Jönköpings kommun pedagog, till startsidan

Tillgängligt lärande i min skrivverkstad med ASL

2 jun 2023 07:11

Gästbloggare Cecilia Dittschlag, förstelärare

Tillgängligt lärande

Att lära sig att läsa och skriva är, precis som Skolverket lyfter, en grundläggande rättighet. Genom språkliga färdigheter kan vi uttrycka våra tankar och idéer, men också inhämta ny kunskap som för oss framåt i livet.

Bild på skyltar där det står jag vill, jag kan, jag vågar!

Jag vill, jag vågar, jag kan!

Som lärare i de tidiga skolåren behöver jag en välutrustad verktygslåda för att kunna möta upp eleverna och deras olika behov i den begynnande läs- och skrivinlärningen. Med datorn som pedagogiskt verktyg möjliggörs en tillgänglig men också utmanande undervisning där elevens så viktiga självkänsla bibehålls. Genom metoden ASL, Att Skriva sig till Läsning, skapas en lugn lärmiljö samtidigt som entusiasmen och nyfikenheten bubblar under ytan!

Läs- och skrivinlärning har varit mitt huvuduppdrag under hela min yrkesverksamma karriär. I min undervisning utgår jag från att alla elever vill lära sig när de kliver över klassrumströskeln. Startmotorn är allt som oftast redan i gång! Som pedagog är det mitt ansvar att ”keep it going”, men också att ta reda på varje elevs förkunskaper, tankar och känslor inför kommande utmaning. Jag behöver rama in eleven för att kunna erbjuda en inspirerande, stödjande, återkopplande men också utmanande undervisning.

På senare år har jag upplevt att fler elever har tagit sig an, den ofta krävande läs- och skrivprocessen, med större nyfikenhet och mod. Elevens fokus har flyttats från en, för många, kravfylld känsla till en nyfiken känsla. Idag präglas klassrumsatmosfären oftare av en jag vill, jag vågar, jag kan-känsla. Jag vågar påstå att datorn, i kombination med en strukturerad undervisning, är en bidragande faktor till denna ökade lärglädje för alla. Även för mig som pedagog. Min erfarenhet säger också att fler knäcker läskoden tidigare.

Mål och syfte med ASL

Alla kan läsa

Barn närmar sig läsandet genom att utforska skrivandet, men närmar sig även skrivandet genom läsandet. Många kan skriva sitt namn innan de kan läsa. Många lär sig att känna igen ordbilder. När jag möter försteklassare är spridningen stor vad gäller förmågan att läsa och skriva, men det finns något som förenar dem alla. Nervositeten och oron över att inte lära sig att läsa och skriva tillräckligt fort eller kanske inte alls. Oron delas allt som oftast även av vårdnadshavare. Därför vill jag inledningsvis dela ett befriande påstående. I mitt första möte med elever och vårdnadshavare påstår jag att alla kan läsa. Antingen läser de bilder eller så läser de ord. Några av dem läser både och. Redan som små, när vi satt där med bilderboken i händerna, läste vi. Just det, bilderna! Genom att upplysa om denna, redan utvecklade, förmåga kan alla titulera sig läsare tills den önskvärda och viktiga ljudningen tar fart. Genom påståendet alla kan läsa minskas oron och självförtroende kan ta plats. Ta med dig mitt tips. Pass it forward!

Att Skriva sig till Läsning (ASL)

Jag minns mitt första möte med ASL. Det var genom inspiratören och dåvarande kollegan Ulrika Martinsson, numera adjunkt på HLK. Hon berättade entusiastiskt om läs- och skrivinlärningsmetoden som utarbetats av den norske forskaren och pedagogen Arne Trageton i början av 2000-talet. Den metod som senare kom att vidareutvecklas av före detta specialläraren, IT-pedagogen och skolutvecklaren Mona Wiklander, verksam i Sandviken.

Metoden, som startades som ett projekt i Jönköping 2011, bygger på att eleverna använder datorer eller surfplattor utrustade med ljudande tangentbord och talsyntes i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Eleverna närmar sig läsningen genom att skriva. Datorn undanröjer finmotoriska hinder och öppnar upp för att elevernas skrivande utgår från vad de vill uttrycka och inte vad de förmår skriva ner. Här kan jag bara instämma. Inte kunde jag ana vilka tankar och kunskaper som gömde sig inom de yngre eleverna på den tiden då blyertspennan hade ensamrätt i klassrummet. Idag vet jag bättre.

Till en början kände jag mig tveksam: Räcker det inte med skärmtid? Hur ska jag hinna stötta och hjälpa 20 elever i ett eventuellt tekniskt haveri?
När Ulrika började beskriva sina erfarenheter kring elevernas nyfikenhet och om fördelarna med det ljudande tangentbordet som gav eleverna möjlighet att snabbt befästa bokstavsljuden väcktes en nyfikenhet. Efter en tid av egen tankeutmaning och några första stapplande steg insåg jag att verktyget var fantastiskt. Plötsligt präglades mitt klassrum av en jag vill-anda och jag var omgiven av ett stort antal stödjande osynliga kollegor, närmare bestämt en per elev, med förmåga att ge tät individuell återkoppling i lurarna under arbetsprocessen. Jag välkomnade datorn som ytterligare ett pedagogiskt redskap i min professionella verktygslåda.

Efter att ha genomgått kommunens uppstartsutbildning tog mitt arbete fart. Tillsammans med min dåvarande kollega utarbetades ett första ASL-koncept som innebar strukturerarad handledd undervisning präglad av tydliga mål utifrån läroplanen. Vi lade stor vikt vid att utforma en introduktionsdel för eleverna, återkommande rutiner likväl stödjande strukturer och strategier. Under årens lopp har konceptet utvecklats, anpassats och förfinats utifrån elevernas utvärderingar och egen beprövad erfarenhet. Kommunens nätverksträffar kring ASL har varit ett viktigt stöd i processen. Genom det kollegiala samarbetet har vi kunnat mötas för att delge erfarenheter, lyfta funderingar men också dela framgång och utmaningar.

Sedan flera år tillbaka inspirationsföreläser jag kring mina erfarenheter av ASL vid den återkommande uppstartsutbildningen för pedagoger. Jag kallar föreläsningen ”ASL i praktiken”. Det är ett tillfälle att beskriva mitt sätt att ta mig an ASL-metoden. Hur jag gjorde den till min egen. Jag beskriver också de svårigheter och utmaningar jag stött på. Ja, ni vet datahaveri, otillgängliga skrivare osv. Det mesta går att lösa… med kunniga elever som allt som oftast ligger steget före oss pedagoger vad gäller teknik!

Mina reflektioner

När jag blickar tillbaka kan jag se att min dåvarande tidiga läs- och skrivundervisning inte fullt ut innebar tillgängligt lärande för alla. Tack vare datorn och metoden ASL har jag idag möjlighet att erbjuda en bredare undervisning där eleverna ges mer likartade förutsättningar. En större lärglädje råder liksom ett ökat mod. Motoriska färdigheter är inte längre lika avgörande i skrivinlärningen. Det inledande läs- och skrivarbetet har gått från att, till viss del, ha varit kravfyllt till att ha blivit mer nyfikenhetsbetingat. Jag vågar inte påstå att eleverna når högre måluppfyllelse vad gäller förmågan att läsa och skriva, men jag kan med säkerhet påstå att lärglädjen och det så viktiga självförtroendet blomstrar. Läs- och skrivinlärning upplevs positivt. Det råder lärglädje hela vägen! Elevens tilltro till den egna förmågan som är startmotorn i lärandeprocessen. Den kan vi inte vara utan.

Något som överraskat mig i arbetet är de tidiga och naturliga samtal kring stavning som datorns stavningsprogram ger upphov till. I stället för att samtal kring stavning riskeras att upplevas som kritik, något negativt, krävande och betungande föds i stället en utforskande nyfikenhet. Vad menar datorn med de röda strecken under orden? Det måste vi ta reda på! För att underlätta stavningsarbetet har jag utvecklat guidande manualer med syfte att öka självständigheten hos eleverna. Liknande manualer finns också till hands kring förmågan att starta upp Word, skriva ut, starta ClaroRead (talsyntes) osv. Utmärkt för den som vill underlätta sin egen pedagogiska roll.

Självständighetsmanual för att skriva ut och skriva en text i word.

I syfte att öka självständigheten hos eleverna har jag utvecklat guidande manualer.

Handfasta tips

Önskar du ökat skrivflyt på datorn hos eleverna? Präglas många av den så kallade pekfingervalsen? Då kan jag varmt rekommendera datorprogrammet ABC på PC, som uppmuntrar eleverna till rätt fingersättning. Ett inslag av detta moment under eller i samband med ASL-passen är att rekommendera. Utöver det erbjuds stunder med datorn som pedagogiskt verktyg för att lyssna till/läsa böcker, likväl stunder för att befästa kunskaper och förmågor genom pedagogiska lärspel.

Avslutningsvis vill jag nämna att jag parallellt med ASL bedriver traditionellt bokstavsarbete med arbetsböcker och skrivböcker. Som en naturlig del i elevens vardag är den hederliga blyertspennan också ett redskap i mitt klassrum. Vi har en gemensam läslära som ger upphov till reflekterande samtal, diskussioner och ordkunskapsträning. En mångfald av metoder och verktyg erbjuds. Vi är olika och så måste det få vara. Under ASL-passen är det dock datorn som dominerar, men vi har som sagt många skrivstunder med pennan i hand. Låt den bo kvar i klassrummet!

Datorn i kombination med tydlig, stödjande och återkopplande handledning skapar goda förutsättningar för tillgängligt, lustfyllt lärande. ALLA kan lyckas på något vis!

Tankar, frågor, nyfiken? Hör av dig. Jag finns!

P.S. Jag måste avslöja en pedagogisk hemlighet. Som ni hör av namnet, ASL- Att Skriva sig till Läsning, så är det en önskvärd tanke att eleverna genom skrivandet, ska utveckla sin förmåga att läsa, vilket de gör. Jag funderar därför seriöst på att döpa om metoden till det mer ärliga och passande namnet ALL- Att Lura barn till Läsning. Det är ju det jag gör, i smyg. D.S.

Värdegrund vid datorn

Att bedriva framgångsrik undervisning med 10-20 teknikenheter i klassrummet kräver organisation och planering. Min undervisning kring ASL består därför av flera medvetet framtagna delar bland annat kring trivsel vid datorn.

Bild visar texter om våren som eleverna har skrivit.

Jag skapar alltid en vägg med namnade plastfickor där elevernas texter visas. Att synliggöra elevernas arbete är en viktig del. Det är med stolthet de anslår sina alster.

Att bedriva framgångsrik undervisning med 10-20 teknikenheter i klassrummet kräver organisation och planering. Min undervisning kring ASL består därför av flera medvetet framtagna delar:

  • Introduktion: Bakgrund, mål och syfte, hur vi lär
  • Värdegrund/Trivsel vid datorn: Ansvar, respekt, samarbete
  • Skriv-kamrat: Syfte, samarbete, samlärande, turtagning, stöttning, trygghet
  • Praktisk träning: Hämta/Lämna datorn, lurar, split, starta upp/stänga av, spara, skriva ut
  • Skrivstund: Mål, arbetssätt, inspiration, gemensam skrivstund, par-skrivning, återkoppling, bearbetning, uppföljning, redovisning
  • Bildens betydelse: Egna bilder som förstärker textens budskap
  • Texten som arbetsmaterial: Undersökande arbetssätt med utgångspunkt i elevernas texter
  • Manualer och bildstöd: Stödjande manualer/bilder för ökad självständighet


Här beskriver jag de olika faserna i korthet

I första fasen som jag kallar Introduktion samtalar vi om målet och syftet med ASL. Här ges utrymme för reflektion kring varför vi ska lära oss läsa och skriva, kring hur vi lär, om olika behov och lärstilar. Vi kartlägger också vårt nuläge och våra tidigare erfarenheter av datorer och surfplattor. Vi skapar en vägg med namnade plastfickor där elevernas texter visas. Att synliggöra elevernas arbete är en viktig del. Det är med stolthet de anslår sina alster. Med datorns och skrivarens hjälp får alla chans att visa upp en lättläst text som besökare kan ta del av.

Under Värdegrunds- och trivselfasen samt fasen Skriv-kamrat fokuserar vi på förhållningssätt, ansvar och respekt. Vi utgår från klassens tidigare värdegrundsarbete. Här reflekterar vi gemensamt kring vad exempelvis pararbete och turtagning innebär och vilka positiva effekter detta samlärande medför. Vi samtalar om tillvägagångssätt då utmaningar uppstår, om samtalsvolym samt vad aktiv väntan med en extrauppgift kan innebära. Inledningsvis arbetar eleverna med samma kamrat en längre tid. Detta för att ett ge dem tid att lära känna varandra och upptäcka styrkor och utvecklingssidor. Överenskommelser görs och återkommande strategier byggs upp. Detta kräver tid både vad gäller att upprätta men även tid att landa i.

Syftet med den Tekniska delen är att göra eleverna självständiga. De ska ges möjlighet att bli trygga i hantering vad gäller att starta upp och stänga av sin dator, parkoppla lurar, att starta igång ClaroRead (talsyntes), öppna upp worddokument, spara arbete, skriva ut mm. Dessa grundläggande moment tränas upprepade gånger i parform för att utveckla säkerhet och trygghet. Till dig som pedagog vill jag bara ge rådet att inte falla för frestelsen att göra jobbet åt dem. Det skapar bara merjobb över tid. Håll i och håll ut!

När alla är redo för skrivstund inleds den med genomgång av mål och arbetsstruktur med bildstöd. Vårt skrivande följer cirkelmodellens gemensamma, stödjande och guidande struktur. Skrivandet har alltid en kommunikativ grund. Att först sätta ord på det du tänker skriva fungerar stärkande. Det ökar möjligheterna att lyckas. Eleverna ramar in sina tankar och idéer.

EPA-metoden används flitigt hos mig. Elevens tysta reflektion ligger till grund för parsamtal, som i sin tur öppnar upp för ett gemensamt samtal i gruppen. Efter samtal och inspiration av goda textexempel skriver vi gemensam text. Den gemensamt producerade texten blir en uppvärmning inför elevernas eget skrivande. Den blir också en stödstruktur att luta sig emot och även ibland en text att skriva av för de elever som ännu inte vågar sig på eller klarar att skriva egen text. Genom att låta osäkra elever, till en början, skriva av är i sig en aktivitet som jag anser stärker självkänslan. Uttalanden som ”Jag kan inte” är högst ovanliga. Alla kan något! Genom att skriva ut vår gemensamma text i pappersform och dela ut den gör jag en s.k. gruppanpassning där ingen blir utpekad. Att växla fokus mellan klassens skärm och den egna skärmen under skrivandet är en vanlig utmaning för många. En egen text nära till hands underlättar i arbetet.

Till en början skriver vi exempelvis enkla ordlistor utifrån Veckans bokstav. Ett nästa steg kan vara att skriva enkla upprepande meningar som befäster ordbilder (Jag kan…, Vi har…, Här är en…). En annan tidig uppgift kan var att beskriva sig själv, något man tycker om eller att samla vänliga ord med koppling till vårt värdegrundsarbete. Plötsligt är vi i gång med mycket enkla faktatexter och berättelser. Skrivlust helt enkelt! Mitt råd är att skriva om det elevnära, det som redan är aktuellt och genomsyrar elevernas vardag. Låt skrivandet utgöra den väv som förenar ämnen och kunskaper till en helhet.

Under elevernas egen skrivstund cirkulerar jag för att uppmuntra, stödja och ge formativ återkoppling. När jag ser ett återkommande behov eller en återkommande utmaning i gruppen avbryter jag undervisningen för att lyfta det med alla. På så vis undanröjs vanliga utmaningar tidigt. Vi lär tillsammans och av varandra. När eleverna läst och lyssnat till sin text, bearbetat på egen hand och tillsammans med mig skrivs texten ut. Därefter lästränas texten tre-fyra gånger. Det skapar ett härligt läsflyt men också en känsla av trygghet inför uppläsning och redovisning. Ett sista moment är att förstärka den egna texten med förtydligande bilder. Under första året ritar eleverna egna bilder. Det är en bra finmotirisk övning. Längre fram lär vi oss att infoga andras bilder.

Under den redovisande fasen, en viktig och stärkande fas, hör det till vanligheterna att eleverna visar sin text under dokumentkamera. Dokumentkameran ökar tillgängligheten för alla. Eleverna läser oftast upp sin text själva men i vissa fall läser jag om modet tryter. Vi utvecklar tidigt förmågan att ge varandra stärkande och konstruktiv respons. Utan att tänka på det tränar eleverna sig i att tala inför varandra på ett naturligt och tryggt sätt. Med texterna som underlag finns det sedan stora möjligheter att bedriva utforskande arbete: stryk under alla A i texten, ringa in alla och osv. Genom detta arbetssätt vågar jag påstå att eleverna delvis skapar sitt eget läromedel. Ibland tar eleverna hem texterna för ytterligare lästräning. Texterna används även i samband med vår språksatsning Stor och Liten där yngre och äldre elever möts för gemensam läsning. Alla texter anslås avslutningsvis på vår ASL-vägg där både kamrater och besökare kan få en inblick i vårt pågående arbete.

Denna gång är det Cecilia Dittschlag på Tabergsskolan, som gästbloggar:

"Jag heter Cecilia Dittschlag och är grundskollärare med inriktning 1-7 Svenska och So. Jag har haft förmånen att arbeta som lärare sedan 1993 och är verksam på naturskönt belägna Tabergsskolan.

Under hela min yrkesverksamma karriär har jag främst arbetat med läs- och skrivinlärning i de tidiga skolåren. Som nybliven förstelärare har jag också förmånen att initiera och bedriva kollegialt utvecklingsarbete tillsammans med mina drivna arbetskamrater. Just nu är vårt fokus språkutvecklande arbetssätt där vi, tillsammans, prövar oss fram för att stärka undervisningens kvalitet och öka utbildningens likvärdighet vad gäller alla barns och elevers språk- läs- och skrivutveckling. Vi utgör ett gott gäng med LÄRGLÄDJE i fokus!"

Skribent

Cecilia Dittschlag

Cecilia Dittschlag

Lärare i grundskolan, Tabergsskolan

Bloggarna på Pedagog Jönköping består av personliga texter. Åsikter och ställningstaganden är skribentens egna.

Dela sidan

Tillgängligt lärande

Jag heter Tobias Israelsson, är utbildad grundskollärare 1–7 och har arbetat 20 år som lärare. Nu arbetar jag på Skolstöd Handledning. Här kommer jag dela med mig av mina tankar kring undervisning och tillgängligt lärande. Det kommer även dyka upp gästbloggare som skriver om samma tema. Hoppas att du kan finna inspiration! För vem? Lärare i grundskolan, främst lärare årskurs 1–6. Om vad? Tillgänglig lärmiljö. Tips på hur du som lärare kan arbeta för att skapa en tillgänglig lärmiljö för alla.

Relaterade blogginlägg

Tillgängligt lärande
11 aug 2023 07:18
Välkommen in i mitt kooperativa klassrum!
Sedan 2019 har jag intresserat mig för kooperativt lärande i klassrummet. Det är ett förhållningssätt som har förändrat mitt klassrum och min syn på ...
IT och specialpedagogik
4 nov 2022 10:40
Läser du med öronen eller ögonen?
Jag vet inte om du tycker om att läsa böcker men jag tycker att det är fantastiskt trevligt och rogivande att få sjunka ner i en skönlitterär bok. Me...
IT och specialpedagogik
6 mar 2024 16:08
Visualisera ännu mera…
Vet du skillnaden mellan bildstöd och visuellt stöd? Jag kommer ofta på mig själv att använda begreppen lite slarvigt och otydligt och det är det nog...