Skolutveckling – ett perspektiv från Erik Dahlbergsgymnasiet

Hur processen har gått till

En projektplan för ett långsiktigt förbättringsarbete togs fram 2018 med syftet att:

• stärka det kollegiala programövergripande lärandet på skolan och på så vis elevens lärande och måluppfyllelse
• öka samverkan mellan skolans fem rektorsområden och ämneslag
• stärka utvecklingsarbetet på vetenskaplig grund samt
• stärka och förtydliga lektors och förstelärares roller på skolan.

Planen tidsattes inte utan byggdes upp av steg. Det var viktigt för oss att inte sätta en tidsbegränsning utan att varje steg fick ta sin tid och att projektet fick utvecklas dynamiskt i takt med verksamheten. Alltså gjordes en projektplan där utgångspunkten var att organisera, strukturera internt och skapa förutsättningar för skolutveckling.

Därefter blev första steget att stärka skolutvecklingsgruppen genom att utbilda förstelärare till att leda kollegors lärande och att bli trygga inför nästa steg i processen. Vi kopplade även specialpedagoger till skolutvecklingsarbetet för att öka deras uppdrag kring skolövergripande organisations- och verksamhetsutveckling samt för att få in deras perspektiv i processen. Vi tränade skolutveckling i skolutvecklingsgruppen, i mindre uppdrag på enstaka studiedagar, hämtade inspiration från andra grund- och gymnasieskolor samt föreläsningar och litteratur.

Nästa steg blev att dela in all personal i lärgrupper (tvärdisciplinerade grupper mellan ämnen, program och professioner med träffar ca en gång per månad) och att gå vidare med innehåll som bedömdes gynna elevernas lärande på hela skolan. Under vårterminen varje år utvärderades läsårets upplägg och synpunkter inför nästa läsår togs in och analyserades.

Hur gör man när man ska planera? Vilka framgångsfaktorer har vi haft och vilka hinder?

Skolutveckling behöver ta avstamp i något konkret. Vid utvärderingar med personalen på Erik Dahlbergsgymnasiet (ED) framkom önskemål om att ED ska kännas som en skola, inte ett antal program som råkar finnas under samma tak. Därför gjordes ett omtag med skolutvecklingsgruppen, då bestående av rektorerna, skolans förstelärare och lektor, inför läsåret 18/19.

Vi insåg att det fanns en stor potential och kompetens på skolan som vi ville ge mer utrymme och skapa nya strukturer för. Det har varit en av framgångsfaktorerna att få fler att engagera sig i skolutvecklingsarbetet. Tänk förändringsprocess i flera år för att hålla fokus (mycket annat vill ta din/er uppmärksamhet och tid).

Lärdomar och resultat

När vi nu tittar tillbaka på fem års skolutvecklingsarbete så kan vi konstatera följande:

• Vi har stärkt, tydliggjort och utvecklat förstelärarrollen på ED.
• Specialpedagoger har fått mer övergripande skolutvecklande uppdrag och ingår numera i skolutvecklingsgruppen.
• Lärgrupperna har ökat samverkan och känslan av att vi är en skola. Vi har fått en ökad förståelse för varandra och våra olika roller.
• Det finns ingen litteratur som har varit helt klockren och tillämplig för exakt alla situationer och som kan användas som mall för all undervisning. MEN: under dessa år har samtalen utifrån litteraturen stärkt och utvecklat det klassrumsnära kollegiala lärandet. Man har delat erfarenheter, farhågor och möjligheter med varandra över program- och ämnesgränser. Kanske är dessa samtal den största vinsten för både lärare och elever i slutändan.
• I större utsträckning än tidigare har fler vågat pröva nya metoder men också delat sina erfarenheter med varandra, inte minst genom besök i varandras klassrum.
• Allt förbättringsarbete stöter på en del motstånd – det får man räkna med men de utvärderingar som gjorts visar på en stor majoritet som är positiva till det som gjorts.

Utifrån syftet som vi startade upp arbetet med 2018 så ser vi att ED gjort en kulturförflyttning till mer öppna klassrum, fler och djupare pedagogiska samtal – både inom och mellan skolans ämnen och program.