Jönköpings kommun pedagog, till startsidan

Utveckla berättarförmågan i förskolan

Förmågan att berätta och förstå berättelser är viktigt för en positiv läs- och skrivutveckling. En ordrik miljö måste innehålla återkommande berättaraktiviteter för att påverka barnens läsförståelse i skolan.

Att kunna berätta är också kopplat till värden som vänskap och identitetsskapande i samtalen med kompisar, som när missförstånd ska repareras eller för att fungera som deltagare i lek och spel. För att berätta behöver flera förmågor samordnas som till exempel en aktiv planering av berättelsens sekvens tillsammans med en snabb access och ordframplockning från ordförrådet. Dessa förmågor är hjälpsamma för att både hålla sig till den röda tråden och samtidigt anpassa sig till lyssnaren.

Undervisning av berättelsegrammatik, dvs de ingående delarna i en berättelse/storyboard, se figur 20 med visuellt stöd kan användas med framgång redan med barn i tre till fyra års åldern. Här är det viktigt att vi befinner oss inom barnets egen utvecklingszon.

Storyboard som stöd för berättandet

Exempel på stöd för berättelsegrammatik/storyboard.


Här följer en sammanställning av forskningsresultat kring typisk utveckling av barns berättarförmåga. Den tar sin början långt innan ett barn självt kan producera berättelser. Barn som vet ordningen på rutiner kan tidigt särskilja bekanta händelser från obekanta. Ett barn i ungefär två års åldern kan återge en händelse i två-ords satser t ex. Nalle ramla! Barnet brukar även berätta fler detaljer kring händelsen genom att svara på frågor.

I samband med ordförrådsspurten i två till tre års åldern utvecklas barns berättelser i fråga om innehåll och längd men består främst av ostrukturerade fraser. När barn är tre till fem år ökar förmågan till mentalisering, dvs förmågan att kunna föreställa sig hur andra tänker. Barn anpassar då sina berättelser till lyssnaren och inkluderar information som är viktig för lyssnaren. Vid omkring fyra års ålder består barnets berättelser av fler sekvenser, men brister förekommer i strukturen.

Berättelserna blir i fem till sex års åldern mer och mer vuxenlika och barnets förståelse för berättelsers struktur ökar avsevärt. Barn lär sig att plocka ut det centrala i berättelsen och att strukturera innehållet logiskt. Barn i sex års åldern introducerar personer för lyssnaren, binder ihop berättelsen med bindeord och kan berätta ur andras perspektiv.

Hur – exempel på hur undervisningen kan utformas

  • Ta vara på de små barnens berättelser. Filmen De yngsta barnens berättelser rekommenderas, se nedan.
  • Samtala kring barnets eller gruppens gemensamma upplevelser från t.ex. utflykter och rollekar.
  • Använd konkret material eller annat visuellt stöd som foton eller bilder.
  • Använd visuellt stöd för sekvensen i berättelsen när ni
    • tittar på bilderna i en ny bok som ni ska läsa,
    • berättar tillsammans från en så kallad Silent book som är en textlös bok,
    • återberättar läst saga,
    • gör egna fantasiberättelser, drama, dans, sånger, bilderbok,
    • ska reda ut situationer, då man använder sociala berättelser.
  • Björk-Willén, P. (2022). Ifous fokuserar: Språkutvecklande förskola. En kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskola. Ifous rapportserie 2022:1. Ifous.
  • Butler, K., Wallach, G. (1984). Language Learning Disabilities in School-Age Children. Publisher: Williams & Wilkins
  • Hallin, A. E., & Reuterskiöld, C. (2021). Värt att veta om språkstörning. Natur & Kultur.
  • Publicerad: 27 okt 2022
  • Senast uppdaterad: 18 jun 2024
Dela sidan

Relaterat utbildningsmaterial

17 okt 2022 16:12
Att utveckla språk och tal i tidiga åldrar
Det finns flera teorier och beskrivningsmodeller om hur barns typiska språkutveckling ser ut. H är beskrivs aktuell forskning kring typisk språkutvec...
10 okt 2022 09:25
Tillgänglig lärmiljö för god språkutveckling i förskolan och de första åren i skolan
Det finns stora möjligheter att påverka och ge förutsättningar för språkutveckling genom att skapa goda språkliga miljöer. För att få syn på vilka fö...
27 okt 2022 14:27
Arbeta för språklig medvetenhet i förskolan
Betydelsen av att stimulera barns glädje och nyfikenhet för språklig medvetenhet, har god vetenskaplig grund och är en viktig förutsättning för den t...

Relaterade nyheter

Aktuellt just nu
15 aug 2023 07:13
Marie och Hanna – två språkpedagoger i förskolan
Marie Lindström och Hanna Eklund är båda språkpedagoger i förskolan sedan oktober i fjol. Marie på Öxnehaga förskoleområde och Hanna på Hovslätts för...
Aktuellt just nu
26 sep 2022 11:58
Hon är huvudtalare på Europeiska språkdagen
Den 26 september firas den Europeiska Språkdagen – med syfte att lyfta fram språk- och språkutveckling i alla europeiska länder. Jönköping visar fram...
Aktuellt just nu
19 apr 2023 07:16
De har språket i fokus - möt språkpedagogerna Mari, Lina och Malin
I höstas började de första språkpedagogerna på våra grundskolor och förskolor i Jönköpings kommun. Det är en ny roll och extra resurs som ingår i den...

Relaterade blogginlägg

Forskning i praktiken
6 sep 2024 13:07
Följeforskning om språkutveckling
I Jönköpings kommun finns det en språkplan för förskola, förskoleklass, fritidshem och årskurs 1. I två år har jag fått vara en liten del i det arbet...
Språkutveckling genom musik
31 aug 2023 09:25
“Jag är helt omusikalisk och tondöv!”
Nytt läsår och nya möjligheter! Tycker du att det är svårt med musikundervisning eller undviker att ta hjälp av musiken i förskolans språkundervisnin...
Språkutveckling genom musik
18 apr 2024 08:13
Våren, Vivaldi och vidgade vyer
I februari månads blogg började jag skriva om ljud- och musiklyssning. Nu kommer fortsättningen! I detta inlägg kommer jag att ge ett exempel på hur ...