Arbeta för språklig medvetenhet i förskolan

Betydelsen av att stimulera barns språkliga medvetenhet, har god vetenskaplig grund och är en viktig förutsättning för den tidiga läs- och skrivutvecklingen.

Barn som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter ges bättre förutsättningar om de har fått undervisning i fonologisk medvetenhet, jämfört med om de inte får det. Fonologisk medvetenhet innefattar medvetenhet om den ljudmässiga sidan av exempelvis ord, stavelser och språkljud (fonem). Nyckeln till framgång är att undervisningen har struktur och regelbundenhet, och att undervisningens kvalitet är viktigare än kvantitet.

Om man frågar barn vilket ord som är längst, tåg eller tennisracket, så kommer några barn som har medvetenhet om ordets ljudstruktur svara med ordet tennisracket. Andra barn kommer att svara med ordet tåg, eftersom de föreställer sig det långa tåget och alltså inte kan bortse från ordets semantiska, innehållsmässiga, innebörd.

För att barn ska förändra sin uppmärksamhet på ordens innehåll till att bli uppmärksamma på hur ljuden låter (ordens ljudstruktur) är ramsor med rim, att skilja på långa och korta ord, samt att markera stavelser i orden (ex stavelseklapp) till hjälp. Rim och ramsor är en viktig del av vår språkliga tradition och kultur men forskning har visat att rimfärdighet har
ett svagt samband med läsfärdighet. Den språkliga medvetenhet som barn behöver omfattar betydligt mer. Därför behöver förutsättningar ges så att barn förmår uppmärksamma språkljuden. Det handlar om att jämföra ord som rimmar för att på så sätt urskilja att något av språkljuden i de båda rimmande orden skiljer sig åt, koppla språkljud till symbol, att identifiera språkljud i början av ord, att identifiera hur många ord en kort mening innehåller och så småningom även ingående språkljud i korta ord.

Nyckeln till framgång i undervisningen med fokus på språklig medvetenhet är att kvalitet är viktigare än kvantitet och att undervisningen har struktur och regelbundenhet. Resultatet av en randomiserad svensk studie, där deltagande barn lottades till kontrollgrupp respektive interventionsgrupp, visade att 20 minuters strukturerad undervisning i språklig medvetenhet dagligen under 6 veckor, gav bättre resultat än traditionella språksamlingar utifrån temaområde utspridda över tid (kontrollgruppen).

Studien genomfördes med barn som var fyra respektive fem år. Resultatet höll i sig även när läsförmågan undersöktes i årskurs två. De barn som befunnit sig i riskzon för framtida läs- och skrivsvårigheter vid fyra års ålder hade störst nytta av undervisningen. Studien resulterade i undervisningsmaterialet TIFT (Tidig fonologisk träning i förskolan). Syftet med TIFT är att underlätta mötet med den fonemiska medvetenheten även för barn som har en extra stor utmaning i sin språkutveckling.

Undervisningsmaterialet Före Bornholmsmodellen – Språklekar i förskolan är en sammanställning av förskolornas tidigare kända språklekar och övningar som systematiserats i materialet för att användas planmässig med sikte på att stärka alla förskolebarns språkliga medvetenhet. Materialet har sin utgångspunkt i Ingvar Lundberg och kollegors vetenskapliga studie från 1988, tillsammans med senare forskning. Tanken är att lekarna sedan ska följas upp av de språklekar som presenteras i Bornholmsmodellen - Språklekar i förskoleklass.

Hur - exempel på hur undervisningen kan utformas

• Arbeta systematiskt med undervisning för språklig medvetenhet. Ex på modeller och material för systematiskt arbete med fokus på språklig medvetenhet
• TIFT (Tidig fonologisk träning i förskolan) eller
• Före Bornholmsmodellen. Ordna gärna en Bornholms-låda där sagoböckerna, ramsorna och bilderna som används vid samlingarna kan förvaras.
• Som komplement till ovanstående två metoder kan Praxismaterialet användas. Det är ett alfabet som ger visuellt stöd för hur bokstavssymbolen ljudas och artikuleras.
• Fundera kring hur den tillgängliga lärmiljön kan inspirera till barnens eget experimenterande med ordens och bokstävernas ljudstruktur. Se upp för visuellt buller, läs mer i avsnittet om tillgänglig lärmiljö i avsnittet om fysisk miljö.