Jönköpings kommun pedagog, till startsidan

Att arbeta för språklig medvetenhet första åren i skolan

Att vara språkligt medveten innebär att kunna reflektera över språket, att kunna skifta sin uppmärksamhet mellan språkets innehåll och form, på olika nivåer och ur olika perspektiv. I området språklig medvetenhet ingår pragmatisk, semantisk, syntaktisk, morfologisk och fonologisk medvetenhet.

För att elever ska utveckla en god läsförmåga krävs färdigheter inom alla delar av den språkliga medvetenheten. Genom högläsning, sånger, samtal och språklekar kan nyfikenhet, lust och glädje inför språket väckas. Lärare behöver arbeta medvetet och strukturerat med språklekar, samtidigt som arbetet är lekfullt och lustfyllt. En pedagogisk miljö som är tydlig och inspirerande och innehåller material som lockar till språkets användande är en central del i det främjande språkarbetet.

Alla elever har nytta och glädje av språklekar, men det är särskilt viktigt för de elever som har svårigheter att behärska språkets ljudsystem. För bästa effekt bör undervisningen fokusera på språkljud (fonem) och mindre om rim och ramsor samt stavelser. För flerspråkiga elever har deras språkliga medvetenhet på modersmålet stor betydelse. Att kunna leka med ord och ljud, uppfatta skillnader och likheter liksom att lokalisera ljud på sitt andraspråk förutsätter att eleven kommit ganska långt i behärskningen av sitt andraspråk.

Fonologisk medvetenhet

Ett område som särskilt behöver fortsätta stimuleras i förskoleklass är fonologisk medvetenhet. Att vara fonologiskt medveten innebär att vara medveten om att ord består av språkljud som kommer i en viss ordning, att eleven har förmåga att urskilja stavelser och skifta uppmärksamheten mellan språkets betydelsesida och dess formsida. En övertygande forskning visar att träning i fonologiska övningar har stor effekt på såväl den fonologiska medvetenheten som den efterföljande läs- och skrivutvecklingen. Allra störst är effekten för elever som är i riskzonen för att utveckla/hamna i läs- och skrivsvårigheter. Det krävs en noggrann och grundlig undervisning när det gäller den fonologiska medvetenheten och kopplingen mellan fonem och grafem för att förhindra att svårigheter uppstår.

STORA eller små bokstäver i undervisningen? Förskolebarn som skriver spontant använder ofta versaler, förmodligen för att vi vuxna ofta använder versaler då vi skriver tillsammans med barnen. Några menar att versaler är enklare att forma men å andra sidan skiljer sig gemenerna mer åt och borde av det skälet vara enklare att lära sig. Gemener används också betydligt mer än versaler vilket skulle kunna tala för att man borde använda och introducera gemener före versaler. Det går alltså att hitta argument för både versaler och gemener. I takt med att eleverna blir mer blir förtrogna med skriftspråket är det viktigt att de uppmärksammas på skillnaden mellan hur man använder versaler och gemener. Vid skolstarten och i samband med bokstavsinlärningen måste eleverna även få lära sig hur man formar och skriver såväl versaler som gemener. Eleverna måste nu successivt förstå och kunna använda versaler och gemener vid rätt tillfälle.

Bild som med trappsteg visar hur uppgifternas komplexitet ökar

Figur 22: Fonologisk medvetenhet och uppgifter med ökande komplexitet. AnnaEva Hallins översättning av bild från Beyond the basics (Scheule & Boudreau, 2008) ©AnnaEva Hallin, reproducerad med tillstånd.

Fonemisk medvetenhet

Fonemisk medvetenhet är en del av den fonologiska medvetenheten och innebär att förstå att de talade orden går att dela upp i bitar av fonemstorlek. Att vara fonemiskt medveten innebär exempelvis att kunna identifiera olika språkljud i ord, höra vilket ljud ett ord börjar eller slutar på, samt att kunna byta ut ett ljud i ord och höra vilket nytt ord det blir (ex: m a l - s a l). Forskningsstudier visar att just fonemisk medvetenhet och bokstavskännedom är de två faktorer som bäst kan förutsäga en elevs läsframgång under de två första skolåren.

Hur – exempel på hur undervisningen kan utformas

  • Träna elevernas fonologiska och fonemiska medvetenhet regelbundet med en lekfullt utformad och strukturerad undervisning genom språklekar och övningar som syftar till att utveckla förståelse för att språket går att dela upp, i meningar, ord och språkljud.
  • Lägg stort fokus på språkljuden, prata om ljuden, känn vad munnen gör och använd gärna speglar och munbilder för att förstärka lärandet, exempelvis utifrån materialet Fonomix.
  • Använd Praxisalfabetet för att visualisera hur språkljuden låter och produceras
  • Använd Bornholmsmodellen- språklekar i förskoleklass för att ge struktur och systematik i arbetet med språklekarna.
  • Undervisa för att utveckla en funktionell bokstavskunskap vilket innebär att kunna identifiera bokstäverna, kunna bokstavsnamnen och framför allt vilket ljud bokstaven representerar.
  • Introducera språkljuden med noga utvald progression utifrån aspekter av komplexitet och frekvens med tanke på hålljud och stötljud. Utgå exempelvis från ordningen i materialet Fonomix : SOLARM(EN) eller eventuell läsläras ordning.
  • Introducera vokalerna noggrant eftersom dessa är ”kärnan runt vilken konsonanterna grupperar sig”. Vokalerna är lätta att förväxla och blir ibland borttappade. Ett väl genomfört vokalarbete lägger en bra grund för skrivande och stavning.
  • Kartlägg kontinuerligt elevernas kunskaper om språkljud och bokstäver. De elever som har svårigheter att befästa språkljud och bokstäver behöver särskild uppmärksamhet.
  • Alatalo, T. (red.). (2019). Läsundervisningens grunder. (2 uppl.). Gleerups.
  • Fouganthine, 2020. Dyslexi och skrivsvårigheter. I Forsling, K. & Tjernberg, C. (Red.), Skrivundervisningens grunder (s. 293–316). Gleerups.
  • Lundberg, Rydkvist & Strid, 2018. Bornholmsmodellen: språklekar i förskoleklass. (3 uppl.). Natur & kultur.
  • Löwenbrand Jansson, 2011. Den fantastiska uppfinningen: handledning för läsinlärningen. D.2. (1. uppl.). Gullow förlag.
  • Norén, S. (red.). (2022). Lära barn att läsa: [vägen från fonologisk medvetenhet till god läsförståelse] (3 uppl.), LegiLexi.
  • Skolverket, 2020. Nya språket lyfter [Elektronisk resurs]. (2020). Skolverket
  • Taube, Fredriksson & Olofsson, 2015. Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever. Delrapport från SkolForsk-projektet. Vetenskapsrådets rapporter. Vetenskapsrådet.
  • Publicerad: 10 okt 2022
  • Senast uppdaterad: 7 maj 2024
Dela sidan

Relaterat utbildningsmaterial

10 okt 2022 09:05
Att öka läsförståelsen första åren i skolan
Läsförståelse är komplext och inbegriper en mängd faktorer som motivation, självkänsla, uthållighet, ansträngning, tidigare kunskaper, läserfarenhet,...
10 okt 2022 09:02
Att på förenklat sätt förklara läsning
Ett förenklat sätt att förklara läsning är genom modellen The Simple View of Reading . Modellen förklarar läsningen som en produkt av två grundlägg...
10 okt 2022 09:00
Ordavkodning de första åren i skolan
Målet med all läsning är att få ta del av texters budskap. Men för att utveckla en god läsförmåga i ett alfabetiskt språk behöver eleverna lära sig d...

Relaterade nyheter

Aktuellt just nu
19 apr 2023 07:16
De har språket i fokus - möt språkpedagogerna Mari, Lina och Malin
I höstas började de första språkpedagogerna på våra grundskolor och förskolor i Jönköpings kommun. Det är en ny roll och extra resurs som ingår i den...
Aktuellt just nu
15 aug 2023 07:13
Marie och Hanna – två språkpedagoger i förskolan
Marie Lindström och Hanna Eklund är båda språkpedagoger i förskolan sedan oktober i fjol. Marie på Öxnehaga förskoleområde och Hanna på Hovslätts för...
Nyhet
20 jun 2024 08:53
Goda resultat för elevernas läs- och skrivutveckling
Satsningen på språkutvecklande arbetssätt i Jönköpings kommuns skolor ger resultat. Det går att se en tydlig förbättring sedan 2022 då satsningen sta...

Relaterade blogginlägg

IT och specialpedagogik
16 dec 2022 08:30
Vilken är den bästa matteappen?
Vilken är den bästa matteappen? Den typen av fråga har nog inte bara jag ställt mig eller fått under åren. Vi som pedagoger är ofta nyfikna av oss oc...
IT och specialpedagogik
15 apr 2024 06:32
Assisterande teknik är ingen genväg utan möjliggörare
"Behöver du verkligen glasögon fortfarande Lasse? Du har ju haft dem så länge så du borde ha lärt dig att klara dig utan nu!" Förhoppningsvis har i...
Utomhuspedagogik
4 jun 2024 08:13
Sommarens möjligheter för utomhuspedagogik
Just nu är det fantastisk att vara lärare med fokus på utomhuspedagogik. Naturen är ett ständigt föränderligt klassrum som erbjuder oändliga möjlighe...