Jönköpings kommun pedagog, till startsidan

Så här kan du jobba med ASL

ASL-metoden kopplar samman tala, lyssna, läsa och skriva med användande av digitalt skrivverktyg.

Bild som visar elev som arbetar med dator samt en skämbild på en iPad med Skolstil 2

ASL och läsinlärning

ASL är en förkortning av att skriva sig till läsning och dess tillvägagångssätt har från början utarbetats av Trageton. Metoden kopplar samman tala, lyssna, läsa och skriva med användande av digitalt skrivverktyg och betecknas som analytisk metod i sin utgångspunkt. Samtalet och interaktionen utgör även grunden för skrivandet i arbetet och genomförs med fördel i parsamarbete. Forskning visar att genom att strukturerat öva kopplingen mellan språkljud och bokstäver, hjälper man elever i risk att utveckla specifika läs- och skrivsvårigheter. Detta innebär att man, för att möta dessa elever, bör komplettera ASL-undervisningen med en strukturerad inlärningsgång vad gäller bokstav-ljud.

Fonologisk medvetenhet (medvetenhet om språkljud) är en viktig förutsättning för att lära sig att läsa. De barn som ännu inte är fonologiskt medvetna vid skolstart, bör parallellt med ASL få hjälp med att utveckla medvetenhet om språkljud t.ex. genom att lyssna efter antal ljud, sätta samman språkljud m.m. För att kunna forma undervisningen utifrån varje elevs behov är det viktigt att kontinuerligt kartlägga elevernas fonologiska förmåga, bokstavskännedom och ordavkodning, särskilt för elever i svårigheter för att på så sätt kunna möta dem och anpassa undervisningen.

Arbetet med ASL kan gärna kombineras med en läslära så att eleverna får läsa texter med ett mer avancerat språk och komplext innehåll för att utmanas vidare i sin läs- och skrivutveckling.


Vad har du för pedagogisk tanke med att eleverna ska skriva sig till läsning?

Hur planerar du att lägga upp din läs- och skrivundervisning och vad använder du dig av för metod? Tänk även igenom hur du parallellt avser arbeta med högläsning och elevernas läsförståelse. Arbetet med ASL kan också innebära att eleverna inte tränar bokstavsformandet i någon direkt utsträckning i början av skolår ett. Det är därför viktigt att fundera igenom hur ni tänker kring användandet av digitalt skrivredskap kontra penna. För gärna samtal med kollegor som också undervisar eleverna om hur undervisningen eventuellt kan behövas struktureras på annat sätt eftersom eleverna kanske inte är lika vana att skriva för hand som elever som inte undervisas med ASL.

Vad behövs i klassrummet?

  • Datorer/iPads
  • Externt tangentbord till iPads
  • Hörlurar och ev. splittar
  • Laddningsvagn

Annat att fundera över

  • Hur ni ska spara dokument
  • Hur ni ska namnge dokument
  • Hur ni sätter datum
  • Vilka rutiner ni ska ha för utskrift
  • Hur ni delar och sätter upp elevernas texter
  • Hur elevens alla texter sparas
  • Fördela skrivpar. Fundera över lämpliga skrivkompisar!

Det är viktigt att ha gemensamma genomgångar och stödstrukturer för att eleverna ska veta hur de ska göra vid varje skrivtillfälle. Följande gås igenom och repeteras:

  • Gå igenom tangentbordet, t.ex. skriva-sudda-mellanrum-byta rad-göra stor bokstav.
  • Visa hur man öppnar ett nytt dokument och hur man sparar. Det första man gör innan man börjar skriva är att namnge dokumentet och spara det. (endast dator)
  • Gå igenom att båda händerna ska vara på tangentbordet när man skriver. Visa att man börjar med pekfingrarna på ”starttangenterna” F och J.
  • Visa hur talsyntesen fungerar (endast dator)

Skolstil och talsyntesen samverkar

När bokstaven trycks ner hörs bokstavsljudet.

Mellanslag eller punkt - hela ordet läses upp.

Punkt- hela meningen läses upp.

Ställ markören framför den del av texten som du vill ha uppläst och talsyntesen läser upp hela texten. Talsyntesen kan också läsa upp den del av texten som du markerat.

Det går att välja läshastighet.

Ha en tydlig samling där ni går igenom skrivuppgiften. Samtala om det tänka innehållet, samla ev. ord och begrepp. Gör gärna först en text gemensamt och låt den finnas som stödstruktur under arbetets gång. Låt eleverna fundera över vad de ska skriva innan de startar. När eleverna ska skriva mer omfångsrika texter bör de få möjlighet att använda sig av någon form av stödstruktur för att planera skrivandet.

Eleverna börjar med att spara sitt arbete. De namnger det efter arbetsuppgiftens namn och lägger till sitt eget namn till dokumentnamnet. (endast dator)

Eleverna skriver med talsyntes. Uppmana eleven att aktivt nyttja talsyntesen och lyssna igenom när de skrivit en eller några meningar.

  1. När eleven anser sig klar lyssnar hen igenom hela texten med hjälp av talsyntesen.
  2. Eleven skriver sitt för- och efternamn och infogar datum i slutet av dokumentet.
  3. Eleven kan läsa upp texten för en kamrat.
  4. Eleven läser för en vuxen och går igenom det som skrivits. Läraren hjälper eleven att korrigera texten i den utsträckning som anses lämpligt.
  5. Efter rättning lyssnar eleverna på texten igen.
  6. Texten skrivs ut när den är rättad för att läsas upp och för att ev. möta fler mottagare i skolan. Eventuellt kan texten skrivas ut i ett extra exemplar som kan visas och läsas hemma.
  7. När texten är utskriven läser eleverna texten enskilt minst 2 gånger (upprepad läsning).
  8. Eleven kan med fördel även läsa upp texten för sin lärare efter att hen övat (upprepad läsning).
  9. Låt eleverna läsa upp sina texter för varandra antingen i mindre grupp eller i helklass. Visa då även gärna upp texterna via dokumentkamera. Ta samtidigt tillfället till att prata om innehåll, meningsbyggnad och struktur etc.
  10. Sätt gärna upp texterna så att andra kan ta del av dem. Att ha mottagare till sina texter är betydelsefullt.
Skriva sitt förnamn och efternamn och infoga datum och tid. Rita till texten.Skriv texter tillsammans i början som sedan skrivs ut och eleverna får läsa eller t.ex. ringa in specifik bokstav.Skriv mönstertexter:

Jag/Vi är…

Jag/Vi ser….

Jag/Vi kan…

Jag/Vi vill…

Jag/Vi vill inte…

Jag/Vi har…

Jag/Vi är bra på…

De barn som ännu inte kan så många bokstäver bör få hjälp av läraren, exempelvis genom att skriva av lärarens text.

Andra förslag

  • Skriv en ABC-bok, samla ord med ljud från en viss bokstav (t.ex. veckans bokstav)
  • Skriv en mening eller flera (som de kommer på själva), utifrån ord som hör till specifikt ljud.
  • Se vidare i de olika handledningar som vi rekommenderar.

Om dina elever har dator som arbetsredskap kan du bli hjälpt av lathundarna som du hittar via länken nedan. Där finns vägledning kring följande moment:

  • Minska verktygsfältet i ClaroRead
  • Skolstil 20p
  • Snabbåtkomst
  • Ta bort autokorrigeringar
  • Word och ClaroRead till skrivbordet
  • Installera skrivare

Om dina elever har iPad som arbetsredskap kan du bli hjälpt av lathunden som du hittar via länken nedan. Där finns vägledning kring följande moment:

  • Ta bort autokorrigeringar
  • Aktivera markering vid felstavning (röd linje)

Genom funktionen "Guidad åtkomst" kan användningen begränsas till en enda app, exempelvis skolstil.

Hoien & Lundberg (1999). Dyslexi. Stockholm: Natur & Kultur.

Martinsson, Ultika (2018). ”Det ligger i tiden” – En kvalitativ studie om digitaliseringens påverkan på den tidiga läs- och skrivundervisningen.

Olofsson (2009). Fonologisk medvetenhet. I Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. S. Samuelsson (Red.).1. utg. Stockholm: Natur & kultur.

SBU, Statens beredning för medicinsk utvärdering (2014) Dyslexi hos barn och ungdomar- tester och insatser

Trageton, A. (2014). Att skriva sig till läsning-IKT i förskoleklass och skola. Liber: Stockholm.

  • Publicerad: 16 nov 2022
  • Senast uppdaterad: 7 okt 2024
Dela sidan

Relaterat utbildningsmaterial

10 okt 2022 09:24
Att skriva sig till läsning första åren i skolan
Att skriva sig till läsning (ASL) är väl en etablerad metod i Jönköpings kommun där digitala verktyg används för att öka och fördjupa skrivandet. ASL...
12 okt 2022 08:51
Textsamtal med stöd av digitala verktyg - förskola
Gemensam läsning kan ge möjlighet till reflektion och samtal om innehåll. Genom att ord och begrepp diskuteras och förklaras kan textsamtalet också u...
10 okt 2022 08:33
Att arbeta för språklig medvetenhet första åren i skolan
Att vara språkligt medveten innebär att kunna reflektera över språket, att kunna skifta sin uppmärksamhet mellan språkets innehåll och form, på olika...

Relaterade nyheter

Aktuellt just nu
11 jun 2024 09:02
Håkan har testat Skolverkets nya provplattform - hur gick det?
I maj genomförde årskurs 6 i Jönköpings kommun bedömningsstöd i samhällskunskap i Skolverkets nya provplattform. Håkan Friberg jobbar som lärare på S...
Aktuellt just nu
19 apr 2023 07:16
De har språket i fokus - möt språkpedagogerna Mari, Lina och Malin
I höstas började de första språkpedagogerna på våra grundskolor och förskolor i Jönköpings kommun. Det är en ny roll och extra resurs som ingår i den...
Bli inspirerad
8 maj 2023 08:45
Välkommen till Bokskogen på Barnarpsskolan
På Barnarpsskolan är det snart dags för invigning av utbildningsförvaltningens första modellbibliotek. Projektet som egentligen började som ett arbet...

Relaterade blogginlägg

Tillgängligt lärande
2 jun 2023 07:11
Tillgängligt lärande i min skrivverkstad med ASL
Att lära sig att läsa och skriva är, precis som Skolverket lyfter, en grundläggande rättighet. Genom språkliga färdigheter kan vi uttrycka våra tanka...
Språkutveckling genom musik
14 nov 2024 08:18
Rappa för språkutveckling och för att minnas
Idag tog vi fram jul- och luciasånglådan. I den finns bilder och saker som associerar till sånger som vi brukar sjunga innan jul och på vårt luciafir...
Utomhuspedagogik
3 okt 2024 08:14
Lekens betydelse för att skapa en känsla för naturen
Det är inte konstigt att lek är en viktig och central del av de tidiga åren i människors liv. Det är genom lek barn upptäcker, lär, utvecklas och bea...