpromenad och hur vi kam arbeta med sinnena för att stärka ordförrådet.
Den planerade undervisningen i förskolan är självklart viktig, men samtal sker i alla situationer under dagen. Alla samtal har stor betydelse för barnens lärande. Detta avsnitt beskriver hur undervisningen kan planeras så att barnen kan få stöd av en vuxen eller ett barn för att få möjlighet att utveckla det som barnet inte klarar helt på egen hand ännu, den proximala utvecklingszonen i ett sociokulturellt perspektiv. I de tidiga åldrarna är leken grunden för utveckling, lärande och välbefinnande. Det är värdefullt när någon i arbetslaget följer eller leder lek och använder både planerad undervisning samt tillvaratar spontant uppkomna aktiviteter och intressen. Undervisningen kan planeras så att barnen kan få stöd av en vuxen eller ett barn för att få möjlighet att utveckla det som barnet inte klarar helt på egen hand ännu, den proximala utvecklingszonen i ett sociokulturellt perspektiv. En aktiv närvaro gör det möjligt att dessutom stödja kommunikationen mellan barnen i förskolan och även i skolan. Vuxnas närvaro kan också bidra till att uppmärksamma faktorer som begränsar leken. Läraren är som språklig förebild ansvarig för att värdesätta alla barns språk och talutrymme lika mycket. Att få talutrymme signalerar att jag är värdefull och värd att lyssnas på.
Alla aktiviteter under dagen kan stimulera språkutveckling när läraren fångar upp barnens språkliga trevare. Ett sådant tillfälle är måltiden. Då kan vi utforska tillsammans hur vi säger varsågod, tackar för maten eller säger att maten var god på olika språk.
Förutom att barnen behöver få språklig input av god kvalitet är också lärarens kunskap och förmåga till ett inkännande samspel och en lyhörd och responsiv dialogisk relation i det enskilda mötet med barnen en avgörande framgångsfaktor för barns språkutveckling.
Här följer en beskrivning av kommunikativa handlingar för att uppnå ett inkännande samspel som ger barnet talutrymme. Flertal studier har visat att vuxna använder olika stilar i kommunikationen med barn. En vuxencentrerad kommunikationsstil där vuxen bestämmer samtalsämnet, verkar inte gynna språkutvecklingen. Barn använder mer verbala uttryck i sina yttranden och antalet turer i samtalet ökar när den vuxne samtalar kring barnets intressesfär och använder en barncentrerad kommunikationsstil. Språkutveckling äger rum som mest när läraren delar barnens uppmärksamhetsfokus och använder en responsiv kommunikationsstil. Det innebär att läraren sätter ord likt en sportkommentator på det som barnen gör och det som händer i leken just nu samt responderar/svarar på barnets verbala eller icke-verbala initiativ.
För att gå in och dela barnets uppmärksamhetsfokus arrangerar läraren en kommunikationstriangel där vuxen och barn växlar mellan att ha ögonkontakt med varandra och att titta gemensamt på det barnet har i sin intressesfär och samtalar om det.
Gemensamt uppmärksamhetsfokus. Foto: Johnér Bildbyrå AB
När läraren kommenterar barnets verbala och ickeverbala initiativ till kommunikation, aktivitet, upplevelse eller känslor visar läraren barnet att ord är viktiga. Lärarens kommentar kan fungera som modellmening för barnet att använda längre fram. Den vuxne visar sitt intresse och sänker kravet på att barnet ska svara med ord direkt. Eftersom barnet inte behöver besvara någon fråga får barnet möjlighet att fundera en stund, fantisera vidare och får talutrymme att spontant utan krav returnera med ett påstående och kanske våga använda de ord läraren nyss yttrade.
Barn som är på tidig språklig nivå eller som har få eller otydliga kommunikativa signaler blir delaktiga i samtal när den vuxne använder teknikerna Uggla och Räva.
Uggla innebär att läraren
- Tittar på barnet och lyssnar efter om barnet säger något ord eller ljud
- Väntar en stund till och visar att du förväntar dig att barnet ska ta ett kommunikativt initiativ.
- Tolkar och bekräftar med ord, barnets initiativ eller intressesfär, ungefär som en sportkommentator. Detta sker långsamt och lite över barnets språkliga utvecklingsnivå och med paus mellan meningarna.
Räva innebär att läraren
- Arrangerar en situation som läraren tror kommer att väcka en reaktion hos barnet. Det kan vara att läraren gör något tokigt t. ex sätter barnets mössa på sitt huvud eller något som avviker kraftigt från en känd rutin, lek eller sång.
- Väntar och förväntar barnets kommunikativa respons.
- Tolkar och bekräftar barnets respons.
Lika viktigt som att stötta barns lek är att medvetet fungera som en god språklig modell för barnen, vilket kräver att lärare kontinuerligt utvecklar sin egen språkliga förmåga och språkkunskap genom att själv lyssna, diskutera, skriva och läsa olika typer av skrifter. Lärare behöver öka sin ordrikedom, öka meningslängden och öka meningarnas komplexitet i sina yttranden för att klara kravet att utveckla barnens språk.
Hur – exempel på hur undervisningen kan utformas
Ge alla barn talutrymme
- Ge förutsättningar för barn på tidig utvecklingsnivå att komma i gång med lekar till exempel med tydligt stöd av vuxen samt av visuellt stöd och bildkartor med ord som är användbara i leken.
- Bjud in till samtal genom att skapa en kommunikativ triangel och använda en responsiv kommunikationsstil. Använd strategierna Uggla och Räva och ackompanjera det du säger med TAKK och pek-prata med hjälp av en kommunikationskarta med bilder utformad efter lekens/situationens innehåll (se exempel på kommunikationskarta i delen om tillgänglig lärmiljö).
- Fundera kring användning av frågor. Kommer den här frågan ändra tempot i leken eller att få barnen att lämna sitt lekfokus för att lyssna in dig? Ställ en fråga i taget och ge barnen tid att svara.
- Organisera barnen i mindre grupper så att alla i gruppen ges tid att kommunicera
Kommentera barns kommunikativa initiativ t ex vid måltiden genom att förslagsvis:
- beskriva ingredienser i favoriträtter.
- prata om hur orden låter på olika språk.
- prata om bordsskick, hur bestick används i olika kulturer
- prata om vilken mat man äter vid olika högtider i olika länder.
- prata om smaker, dofter och konsistenser.
- prata om olika kategorier av ord så som frukter, grönsaker, bär, kryddor och redskap i köket.
Erbjud goda språkliga modeller/förebilder med ett rikt och komplext språk. Här är några exempel på att vara språklig förebild
- Ersätt t.ex. - Ställ den där! med -Ställ tillbaka den röda brandbilen uppe på hyllan.
- Använd mer komplext språk t.ex.
- Att köra bilen neråt, var ju smart, då krockade den inte med lastbilen.
- När vi går in i lekhuset, så blir vi inte blöta av regnet.
- Ställ öppna frågor som t.ex. hur, på vilket sätt, jag undrar?
Bekräfta det barnet sagt genom att bygga ut till nästa nivå i språket med en mer avancerad mening eller ord:
Barnet säger | Läraren bekräftar och bygger ut |
|---|---|
Ljudhärmande: | 1 - 2-ordsmening: Ja, bilen kör |
1- ordsmening: | 2 - 3-ordsmening: Bilen kör upp |
3-ords mening: | 4 - 6-ordsmening: Bilen kör upp för rampen |
5 - 6-ordsmening: | Två meningar fogas ihop, lägger till ett nytt mer avancerat ord: |
Lång mening: | Utvecklar barnets ”där”: |
Lång mening: | Lägger till några avancerade ord och utvecklar samtalet med en öppen fråga:
|
- Publicerad: 27 okt 2022
- Senast uppdaterad: 9 okt 2024