Mångfaldens förskola skapar likvärdighet på Smedbyns förskoleområde

Sedan ett år tillbaka har medarbetarna på Majgatans-, Smedbyns-, Lärlingens- och Båggatans förskola utgått från boken Mångfaldens förskola för att förbättra omsorgen, undervisningen och främja flerspråkigheten i Smedbyns förskoleområde. En gång i månaden träffas de i mixade grupper, både utifrån förskola och åldersspann, och reflekterar kring undervisningen samt delar insikter och tankar som senast lästa stycken har väckt. Varje träff föregås av förberedelser och uppgifter som görs både individuellt och tillsammans i arbetslagen.

– Boken bygger på teori och forskning och vi får ta del av mycket kunskap om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt som alla barn har nytta av men främst de flerspråkiga, säger Maria Boox Nord som är språkpedagog på förskoleområdet.

– Sedan start har vi fått verktyg som vi jobbar utifrån och erövrar i praktiken, och vi möter nya begrepp som vi stöter och blöter med varandra. Genom att luta oss mot teorin utvecklar och skruvar vi på vår undervisning och skapar ett gemensamt förhållningssätt, förklarar Maria.

Likvärdighet i undervisningen är ett av målen

Det är ett långsiktigt arbete kopplat till kommunens riktningsgivare, att förstå och bli förstådd, som har påbörjats av förskoleområdet genom att utgå från Mångfaldens förskola. Målet är att öka likvärdigheten i undervisningen, utveckla det språk- och kunskapsutvecklande förhållningssättet, ta tillvara på alla språk som talas av barnen på förskolorna (33 olika språk enligt kartläggning ht 24 ), samt skapa ett klimat för professionellt lärande.

– Jag upplever att våra kollegiala träffar kring Mångfaldens förskola har bidragit till en gemensam förståelse för begrepp och metoder och höjt vårt professionella språk och arbete, säger Katrin. Boken vi jobbar utifrån är tjock och kompakt, det är mycket innehåll som väcker tankar och det är många svåra begrepp som flera av oss brottas med. Vi har alla olika utbildningsnivå men vi hjälps åt och peppar varandra, fortsätter Katrin. Alla är med på detta och upplägget är väldigt bra. Vi kan både titta på film, lyssna, läsa och diskutera. Boken uppmuntrar oss att hjälpa varandra och skapa ett tillåtande klimat där alla kan bidra med sina tankar och funderingar utifrån där man själv befinner sig.

Det relationella perspektivet och det holistiska synsättet

Ledorden för det kompetensutvecklande arbetet är kvalité i pedagogiska relationer. Att bygga relationer redan från början, både med barn och vårdnadshavare, så att det finns ett ömsesidigt förtroende är grunden i arbetet. Det holistiska synsättet, att vara aktivt närvarande och ta tillvara på hela dagens rutinsituationer i det språkutvecklande arbetet, är också något som lyfts väldigt tydligt i boken och som man fokuserar mycket på.

– De små stunderna är viktiga, till exempel vid måltiderna eller blöjbytena, förklarar Gunilla Zaring som är förskollärare på Majgatans förskola. Vi ser att många barn som inte tar för sig i den stora gruppen glänser till och kommer till tals när sammanhanget är mindre.

Stöttning - ett förhållningssätt

Inför nästa kollegiala träff är därför uppdraget att utgå från olika rutinsituationer och fundera och resonera kring hur man kan jobba stöttande i till exempel hallen och under måltidssituationerna eller för att barnen ska kunna återberätta sin dag på förskolan.

– Att stötta barnen i rutinsituationerna för att främja språkutvecklingen är en viktig aspekt i arbetet och som vi jobbar mycket med. Stöttning är ett förhållningssätt och inte en metod och kan inte jämställas med vilken hjälp som helst, förklarar Maria. Vi diskuterar mycket kring vad krävs av oss pedagoger för att alla barn ska ges möjlighet att kunna uttrycka sig och ges förutsättningar att lära sig utifrån sin fulla potential genom medveten stöttning.

– Det har verkligen varit en ögonöppnare. Vi har tänkt till om begreppet väldigt mycket och kommit ifrån det här med att hjälpa barnen, fortsätter Katrin. Vi har höga förväntningar och vi tror på barnen. Det gjorde vi innan också men nu har vi kollegor en gemensam grund och en annan förståelse för vad stöttning innebär. På det sättet har vi höjt kvaliteten för barnen.

– Genom boken har vi också lärt oss att man inte har svenska som förstaspråk så krävs det så enormt mycket mer av barnet i en rutinsituation, som vid till exempel påklädning i hallen, för att förstå vilka förväntningar som finns, förklarar Katrin. Vi har förstått att vi behöver vara tydligare och använda bilder i större utsträckning och på så sätt stötta barnen mer.

Det är heller inte bara det talande språket som är viktigt att fokusera på. Jobbar man med de små barnen är kroppsspråket minst lika betydelsefullt att läsa av så att barnen kan vara delaktiga i sin vardag.

– Att vi är lyhörda, och att barnen känner att vi tycker att det de försöker förmedla till oss genom kroppsspråk och gester är intressant, är viktigt för tryggheten och den fortsatta språkutvecklingen, fortsätter Gunilla.

Förskolebiblioteken spelar en viktig roll

Satsningen är stor och har ingen uttalad sluttid. Att stanna upp, fördjupa och knyta ihop kunskapen och erfarenheterna kring Anniqa Sandells forskning är ett systematiskt, kompetensutvecklande arbete. Och arbetet med att stärka barnens språk pågår från många olika håll. Inte minst med att erbjuda bibliotek på varje förskola dit barn och vårdnadshavare är välkomna för att låna böcker. Det har blivit en succé och viktig funktion för att främja språkutvecklingen och inte minst för att skapa relation med vårdnadshavarna. Under läsåret 23/24 lånades böcker ut 1050 gånger på de fyra förskolorna och inte sällan kom barnen med sina föräldrar även på lediga dagar för att låna böcker.

– Genom att möta föräldrarna i våra förskolebibliotek får vi en naturlig stund att diskutera vikten av högläsning och att prata modersmålet i hemmet. Det gör att barnet får en stark språklig grund att stå på för att utvecklas ännu mer, förklarar Maria.

Många positiva resultat

Sedan arbetet med Mångfaldens förskola började har förskoleområdet sett positiva resultat i form av ökad likvärdighet, förbättrad inskolning och stärkt samarbete med föräldrar. Arbetet med flerspråkighet och mångfald har också lett till att barnens självkänsla och identitet har stärkts genom användning av bildstöd, tecken och kommunikationskartor.

– Vi ser att barnen växer. Att arbeta multimodalt är gynnsamt i synnerhet med de flerspråkiga barnen och bidrar till att vi språkar på lika villkor, säger Maria.

– Att vi observerar barnens intressen och ställer oss frågan vilket som är barnets starkaste språk och utgår från det gör mycket för barnets självkänsla och identitet, inflikar Gunilla.

Fortsatt arbete för likvärdighet

De tre förskollärarna är positiva till satsningen och tycker att det känns meningsfullt. De poängterar också att det här kommer ta tid men att det finns en stark tillsammanskultur där alla hjälps åt och stöttar varandra.

– I och med de regelbundna kollegiala träffarna så blir likvärdigheten större mellan våra förskolor, säger Maria. Vi pratar med varandra kring hur vi undervisar och vilka utmaningar som vi brottas med. Vi utbyter erfarenheter, goda exempel och det blir en samsyn som leder till bättre kvalitet och som bidrar till en jämlik förskola för alla barn. Framgångsfaktorn är att alla är med i detta oavsett utbildningsbakgrund. Alla vi kollegor får samma språk, begrepp och verktyg att utgå ifrån. Det känns jättespännande att få fortsätta arbeta långsiktigt med det här.