Läslust skapas genom att tänka utanför ramarna

Konsten att tänka utanför ramarna började som ett initiativ av slöjdlärarna Helena Högström och Eva Sterner i liten skala för några år sedan. Det är ett språkutvecklande projekt för eleverna i årskurs 6 och i takt med att projektet växt har samarbetet mellan slöjden och svenskan fördjupats och fler årskurser engagerats. Eleverna i sexan har detta år både haft muntlig framställning och berättat om tillverkningen av tavlor kopplat till en barnbok och sedan läst boken för barn och elever i antingen förskolan, förskoleklass eller årskurs 1.

– När vi började med det här i slöjdämnet för tre år sedan var det dels för att eleverna skulle få inspiration till sina tavlor men också för att ge eleverna mer kunskap om barnlitteratur, berättar Eva som är lärare i trä- och metallslöjd.

– Vi har ett kompensatoriskt uppdrag och märkte att det naturliga läsandet saknades hemma. Vi jobbar redan mycket med läsning på skolan och detta blev ett sätt att koppla slöjden till det språkutvecklande arbetet, fortsätter Helena som är lärare i textilslöjd.

Från bok till slöjdföremål

I projektet vävs ämnena svenska och slöjd ihop på ett kreativt sätt. Eleverna i årskurs 6 börjar med att välja varsin barnbok utifrån sin egen förmåga och mottagarens ålder och intresse. Boken blir sedan inspiration till ett slöjdarbete som involverar både textil- och trä- och metallslöjden med syfte att befästa ord och begrepp i slöjdämnet.

– Innan projektstart förbereder vi eleverna och går igenom arbetsgången för projektet, berättar Eva. Och vi börjar med att besöka både skolbiblioteket och Råslätts bibliotek, som vi har ett nära samarbete med, för att eleverna ska få inspiration och välja en barnbok som de vill jobba med.

Parallellt med slöjdarbetet har eleverna både svensklektionerna och hemma, tränat på att läsa högt med hjälp av appen läsframsteg.

– Jag har lagt in deras böcker i appen och när eleverna sedan läser får de direkt återkoppling av systemet om de uttalar några ord fel och hur snabbt de läser, berättar Miriam Daniel-Matin, som är svensklärare på skolan. Allt spelas in och när jag har lyssnat på deras läsning kan jag också kommentera om det är något speciellt jag tycker de ska öva på, fortsätter hon. På så sätt kan de öva så många gånger de behöver samtidigt som jag kan följa deras utveckling.

Elevernas noggranna förberedelser

Att läsa för de yngre eleverna har varit frivilligt men mer än hälften av de 60 eleverna valde i år att anta utmaningen, antingen själva eller med en kompis. Lärarna upplevde att det blev en snackis bland eleverna och att de inspirerade varandra så fler som ville läsa tillkom under projektets gång.

– Det var spännande att se hur noggrant eleverna förberedde sig. De ville att det skulle bli riktigt bra när de väl stod framför de yngre barnen, berättar Helena. Under tiden som de jobbade med sina slöjdarbeten hann vi prata mycket om högläsningen och presentationerna.

Sammanhållande spindel

Birgitta Larsson är språkpedagog på skolan och den som har hållit ihop projektet och samarbetet mellan de olika årskurserna och ämnena. Hon har även haft lektioner i hur man läser högt och muntlig framställan i samarbete med Miriam.

– Att det har funnits en ”spindel i nätet” har varit en förutsättning för att genomföra detta, säger Eva. Det krävs mycket förberedelse och planering för att få ihop alla delar med att eleverna i årskurs 6 kan komma ut till varsin klass eller barngrupp och läsa.

– Jag håller med, säger Birgitta. Någon måste hålla ihop arbetet men det hade inte gått att genomföra om inte alla hade varit så positiva till projektet och gjort sin del. Det gäller inte minst alla klasslärare och förskollärare som har varit väldigt inbjudande och tagit emot de läsande eleverna.

Mötet mellan eleverna

När det var dags att möta de yngre eleverna märktes det att förberedelserna gett resultat. Högläsningen var engagerad, presentationerna av tavlorna genomtänkta och samtalen efteråt levande.

– Vissa har verkligen överraskat med sin pedagogiska skicklighet och engagemang, berättar Birgitta.

Många var nervösa men uttryckte stolthet och glädje efteråt och sa att de velat läsa fler gånger. Många blev glada över den uppmärksamhet och det intresse som de yngre barnen visade under presentationerna och läsningen.

– Klasslärarna i de klasser som fick besök hade förberett sin klass i god tid innan och uppmuntrade dem att ställa frågor till de äldre eleverna. De följde även upp med egna frågor i syfte att få igång ett samtal och göra de läsande eleverna till inspiratörer för de yngre barnen, säger Birgitta.

Bygger broar mellan årskurserna

De yngre eleverna var en mycket koncentrerad publik och utvärderingen som gjordes innan sommaren blev det tydligt att de yngre eleverna tyckte det var spännande och roligt att få besök. De har också fått förebilder och intresse för läsning.

För många av de äldre eleverna blev projektet en träning i ansvarstagande, muntlig framställning och begreppsförståelse. Samtidigt fick de upp ögonen för hur roligt det kan vara att läsa för någon annan.

– Fler elever har nästan svävat ut ur klassrummet efter de har läst, berättar Birgitta. De har tyckt att det varit så roligt och varit så nöjda och stolta.

Resultat och lärdomar

Projektet har gett tydliga resultat: ökad läslust, stärkt självförtroende och en starkare gemenskap på skolan. Yngre elever har visat sin uppskattning genom teckningar och tackbrev som har hängts upp tillsammans med dokumentationen i en utställning i en av skolans korridorer. Pedagogerna har lärt sig vikten av att ibland våga släppa den ordinarie planeringen för att ge plats åt läsning.

– Det här visar att alla elever kan lyckas, särskilt när vi arbetar ämnesövergripande och ger dem något som känns meningsfullt att jobba med och med ett större syfte. Vi har även sett att de yngre barnen har blivit jättenyfikna på slöjdämnet och förväntansfulla att få börja med det i årskurs två, säger Helena.

Blick framåt

Planen är att projektet ska fortsätta och önskan finns att nya lärare ska introduceras i nyckelroller. För andra skolor som vill testa något liknande finns några råd: börja i liten skala, samarbeta tätt mellan ämnen och ha ett nära samarbete med biblioteket.

– Det är ett projekt som kräver engagemang från alla, men belöningen är stor. Eleverna växer både som läsare och som människor. Jag är övertygad om att det här är ett bra sätt att sprida läsglädje, värdegrund och att utveckla de äldre elevernas ansvar och självförtroende, säger Birgitta. De äldre eleverna blir läsande förebilder för de yngre eleverna och målet är språkutveckling i flera ämnen och gemenskap över årskurserna på hela skolan.