Skapa ordförråd första åren i skolan

Ett rikt språk påverkar förmågan att kommunicera med sin omvärld, göra självständiga val i livet och att bli en aktiv deltagare i ett demokratiskt samhälle. Därför är det centralt att stödja eleverna att utveckla ett rikt ordförråd.

Ordförrådet har också stor betydelse för läsförmågan och kunskapsutvecklingen. Kännedomen om ord utgör även en brygga mellan ordavkodning och läsförståelse. Ett rikt ordförråd kan bidra till att kompensera för såväl bristande läsflyt som begränsat verbalt arbetsminne. Därför är det av stor vikt att stimulera ordförrådets tillväxt och att kontinuerligt följa elevernas utveckling inom detta område.

Ordförrådets betydelse beskrivs ur främst tre aspekter: bredd, djup och access.

• Bredd – att kunna synonymer till ord eller begrepp.
• Djup – förstå relationer mellan ord och kunna göra associationer mellan ord och begrepp.
• Access – hur lätt man kommer på ord, producerar eller identifierar ord.

Djup är den aspekt som verkar ha klarast samband med läsförståelse, vilken även har att göra med förmågan att göra inferenser (dra slutsatser, läsa mellan raderna).

Ordförrådet kan även delas upp i tre olika nivåer, där man som lärare bör rikta in undervisningen på ord från nivå två, se nedan.

Nivå 1 består av vanligt förekommande ord som klocka, glad, gå, stol, hund, gul. Detta är ord som används i vardagliga samtal både hemma och i skolan, och de behöver sällan tränas specifikt.

Nivå 2 består av ord som förekommer i många olika sammanhang. De är inte lika vanliga i samtal mellan elever som mellan vuxna. Dessa ord är viktiga för läsförståelsen och hjälper elever att förstå och uttrycka olika ämneskunskaper. En del av orden på denna nivå är ämnesneutrala, såsom bilda, motsvara, avta, komplex, etablera och översikt. Andra är mer ämnesspecifika, men ändå så pass vanliga i skolarbetet att det är nödvändigt att alla elever kan dem. Det gäller ord som karta, diagram och flod. Det är ord som man kan räkna med att möta även utanför skolan.

Nivå 3 består av ovanligare ord som behövs för att bygga kunskap och förståelse inom olika ämnesområden. Hit hör facktermer som ekonomi, isotop, crêpe och halvö. Dessa ord passeras under skolåren och behöver förklaras och förstås av eleven, men det är inte nödvändigt att de etableras på samma sätt som orden i nivå två.

Det är inte alldeles enkelt att spontant i klassrummet ta ställning till vilken nivå olika ord hör. Därför är det bra att i förväg plocka ut några ord ur ett kommande avsnitt ur högläsningsboken eller inför ett arbetsområde och relatera dessa till typord ur olika nivåer. Allteftersom man blir van vid detta arbetssätt och även ser hur eleverna tar till sig orden blir det lättare.

En annan viktig faktor för att tillägna sig nya ord är att läsa mycket.[6] Men det går inte att vänta sig att elevers ordförrådsutveckling stimuleras genom enbart egen läsning utan det är centralt att stödja elever att lära sig strategier för att förstå nya ord under självständig läsning. Elevernas ordförråd växer genom en språk- och kunskapsutvecklande undervisning där vi medvetet lyfter ord och begrepp i sammanhang och när eleverna får möta samma ord fler gånger. Genom att ord specifikt lärs ut i klassrummet lär sig eleverna också strategier för att själva gå vidare och lära sig ännu fler ord. Det kan vara framgångsrikt att koppla arbetet med ord och begrepp till metakognition och göra eleverna alltmer medvetna om hur väl de känner igen eller kan använda ett ord.

Hur – exempel på hur undervisningen kan utformas

• Utveckla elevernas ord- och begreppsförråd genom att använda ett rikt och varierat språkbruk och använda både vardagliga och mer specifika ord parallellt.
• Introducera nya ord och begrepp i begripliga sammanhang och använd visuellt stöd, exempelvis InPrint, fotografier, fysiska föremål etc.
• Samtala om och förklara nya ord vid högläsning.
• Samla nya ord (på tavlan, på en ”ordvägg”, ordburk, bergeppskarta etc.)
• Göra ordlistor på elevernas alla språk där ord förklaras i skolans alla ämnen.
• Ge eleverna tillfällen att använda och repetera de nya orden i varierande sammanhang.
• Uppmuntra elevernas nyfikenhet på ord.
• Undersök ord som låter lika, olika, är synonymer, motsatsord, rimord, underordnade och överordnade eller hur ord på olika sätt hör ihop i exempelvis kategorier.
• Uppmärksamma eleverna på ords uppbyggnad såsom stam, förstavelser och ändelser – morfologi. (Att ha morfologisk medvetenhet är även betydelsefullt både vid ordavkodning av längre ord och vid stavning.)
• Undervisa om strategier för att ta hjälp av kontexten samt att utläsa ords betydelser från betydelsebärande enheter.
• Arbeta med ord och begrepp på ett lustfyllt sätt, gå på ordjakt, spela olika ordspel, memory, lotto, bingo m.m.