Tillgänglig lärmiljö för god språkutveckling i förskolan och de första åren i skolan

Området innehåller indikatorer som påverkas av hur lärmiljön är utformad utifrån, pedagogisk, fysisk och social miljö. Lärare behöver vara medvetna om vilka förutsättningar som skapas i vår utbildning. Här belyser vi indikatorerna; rätten till lärande och trygghet, språk och kommunikation samt meningsskapande och motivation.

Rätten till lärande och trygghet

Förskola, skola och fritidshem har dubbla uppdrag och ska förankra och förmedla både kunskaper och demokratiska värden. För lärare innebär det ett arbete med att både bygga relationer och grundläggande värderingar samtidigt som de ska stimulera och motivera barns och elevers lärande för att nå läroplansmålen. Små barns behov av trygghet är avgörande för att komma med i lek som blir lärande.

Tryggheten bevaras när tydlig dagsrytm är planerad för barn och elever, övergångar förbereds och informationen anpassas till barnet/eleven. Det viktigaste för våra yngsta barns välbefinnande och lärande är att de möter vuxna som är lyhörda, responsiva, sensitiva och att deras förhållningssätt genomsyras av en dialogisk relation.

Pojkar har under flera decennier presterat sämre i skolan än flickor, och betygsgapet mellan dem ökar. Detta är ett av skolans tydligaste likvärdighetsproblem.

Svenska studier har visat att elever som ligger efter med språket vid skolstart har svårt att komma i kapp. Pojkar tillhör den grupp som lyckas sämst i skolan. Som en jämförelse kan man se att pojkar från studieovana hem lyckas sämre än flickor från studieovana hem. Utlandsfödda flickor har bättre avgångsbetyg än utlandsfödda och svenskfödda pojkar med svenskfödda föräldrar. En av de viktigaste faktorerna bakom pojkars sämre prestationer är pojkars sämre språkliga förmåga gällande ord och läsförståelse. Ordförrådet är en av de viktigaste faktorerna för att lyckas i skolan eftersom det är så avgörande för att förstå och ta till sig information i skolans samtliga ämnen. Risken är stor att, om eleven inte får hjälp med detta redan vid skolstart, kan komma efter. Elevens motivation minskar och eleven kan utveckla strategier för att undvika skoluppgifter. Avgörande för att stötta pojkars läsutveckling tycks vara att hitta texter som ligger på rätt svårighetsnivå. Pojkar som får detta tidiga stöd lyckas bättre.

Hur – exempel på hur utbildningen kan utformas

• Skapa tillitsfulla relationer genom att vara en sensitiv, responsiv och lyhörd lärare som skapar en dialogisk relation.
• Erbjuda texter som ligger på rätt svårighetsnivå.
• Gör uppgifterna tydliga, tänk snarare begripligt än roligt.

Språk och kommunikation

Fungerande kommunikation är en förutsättning för lärande och därför är kommunikativt utvecklande arbetssätt av stor vikt för varje barn och elev. Här lyfts olika kommunikationssätt och vikten av att få använda allas språk i undervisningen.

När barn och elever växlar mellan och använder flera språk i sin kommunikationsrepertoar kallas det transspråkande (translanguaging) och innebär att normen om enspråkighet utmanas. Det ger möjlighet att se två- eller flerspråkighet som norm.

Transspråkande är ett förhållningssätt och strategier mer än en pedagogisk metod. Forskning visar att om flerspråkiga elever tillåts använda alla sina språk i skolan får det en positiv effekt på deras språkutveckling. För att utveckla sitt språk i leken behöver flerspråkiga barn få möjlighet att kommunicera med jämnåriga som befinner sig på en högre språklig nivå.

Alternativ och kompletterande kommunikationssätt (AKK) är ett samlingsnamn för olika kommunikationssätt och metoder. Kroppsspråk, gester och mimik är olika medel som används i kommunikation och de brukar benämnas manuella AKK-sätt. Tecken som AKK (TAKK) räknas också dit.

Föremål, bilder och symboler som t. ex Pictogram, Bliss och Widgitsymboler benämns som GAKK (Grafiska AKK-sätt). Bilder och symboler kan användas i kommunikationsknippor, kommunikationsböcker och kommunikationskartor. Det finns olika typer av teknisk AKK såsom kommunikationsappar och ögonstyrningsdatorer med kommunikationsprogram.

Att använda AKK med alla barn och elever skapar en tillgänglig lärmiljö där fler ges möjlighet att kommunicera med de som är i särskilt behov av AKK. Forskningsstöd finns för att TAKK har god effekt på ordförrådet hos barn med språkstörning, men inget belägg finns för att flerspråkiga barns språkutveckling vare sig missgynnas eller gynnas. AKK kan användas på olika sätt och på olika nivåer. Från konkreta föremål till mer abstrakta visuella representationer.

De olika miljöerna i tillgänglighetsmodellen överlappar varandra. Här belyser vi indikatorerna; pedagogiska strategier och stödstrukturer, olika sätt att lära, arbetslag samt digitalt lärande.

Pedagogiska strategier och stödstrukturer

För att kunna göra undervisningen och utbildningen tillgänglig för alla barn och elever krävs att läraren har kunskap om hur barnet eller eleven lär sig bäst samt vilken vägledning och vilken stimulans som främjar lärandet.

Den närmsta zonen för möjlig utveckling kallas den proximala utvecklingszonen. Enligt Vygotskijs teori synliggörs barns och elevers lärande samt utveckling och då särskilt skillnaden mellan vad en individ klarar själv samt den förmåga som frigörs vid stöd av exempelvis en lärare.

Scaffolding, att bygga mentala byggnadsställningar, utmanar barnet eller eleven att utforska vidare och komma i kontakt med sin proximala utvecklingszon och är ett effektivt sätt för en lärare att stödja barns och elevers utveckling. Genom att fråga skapar man stöttor (scaffolds) som lockar barnet eller eleven vidare i tänkandet.

Hur – exempel på hur utbildningen kan utformas

• Bygg scaffolding-stöttande undervisningsmiljöer. Använd frågor och utmana barnet eller eleven på lagom nivå.
• Ge barn och elever en tydlig struktur i undervisningen och utbildningen genom att använda de sju frågorna som en checklista i planeringen.

Olika sätt att lära

Det är alla barns och elevers rättighet att ges möjlighet att utvecklas så mycket som möjligt utifrån sina egna förutsättningar. Det innebär att man behöver ta hänsyn till deras olika sätt att ta till sig och visa kunskap. Eftersom alla barn och elever lär sig på olika sätt så behöver läraren variera möjligheterna för dem att kunna delge och ta in information. En del lär sig bäst genom att lyssna, andra behöver visuellt stöd och en del behöver läsa den. Att kombinera analoga och digitala verktyg är bra för att kunna skapa en tillgänglig lärmiljö och på så sätt stödja språkutvecklingen genom variation. Det är också viktigt att lyfta fram att det inte är verktyget i sig som skapar språkutveckling utan det handlar om pedagogiken och lärarens medvetna sätt att använda de digitala verktygen som ger resultat. Oavsett om man använder t.ex. Polyglutts/Polylinos digitala e-bokstjänster eller läser en fysisk bok så skapas en lyckad interaktiv läsaktivitet bara om den enskilda lärarens förmåga att skapa ett dialogiskt samtal tillsammans med barnet/eleven finns.

Hur – exempel på hur utbildningen kan utformas

• Erbjud en mångfald av aktiviteter och undervisningsmaterial.
• Använd flera sätt att kommunicera med bilder, tecken osv. Se också under rubriken Digitalt lärande.
• Uppmuntra och stimulera barns och elevers idéer och tankar i lärandet.

Arbetslag

I arbetslaget behövs kännedom om och reflektioner kring pedagogiska strategier för hur barn och elever lär sig bäst. För att anpassningar inte enbart ska vara individuella bör en mångfald av aktiviteter och undervisningsmaterial göras valbara för alla.

Forskning visar att en viktig framgångsaspekt i undervisningen för att bidra till språkutveckling på flera sätt är kontinuitet i undervisningen. Kontinuiteten utgörs av att det är samma lärare som planerar, genomför, följer upp samt utvärderar det kommunikativa samspelet mellan sig och en bestämd grupp med barn/elever. Kontinuiteten skapar möjligheter för läraren att få syn på kvalitativa förändringar i barnens/elevernas förståelse av innehållet. Dessa delade upplevelser stärker också samspelet mellan barnen/eleverna och mellan lärare och barn/elev. Kontinuiteten skapar också möjligheter att samtala, berätta och återberätta om olika begrepp vilket bidrar till att utveckla ett mer expanderat språk.

Den förmåga som lärare har att strukturera verksamheten utifrån innehåll och material har större betydelse för lärandet än upptagningsområdets karaktär, barngruppernas storlek, eller andel barn i behov av stöd. Det finns också forskning som visar att ”lärarens kompetens, förmåga och engagemang är de faktorer som i högsta grad påverkar barns och elevers lärande”. ”Det är viktigt att komma ihåg att inga metoder eller material i världen är språkstimulerande i sig själva. Det som föder språk är just språk, och inte ett enskilt material”.

Hur – exempel på hur utbildningen kan utformas

• Reflektera och analysera kring de undervisningsmiljöer du skapar. Använd t.ex. filmning som ett verktyg för att få syn på framgångsfaktorer.
• Följ och dokumentera barn och elevers utveckling och lärande.
• Skapa kontinuitet genom att vara samma grupp av barn/elever med samma lärare under en längre period.
• Gör upp skriftliga, tydliga strukturer för ansvarsområden i arbetslaget (vem gör vad).

Digitalt lärande

Digitala verktyg kan både vara ett komplement i undervisningen och ha en kompenserande funktion för att stödja språkutvecklingen. Utbildningsförvaltningen har ett antal tjänster och funktioner som kan användas med språkutveckling i fokus. Det finns även inbyggda funktioner i våra iPads och datorer som kan vara viktiga att kunna använda.

Att hela barn/elevgruppen tidigt börjar arbeta och bekanta sig med digitala verktyg gör att det blir en självklar del i lärandet för alla, vilket underlättar också för de som behöver mer stöd. Enligt skollagen ska eleverna ha tillgång till de lärverktyg de behöver för en tidsenlig utbildning. Därför är det bra att man redan i förskolan introducerar digitala verktyg som ett komplement i undervisningen.

När eleverna blir äldre så blir det kompensatoriska användandet allt viktigare för de elever som har brister i sin avkodning eller andra utmaningar som hindrar från att ta till sig kunskap. Här behöver vi separera kunskapsinhämtning och lästräning och kunskapsutlämning och skrivträning. Att förvänta sig att en elev som har problem med avkodningen ska lästräna samtidigt som kunskapen ska läras in är för mycket begärt. Här kan digitala verktyg hjälpa till att möjliggöra lärandet genom t.ex. att lyssna på texten som är inläst av en person eller med talsyntes.

Här följer en rad exempel på olika verktyg och information kring deras olika användningsområden.

Talsyntes

Talsyntes kan både användas för att stödja läs- och skrivförmågan och som ett kompensatoriskt stöd. Om eleverna skriver och använder talsyntes samtidigt, så får de en direkt respons på hur bokstäverna och orden låter vilket är bra för läs- och skrivutvecklingen. Eleverna får också en direkt respons på om de har skrivit rätt.

Om eleverna använder talsyntes som kompensatoriskt stöd får eleverna möjlighet att lyssna på en text för att lättare kunna ta till sig innehållet. Eleverna kan låta talsyntesen läsa upp hela innehållet eller bara de ord som de själva har svårt att avkoda. De kan också välja den röst som är mest bekväm att lyssna på och reglera hastigheten på det som läses upp. Många elever sänker tempot för att kunna följa med i texten med ögonen samtidigt som talsyntesen läser upp. Men det finns också elever som höjer tempot för att man då lättare tar till sig innehållet. Här behöver man hjälpa eleverna att experimentera så de hittar det som fungerar bäst. Eleverna behöver också hjälp med att hitta bra lässtrategier. Det krävs olika strategier beroende på om eleven läser texten med sina ögon eller lyssnar på texten. En strategi kan t.ex. vara att lyssna på kortare avsnitt och anteckna innehållet för att befästa kunskapen. En annan strategi kan vara att lyssna flera gånger på samma textavsnitt.

Utbildningsförvaltningen i Jönköpings kommun har olika tjänster med talsyntes. På alla elevdatorer finns talsyntesen ClaroRead som kan användas att få all text på en dator uppläst i t.ex. Word eller i en webbläsare. På våra iPads finns apparna ClaroSpeak, ClaroScanPen och ClaroPDF som kan få text uppläst på olika sätt. För eleverna som går i årskurs 1-3 finns också appen Skolstil som har talsyntes. I både datorer och iPads finns också inbyggda talsynteser.

Inlästa böcker

Inlästa böcker är ett bra sätt för barn och elever att ta till sig kunskap och att få en läsupplevelse. Men för många krävs det också träning för att kunna lyssna på böcker. Eleverna behöver lära sig att skapa inre bilder och få en läsförståelse. Det underlättar när hela gruppen gör detta tillsammans på olika sätt. Att läraren normaliserar ”öronläsandet” underlättar för de elever som verkligen behöver det, men samtidigt är det viktigt att också fortsätta att träna med ögonläsningen för att utveckla elevernas ordavkodningsförmåga. Därför är det också bra att barnen tidigt får möjlighet att lyssna på inlästa böcker som ett komplement till lästräning med sina ögon.

Inlästa böcker kan delas in i två kategorier: Ljudböcker och Talböcker.

Ljudböcker får vem som helst läsa. De spelas in på uppdrag av förlagen och författaren får betalt för varje köpt eller nedladdad bok.

Talböcker får bara personer med någon sorts läsnedsättning läsa. Böckerna produceras med offentliga medel utifrån Upphovsrättslagen §17 där det står att alla personer har rätt att läsa medier på det sätt som de behöver.

Utbildningsförvaltningen i Jönköpings kommun har ett antal tjänster som har inlästa böcker:

Inlästa läromedel – en tjänst för grundskola och gymnasium där alla våra läromedel finns inlästa. Alla elever och personal har automatiskt ett konto.

Polyglutt – en e-boktjänst med uppläsning på flera språk och TAKK för förskolan. All personal har automatiskt ett konto.

Polylino - en e-boktjänst med uppläsning på många språk för grundskolan. Alla elever och personal har automatiskt ett konto.

Legimus – en skönlitterär talbokstjänst för personer med en läsnedsättning. Här finns de flesta böckerna som finns på folkbiblioteken. Det är skolbibliotekarien som skapar ett konto till de elever som har rätt till tjänsten.

Tal till text

Att använda munnen och tala in text kallas diktering och ger möjlighet att prata in text. Det är en funktion som finns inbyggd i de verktyg som vi använder oss av. Diktering kan underlätta för elever att uttrycka det man tänker på, utan att hindras av själva skrivandet och stavningen. Man kan använda diktering både för att tala in hela meningar och för att tala in enstaka ord. Dikteringsfunktionen brukar symboliseras av en mikrofon. På en iPad hittar man den i tangentbordet och på en dator finns den bland annat i Word.

Inredningen i den fysiska lärmiljön inbjuder till delaktighet och kommunikation för alla som ska vara där och är grundläggande för goda möjligheter att utvecklas och lära. Här belyser vi indikatorerna; visuell miljö, ljudmiljön samt luftmiljön.

Visuell miljö

Den visuella miljön utgörs av de intryck vi upplever via våra ögon. Om miljön ska fungera för alla barn och elever är ordning och reda viktigt. Material som är placerat strukturerat så att barn och elever kan avläsa systemet och lätt komma åt det, underlättar för dem att både hitta och ställa tillbaka det på sin rätta plats. En avskalad miljö där var sak har sin plats kan underlätta för barn och elever att rikta sin uppmärksamhet och hålla fokus. Även ljusmiljön kan påverka koncentration och inlärning. Att tänka på hur vi placerar oss eller barnet/eleven i ett samtal, vid högläsning eller annan kommunikativ situation är viktigt. När ett barn/elev har en hörselnedsättning kan det t.ex. finnas behov av att se ansiktet på den som talar och då är det bra att ljuset faller rätt.

Den fysiska språkmiljön har ett väldigt nära samband med den sociala miljön och de förenas via språket och olika kommunikativa resurser. Språklärandet börjar i det konkreta och därför är miljöer med kända föreställande föremål som spis, grytor och porslin bra utgångspunkt att leka i och erövra nya begrepp i språket. Lika viktigt för en stimulerande språkmiljö är synbart och lättillgängligt literacy-material som till exempel bilder, alfabetstavlor, skriv- och ritmateriel, böcker osv. När ett barn eller elev ska lära sig ett nytt språk är miljöns utformning därför av stor betydelse. Bara för att den fysiska miljön signalerar ett flerspråkigt synsätt innebär det inte att den blir meningsskapande av sig själv. Det blir den först genom det sociala samspelet som har störst betydelse för att bidra till språkutveckling genom olika aktiviteter, samtal och samspel.

Hur – exempel på hur utbildningen kan utformas

• Synliggör olika medietyper och läs- och skrivhandlingar som barn och elever gör i vardagen.
• Var sak på sin plats, organisera och märk material med visuellt stöd.
• Intryckssanera, organisera saker som finns på väggarna, information på ett ställe, dokumentation på ett annat.
• Tydliggör vad och hur man kan göra på platsen, i situationen eller i rummet, förstärk med visuellt stöd.
• Ge enkel åtkomst till böcker och material – genomtänkt urval som arrangeras så att det väcker barns och elevers nyfikenhet.
• Angående ljus – tänk på att den som t.ex. läser sitter med ljuset riktat mot sig.

Ljudmiljön

Ljudmiljön är viktig att tänka på då den har koppling till vår kognitiva prestation. När den är bra frigörs resurser i arbetsminnet som underlättar för oss att koncentrera oss och att minnas vad som sägs. Ljudmiljön är därför särskilt viktig för språkutveckling, när innehållet i information är komplext, när kommunikation inte sker på det egna modersmålet, om den som lyssnar har koncentrationssvårigheter, hörsel- eller synnedsättning o.s.v. Ljudmiljön påverkas av antalet personer i rummet och därför är indelning av barn och elever i mindre grupper positivt. Hur det möbleras, om möbler och material är ljuddämpat osv påverkar också. Barngruppens storlek inverkar också på hur bra samspel som kan uppnås.

Hur – exempel på hur utbildningen kan utformas

• Bidra med sänkt röst eller lägg en hand på axeln på barn/elev, sänkt ljud i omgivningenen.
• Skapa struktur när barn/elever turas om att lyssna respektive prata genom att t ex använda talrundor och talföremål.
• Håll nere ljudnivån och spara rösten genom att använda alternativa ljud t ex en bjällra, ett tecken eller en särskild handklappning som betyder att det är samling.
• Organisera barn och elever i mindre grupper så långt det är möjligt.
• Välj en plats för undervisning som inte har genomfartstrafik eller störande ljud runt omkring.

Luftmiljö

Dofter som t.ex. från parfymer, röklukt, kaffedoft o.s.v. kan störa barns och elevers koncentration och inlärning.

Hur – exempel på hur utbildningen kan utformas

• Skapa en så luktfri miljö som möjligt.

Social miljö handlar bl.a. om gemenskap, att skapa ett begripligt sammanhang, samverkan med hemmet, att arbeta med normkritik och attityder. Sammanfattningsvis innebär det att alla barn och elever ska ges möjligheter att delta i ett socialt sammanhang. Här belyser vi indikatorerna; gemenskap, begripligt sammanhang och samverkan med hemmet.

Gemenskap

För att undervisningen ska resultera i lärande behöver relationer och socialt samspel fungera. Det måste finnas en balans mellan trygghet och utmaning och för att barnet ska utmanas att tänka, lära och utvecklas måste konflikten finnas på det intellektuella planet. Omvänt kan konflikt på det sociala planet resultera i att energin i stället går åt till att undvika det man är rädd eller oroad för. Genom att skapa sociala mötesplatser i miljön som spel, musik, dans eller andra aktiviteter ges möjlighet till socialt samspel för att öka möjligheterna till kommunikation och samspel mellan olika barn och elever.

Fasta platser och grupper i klassrummet, vid matbordet, vid samlingar/möten och vuxenstyrda gruppindelningar är ett sätt att göra det tryggt för barn/elever så att ingen behöver känna en rädsla att hamna utanför. Likartad möblering kan också vara ett stöd då det skapar förutsägbarhet, men eftersom vi arbetar med miljöer som förändras kan det vara en god idé att tänka på att arbeta med strukturer och vanor i stället. Det kan förstås som att man har fasta platser i möten/samlingar oavsett om man befinner sig ute eller inne, att ett lek/arbetsmaterial alltid finns på samma förutsägbara plats eller att samma moment alltid sker i ett visst sammanhang. Det ger barn och elever möjlighet att koncentrera sig på det som är planerat att de ska lära sig i stället för att lägga energi på att förstå ett nytt sammanhang och hur de ska bete sig där.

Hur – exempel på hur utbildningen kan utformas

• Skapa platser, tillfällen, miljöer och aktiviteter som ger möjlighet till socialt samspel och kommunikation.
• Använd fasta platser vid matbordet, i samlingar/möten och fasta gruppindelningar.
• Arbeta med tydliga strukturer och vanor, skapa igenkänningsfaktorer i olika sammanhang.

Begripligt sammanhang

Nära förknippat med material och verktyg är strukturer i vardagen. Många barn och elever har behov av att förstå, känna igen vad som ska ske och på så sätt kunna förbereda sig för det som ska hända i verksamheten. Det ges barn och elever möjlighet till genom att det finns tydliga ramar med innehåll i form av återkommande aktiviteter och strukturer.

Visuellt stöd är ett sätt att göra aktiviteter och strukturer synliga och förklara vad som ska ske. Man kan använda olika visuella tekniker som vi angivit tidigare. Dagsschema med hjälp av bildstöd (bilder från InPrint) är ett konkret exempel på hur barn och elever kan få en överblick över schemat eller dagens aktiviteter och som tydliggör strukturen.

Hur – exempel på hur undervisningen kan utformas

• Använd dagsschema som visualiserar i vilken ordning dagens aktiviteter/schema kommer.
• Använd de sju frågorna för att skapa förutsägbarhet i undervisningen (beskrivning av de sju frågorna under stycket om meningsskapande och motivation)

Samverkan med hemmet

Det finns ett samband mellan föräldrars engagemang och tillgången till skriftspråk i hemmet vilket har betydelse för barn och elevers tidiga språkutveckling. Genom muntligt berättande kan vårdnadshavare engageras i barns/elevers tidiga språkutveckling. Muntliga berättelser engagerar barnen/eleverna och även om berättelserna ibland innehåller nya och svåra ord kan de förstå dem och minnas flera detaljer. Som stöd i samverkan med hemmen, vid till exempel vårdnadshavarmöten, informationsmöten finns filmen om Anton med tillhörande stödmaterial.

Film om språkutveckling

Vårdnadshavare med annan kulturell och språklig bakgrund har större behov av samverkan och stöd jämfört med vårdnadshavare i monokulturella områden.

Förskolan bör uppmuntra vårdnadshavarna att läsa böcker på sitt förstaspråk och då gärna samma böcker som man läser i förskolan eftersom högläsning verkar gynna ordförrådet på båda språken.

Hur – exempel på hur utbildningen kan utformas

• Uppmuntra vårdnadshavarna att läsa böcker på sitt modersmål.
• Ordna kapprumsbibliotek så att vårdnadshavare kan låna hem böcker.
• Planera och genomför inledande samtal/introduktionssamtal där man tillsammans med vårdnadshavare kartlägger barns och elevers språkdomäner. Med språkdomäner menas i detta sammanhang vilka olika språk som förekommer för barn och elever och i vilka miljöer. Underlag för kartläggningssamtal arbetas fram gemensamt för kommunens förskolor framöver.