Välkommen in i mitt kooperativa klassrum!

Kort om vad kooperativt lärande är

Kooperativt lärande innebär i korthet att läraren skapar lärtillfällen där eleverna tänker och utvecklas tillsammans i en social gemenskap. Det är ett didaktiskt förhållningssätt där demokrati och samarbete står i fokus. Läraren skapar tydliga ”strukturer” där eleverna arbetar både enskilt och gemensamt kring det innehåll som är i fokus. Eleverna uppmuntras att ställa frågor, be om hjälp, stödja och stötta varandra. Samtidigt som syftet med kooperativt lärande är att skapa en gemenskap i gruppen utvecklas samarbetsförmågan, eleverna tillägnar sig kunskaper och det kanske viktigaste av allt – det är väldigt roligt!

Mitt klassrum

När eleverna kommer in i mitt klassrum vet de att de alltid läser på Clevertouch-tavlan där det tydligt framgår vad de behöver plocka fram inför sin lektion. Därefter går jag igenom syfte och mål med lektionen, hur länge vi håller på och med vad. Så ofta jag kan använder jag bildstöd från InPrint för att underlätta förståelsen för samtliga elever, framför allt under lektioner i engelska. Redan vid presentationen får eleverna veta vilken eller vilka kooperativa strukturer vi kommer att arbeta med för att lära eller befästa ett visst innehåll. Eftersom jag succesivt presenterar nya strukturer i en grupp vet de oftast hur aktiviteten går till utan längre presentation. Ska vi till exempel arbeta med strukturen ”Karusellen” eller ”Kloka pennan” har de full koll på hur dessa aktiviteter går till.

När jag haft en kortare genomgång får eleverna komma i gång med arbete av olika slag. Då många av eleverna har spring i benen redan efter 15 minuter kan aktiviteten innehålla både rörelse och kunskapsinlärning på samma gång. Två favoriter är till exempel ”Hör vi ihop?” eller ”Fråga-fråga-byt”.

Eleverna har vid flertalet utvärderingar uttryckt att kooperativt arbetssätt är både roligt och lärorikt, vilket även jag som lärare tycker! Jag upplever att betydligt fler elever kommer till tals lättare än att använda metoden ”räck upp handen om du kan”. Utifrån sett kan det nog ibland se lite rörigt ut i klassrummet då många strukturer innebär rörelse och att flera elever pratar med varandra samtidigt – antingen i par eller i mindre grupper. Men det är ju det som också är härligt – fler vågar uttrycka sig när inte hela klassen lyssnar!

Som avslutning på en lektion avslutar jag ofta med en exit-ticket, i matematiken använder eleverna något vi kallar för ”Stjärnboken” och i engelskan ”My secret book”. Där visar eleven vad de lärt sig under lektionen och jag kan då utvärdera om eleverna lärt sig vad som var tänkt med lektionen eller om jag behöver repetera något under kommande lektion.

Jag har känt stort förtroende från mina rektorer och sedan 2019 har jag fått fria händer att hålla i workshops på studiedagar bland kollegorna på Attarpsskolan. Jag upplever att det har varit mycket uppskattat och jag har tyckt det varit jätteroligt och givande!

Idag arbetar man redan i förskoleklass med några enkla kooperativa strukturer och strategier på vår skola. Det kan handla om att lära hur man samarbetar, tackar för ett samtal eller hälsar på klasskompisar. Jag upplever att det är inte självklart att veta hur man samarbetar om man inte får lära sig det tidigt och sedan får fortsätta träna på det. Eftersom bildstödet till strukturerna är både inbjudande och lätta att förstå är det toppen att eleverna är införstådda i samarbetsstrukturer redan från förskoleklass.

Jag undervisar idag främst i engelska och matematik på mellanstadiet. Än så länge har jag introducerat 4-5 strukturer i min årskurs 4. Jag stressar inte fram med att presentera nya aktiviteter, vi kommer ju fortsätta ända fram till åk 6!