Kooperativt lärande har förändrat undervisningen på Torps skola

Torps skola är en relativt ny skola som slog upp portarna för sex år sedan. Sedan starten har Eva Kotz och Jonna Mattsson jobbat som förstelärare på skolan och det är på deras initiativ som arbetet med kooperativt lärande började.

–När vi anställdes enades vi om att vi inte ville sitta i varsin kammare utan vi ville jobba kollegialt och tillsammans, säger Jonna.

– Vi var ganska trötta på att vi under studiedagar skulle ha enskilt arbete och planeringstid, fortsätter Eva. Ingen av oss tycker att eget arbete är speciellt utvecklande utan vi tror på det kollegiala och att lära ihop.

– Vi gjorde en struktur med mycket gemensam tid för fortbildning och vår dåvarande rektor Susanne Malmqvist gav oss både förtroende och stort utrymme för att ansvara för det kollegiala arbetet, fyller Jonna i.

Grundskola och fritids har jobbat tillsammans

Tjänsten som förstelärare finns inte på fritids men dåvarande rektor såg behovet och Julia Holmner fick rollen att bedriva samma arbete med fritidslärarna.

– Framgången är att vi jobbar tillsammans både fritids och grundskola. Alla är med på tåget och att vi har kunnat mötas i detta. Det är jag mest stolt över, säger Jonna. Vi har jobbat mot samma mål med samma underlag och det har gått i varandra. Det vi gör under skoldagen kan fritids ta vid på eftermiddagen och det fritids gör på eftermiddagen kan vi ta vid nästa dag, säger Jonna nöjt.

Tipset om att fokusera på just kooperativt lärande kom från en kollega som hade hört talas om metoden och ville läsa boken Grundbok i kooperativt lärande av Niclas Fohlin och Jennie Wilson.

– Det är också en viktig del av framgången med det här. Det är ingen som har bestämt att vi ska jobba med detta utan det är vi själva, säger Eva. Initiativet att jobba kollegialt med kooperativt lärande kom inte uppifrån utan från oss som pedagoger.

Långsiktigt och fokuserat arbete

Arbetet med att införa kooperativt lärande på skolan har inte varit valfritt utan alla har varit med. Arbetet har även varit långsiktigt och inget som de har stressat fram. Ett första steg för alla att sätta sig in i metodiken var att läsa litteratur. Nästa steg var att bjuda in författarna på en föreläsning. På så sätt fick alla pedagoger redan från början samma bakgrund och plattform att stå på.

– Vi har varit uthålliga och haft det som en röd tråd. Vi har fokuserat på kooperativt lärande på alla studiedagar och på våra pedagogiska träffpunkter som vi har en tisdag i månaden, säger Eva.

– Vi började alltid varje träff med en övning för att testa hur strukturen fungerade på oss själva först innan vi använde den på eleverna, säger Julia.

Berätta vad kooperativt lärande är.

– Kooperativt lärande handlar om ett samarbetande klassrum där barnen utnyttjar varandra. Det är ett aktivt klassrum där eleverna samtalar i stället för att läraren står vid tavlan och pratar. På så sätt blir det ett klassrum med engagemang och aktivitet, förklarar Jonna.

– Alla blir lyssnade på och allas åsikter kommer fram för du tar bort handuppräckningen, fortsätter Julia.

– Det är viktigt att poängtera att kooperativt lärande är ett förhållningssätt. Det handlar inte bara om praktiska moment eller övningar utan det innebär så mycket mer om hur jag förhåller mig och hur jag väljer att jobba i mitt klassrum, säger Jonna.

I kooperativt lärande är samarbetsförmågorna en central del. En lärdom som pedagogerna på Torps skola har gjort är vikten av att jobba med hur man samarbetar innan samarbetet fungerar bra.

– Vi har jobbat med kooperativt lärande i två omgångar. Första omgången kastade vi oss ut och det blev kaos. Nästa omgång när vi började med en ny etta lade vi hela första året på att lära oss att samarbeta. Vi jobbade med att titta varandra i ögonen, hälsa, säga tack osv. Varje vecka undersökte vi en färdighet och så tränade vi det med olika övningar. Först i tvåan testade vi strukturen, säger Jonna

Hur upplever ni att kooperativt lärande gynnar elevernas lärande?

– Det ger dem kunskap från olika håll inte bara från en bok eller lärare. De blir mer aktiva och är resurser till varandra. De uppmuntras att dela sin kunskap med varandra och på så sätt utvecklas de i sitt lärande.

Under resans gång har skolan undersökt vilka effekter metodiken har gett. Det visade sig att fler elever kan sätta ord på vad samarbete innebär och att eleverna har fått en ökad acceptans till varandra. Det har även varit tydligt att arbetssättet har främjat att alla elevers tankar kommer fram, även de som inte vågar prata i det stora sammanhanget.

Vilka andra fördelar har ni sett?

– Jag har aldrig varit med om något som förändrat min undervisning så mycket till det bättre, säger Eva. Jag tänker framför allt på när jag sitter på ett utvecklingssamtal och hur det kunde låta innan. Då sa jag ofta; ”Nu måste du bli mer muntligt aktivt. Räck upp handen lite mer.” Det behöver jag aldrig säga längre eftersom vi har förändrat undervisningen och synen på undervisning. Nu låter det i stället; ”Du är så aktiv när du pratar med din lärkompis.” Ingen behöver längre känna sig blyg. Det är min uppgift i klassrummet är att se till att eleverna är aktiva.

– Förhållningssättet och metodiken har också bidragit till trygghet och gemenskap, säger Julia. Alla blir en del av en gemenskap. Det här leder i sin tur till nya sociala konstellationer och gynnar relationerna.

Finns det några fallgropar?

– En fallgrop är att kasta sig ut i det enkla praktiska utan att ha bakgrunden, säger Jonna snabbt. Många tyckte att det var jobbigt och lite halvtråkigt att läsa in sig på teorin men med facit i hand så tror jag att de flesta är överens om att det var bra att vi började så. Kooperativt lärande är så mycket mer än att göra roliga strukturer.

– Återigen, det är viktigt att ha med sig att samarbetsförmågorna behöver tränas och övas för att kooperativt lärande ska ge effekt för elevens lärande i klassrummet, säger Julia. Det är lätt att fastna i att lära sig ämnet men här måste man först lära sig de sociala målen.

– Det är viktigt att ge det tid. Detta är inget som man klarar av på en termin och sedan är du fullärd, säger Eva. Det är ett förhållningssätt och det är även viktigt att vi kollegor pratar och delar både bra och dåliga exempel med varandra.

Torps skola har avslutat det aktiva projektet då man jobbade för att lära sig metodiken. Sammanlagt varade det i tre år för grundskolan och två år på fritids och det pedagogiska förhållningssättet ligger numera väl förankrat i verksamheten.

– Nu jobbar vi med andra fokusområden men vi börjar alltid varje träff med att återgå till en struktur för att hålla det vid liv. Förutom att arbeta med kooperativt lärande i klassrummen är det även metod att kollegialt lära oss nya saker, avslutar Jonna.