Jönköpings kommun pedagog, till startsidan

Ett flerspråkigt perspektiv i undervisningen

8 nov 2023 07:32

Gästbloggare Mari Ylenfors, språkpedagog

Forskning i praktiken

Hur kan vi skapa förutsättningar för flerspråkiga elever att utveckla en god läs- och skrivförmåga? Det är en viktig fråga att ställa sig eftersom mätningar visar på stora skillnader i skolresultat mellan flerspråkiga elever och elever som är födda i Sverige.

Frågan är komplex och det finns inte ett enkelt svar, men det blir mer och mer tydligt att flerspråkiga elevers utbildning behöver förbättrade förutsättningar för att fler elever ska klara skolan. Vikten av att alla elever utvecklar en god läs- och skrivförmåga kan inte nog poängteras - det är en grundförutsättning för att lyckas i skolan.

Att lyckas i skolan är i sin tur en grundförutsättning för att klara andra situationer i samhället och för att kunna delta i sociala sammanhang av olika slag. Kort sagt är det avgörande för att kunna leva ett bra liv i vårt samhälle idag. Det innebär därför också att när det uppstår problem med läsning och skrivning så leder det på ett generellt plan både till svårigheter att nå läroplanens kriterier och till annan problematik som påverkar livet i övrigt.

Alla vi som arbetar med litteracitetsundervisning för flerspråkiga elever behöver därför kunskap om förhållnings- och arbetssätt som tidigare forskning visar har betydelse för flerspråkiga elevers litteracitetsutveckling. Min licentiatuppsats från 2023 undersöker skolors arbete för att utveckla läs- och skrivförmåga hos flerspråkiga elever som möter svårigheter med just denna förmåga.

Här vill jag lyfta fram en av de modeller som är en viktig teoretisk utgångspunkt i min uppsats. Jim Cummins, en erkänd flerspråkighetsforskare från Kanada, har utvecklat en teoretisk modell för litteracitetsundervisning för flerspråkiga elever som han kallar ”Literacy Engagement Framework” (LEF). Modellen visar hur flerspråkiga elever kan bli engagerade och delaktiga i litteracitetsundervisningen i skolan.

Figur 1. The Literacy Engagement Framework (Cummins, 2016)

Figur: The Literacy Engagement Framework (Cummins, 2016)

Den övre delen av modellen sätter fokus på betydelsen av att alla elever har rik tillgång på texter i sin vardag. Här har vi i skolan en viktig roll att se till att alla elever på ett enkelt och lättillgängligt sätt kan se, titta i, läsa och låna böcker. Vi behöver också se till att elever möter förebilder i form av vuxna och andra barn/ungdomar som läser, visar och använder böcker.

Modellens nedre del innehåller fyra dimensioner som Cummins menar har en avgörande betydelse för flerspråkiga elevers litteracitetsutveckling.

Den första handlar om att på olika sätt stötta förståelsen av innehållet i texter. Det kan exempelvis innebära att använda olika sorters visuellt stöd, modellera, konkretisera, undervisa i läsförståelsestrategier och att uppmuntra eleverna att använda hela sin språkliga potential och sina kunskaper från förstaspråket för att förstå. Det kan också handla om att förståelsen stöttas genom olika sätt att organisera undervisningen, exempelvis genom undervisning i mindre grupper.

Den andra dimensionen handlar om att koppla undervisningsinnehållet till elevernas liv genom att aktivera deras tidigare erfarenheter och kunskaper. När eleverna kan använda sina bakgrundskunskaper kan de också genomföra mer kognitivt krävande uppgifter.

Att bekräfta elevernas identitet, den tredje dimensionen, handlar om att lyfta fram och visa på vikten av elevernas personliga, kulturella och språkliga förmågor. Cummins menar att när elevernas språk, kultur och identitet värderas i undervisningen ger det ett ökat engagemang i skolarbetet.

Den fjärde dimensionen visar på vikten av att utveckla skolspråket, vilket både kan handla om direkt undervisning i språklig medvetenhet såsom exempelvis kopplingen mellan ljud och bokstav, avkodning och skolspråk i alla olika ämnen.

Resultatet i min licentiatuppsats visade på olika exempel hur skolledningen skapade förutsättningar för ett sådant förhållningssätt och hur det genomfördes i litteracitetsundervisningen i klassrummet. Exempelvis visade skolledningen på ett engagemang och en strävan efter att organisera studiehandledningen på ett sätt som gynnade eleverna och deras möjlighet att få stöttning av sitt förstaspråk.

Resultatet visade också på olika konkreta undervisningssituationer med ett flerspråkigt perspektiv som tillvaratog och använde elevernas språkiga förmågor som en resurs i läs- och skrivutvecklingen. Exempelvis gavs eleverna möjligheter att översätta uppgifter och instruktioner till sitt förstaspråk, jämföra grammatiska mönster, stavning och begrepp mellan olika språk samt få stöttning av studiehandledare för att förstå texters innehåll parallellt med avkodningsträning. Sådana undervisningssituationer verkade engagera eleverna och leda till en ökad förståelse, enligt respondenterna.

Mari Ylenfors är grundskollärare och specialpedagog och arbetar nu som språkpedagog på Oxhagsskolan i Huskvarna.

I bloggtexten hänvisar hon till sin licentiatuppsats "Ett integrerat perspektiv på litteracitetsundervisning för flerspråkiga elever" vars syfte är att undersöka och bidra med kunskap om skolors arbete för att utveckla litteracitetsförmåga hos flerspråkiga elever som möter svårigheter i läs- och skrivutvecklingsprocessen.

Strength through Diversity´s Spotlight Report for Sweden Organisation for Economic Cooperation and Development (OECD)Cerna, L., Andersson, H., Bannon, H., & Borgonovi, F. (2019)

Language differences that influence reading development
Instructional implications of alternative interpretations of the research evidence.
Cummins, J. (2016) Handbook of individual differences in reading
Reader, text, and context (s. 223–244). Routledge.
I P. Afflerbach (Red.)

PIRLS 2021 – Läsförmågan hos svenska elever i årskurs 4 i ett internationellt perspektivSkolverket (2023)

Skribent

Mari Ylenfors

Mari Ylenfors

Språkpedagog

Bloggarna på Pedagog Jönköping består av personliga texter. Åsikter och ställningstaganden är skribentens egna.

Dela sidan

Forskning i praktiken

Jag som ansvarar för denna blogg heter Therése Haglind, utvecklingsstrateg på utbildningsförvaltningen och forskningsutbildad gymnasielärare. Jag har arbetat som gymnasielärare i över 20 år och har undervisat i bl.a. svenska på Erik Dahlbersgymnasiet. Ibland bloggar jag själv men ofta bjuder jag in gästbloggare som skriver om sin praktiknära forskning, kollegiala utvecklingsarbeten och lektionsdesign. För vem? Pedagoger och rektorer som vill läsa mer om lokal(a) • praktiknära forskning • utvecklingsarbeten • skolutvecklingsprojektJ Om vad? Praktiknära forskning, utvecklingsarbeten och skolutvecklingsprojekt inom samtliga skolformer.

Relaterade blogginlägg

Forskning i praktiken
28 apr 2023 14:13
Textuniversum i praktiken
Skriv en dikt om Ronjas Rövardotters vårskrik och måla en bild med vattenfärg, konstruera panflöjterna från Mio min Mio eller bygg Alfons Åbergs läge...
Språkutveckling genom musik
20 feb 2024 11:52
Musik- och ljudlyssning - vad har det med språkträning att göra?
Att uppmärksamma, lyssna efter och identifiera ljud har i allra högsta grad med språket att göra. Det är grundläggande att kunna skilja ut ljud när m...
Språkutveckling genom musik
18 mar 2024 07:48
Resan med "Resan"
Förra blogginlägget handlade om ljud och musiklyssning. Jag hade tänkt fortsätta skriva om det, men måste först få berätta hur vi firade modersmålsda...