Att öka läsförståelsen första åren i skolan
Läsförståelse är komplext och inbegriper en mängd faktorer som motivation, självkänsla, uthållighet, ansträngning, tidigare kunskaper, läserfarenhet, ord- och begreppsförråd, strategier och fonologisk förmåga. God läsförståelse handlar bl.a. om att förstå de ord och begrepp som texten innehåller, förstå hur en text är uppbyggd samt förstå det utvecklade skriftspråket som skiljer sig mycket från talspråket.
Det handlar även om förmågan att göra inferenser, dvs. använda författarens ledtrådar, sina tidigare erfarenheter och kunskaper och fylla i det som uttryckligen inte står. Det är en myt att goda läsare alltid förstår vad de läser. De har istället utvecklat en beredskap för hur de ska göra när de inte förstår. Eleverna behöver därför lära sig använda olika lässtrategier; avkodningsstrategier och läsförståelsestrategier. Det finns starka samband mellan lärares direktundervisning i lässtrategier och elevers utveckling av läsförståelse. För att ge elever förutsättningar att bli goda läsare är det därför av stor vikt att elevernas ges strukturerad undervisning i läsförståelse, även innan de läser själva.
Olika läsförståelsestrategier kan liknas vid olika verktyg i snickarens verktygslåda, där verktygen används flexibelt. Syftet med läsningen avgör vilket verktyg som behöver användas, och det är inte meningen att en och samma strategi ska övas isolerat under längre tid. Mekanisk undervisning om lässtrategier är inte givande utan fokus bör vara att stödja eleverna att bli medvetna om sin förståelse och använda väl avvägda lässtrategier på ett målinriktat sätt.
National reading Panel sammanfattar sju strategier för vilken undervisning som ger bäst effekt för läsförståelse:
- Eleverna lär sig att övervaka sin förståelse och bli medvetna om hur de förstår, metakognition.
- Eleverna lär sig strategierna tillsammans, att de ingår i ett kooperativt lärande.
- Eleverna kan använda tankekartor eller andra grafiska modeller för att underlätta förståelsen. Exempelvis VÖL, VENN.
- Eleverna besvarar frågor och får direkt feedback på svaret.
- Eleverna formulerar egna frågor utifrån texten.
- Eleverna får lära sig om olika berättelsestrukturer.
- Eleverna sammanfattar huvudbudskapet i texten.
Hur – exempel på hur undervisningen kan utformas
- Undervisa i läsförståelse genom att använda texter (både skönlitterära och sakprosa).
- Direktundervisa och använd ”tänka högt-metoden” av olika lässtrategier genom att själv först agera modell och visa hur man gör som t.ex. att förutspå, att ställa frågor till texten, att klargöra otydligheter och att sammanfatta, att göra olika textkopplingar m.fl. strategier.
- Träna tillsammans med eleverna på att identifiera huvudbudskap, aktivera bakgrundskunskap, skapa inre bilder, jämföra texter med varandra, eller koppla till egna erfarenheter och kunskaper om världen.
- Stöd eleverna i att utveckla förmågan att dra slutsatser av sammanhanget, förstå inferenser och underförstådda budskap, det vill säga att förstå det som står ”mellan raderna”.
- Använd grafiska modeller såsom tankekarta, Venn-diagram och VÖL-modellen före, under och/eller efter läsningen.
- Koppla läsförståelseundervisningen till metakognition – dvs. samtala om, och gör eleverna alltmer medvetna om att övervaka sin förståelse och när och hur man kan ha användning av olika lässtrategier.
- Publicerad: 10 okt 2022
- Senast uppdaterad: 15 maj 2024