Ett flerspråkigt perspektiv i undervisningen

Frågan är komplex och det finns inte ett enkelt svar, men det blir mer och mer tydligt att flerspråkiga elevers utbildning behöver förbättrade förutsättningar för att fler elever ska klara skolan. Vikten av att alla elever utvecklar en god läs- och skrivförmåga kan inte nog poängteras - det är en grundförutsättning för att lyckas i skolan.

Att lyckas i skolan är i sin tur en grundförutsättning för att klara andra situationer i samhället och för att kunna delta i sociala sammanhang av olika slag. Kort sagt är det avgörande för att kunna leva ett bra liv i vårt samhälle idag. Det innebär därför också att när det uppstår problem med läsning och skrivning så leder det på ett generellt plan både till svårigheter att nå läroplanens kriterier och till annan problematik som påverkar livet i övrigt.

Alla vi som arbetar med litteracitetsundervisning för flerspråkiga elever behöver därför kunskap om förhållnings- och arbetssätt som tidigare forskning visar har betydelse för flerspråkiga elevers litteracitetsutveckling. Min licentiatuppsats från 2023 undersöker skolors arbete för att utveckla läs- och skrivförmåga hos flerspråkiga elever som möter svårigheter med just denna förmåga.

Här vill jag lyfta fram en av de modeller som är en viktig teoretisk utgångspunkt i min uppsats. Jim Cummins, en erkänd flerspråkighetsforskare från Kanada, har utvecklat en teoretisk modell för litteracitetsundervisning för flerspråkiga elever som han kallar ”Literacy Engagement Framework” (LEF). Modellen visar hur flerspråkiga elever kan bli engagerade och delaktiga i litteracitetsundervisningen i skolan.

Den övre delen av modellen sätter fokus på betydelsen av att alla elever har rik tillgång på texter i sin vardag. Här har vi i skolan en viktig roll att se till att alla elever på ett enkelt och lättillgängligt sätt kan se, titta i, läsa och låna böcker. Vi behöver också se till att elever möter förebilder i form av vuxna och andra barn/ungdomar som läser, visar och använder böcker.

Modellens nedre del innehåller fyra dimensioner som Cummins menar har en avgörande betydelse för flerspråkiga elevers litteracitetsutveckling.

Den första handlar om att på olika sätt stötta förståelsen av innehållet i texter. Det kan exempelvis innebära att använda olika sorters visuellt stöd, modellera, konkretisera, undervisa i läsförståelsestrategier och att uppmuntra eleverna att använda hela sin språkliga potential och sina kunskaper från förstaspråket för att förstå. Det kan också handla om att förståelsen stöttas genom olika sätt att organisera undervisningen, exempelvis genom undervisning i mindre grupper.

Den andra dimensionen handlar om att koppla undervisningsinnehållet till elevernas liv genom att aktivera deras tidigare erfarenheter och kunskaper. När eleverna kan använda sina bakgrundskunskaper kan de också genomföra mer kognitivt krävande uppgifter.

Att bekräfta elevernas identitet, den tredje dimensionen, handlar om att lyfta fram och visa på vikten av elevernas personliga, kulturella och språkliga förmågor. Cummins menar att när elevernas språk, kultur och identitet värderas i undervisningen ger det ett ökat engagemang i skolarbetet.

Den fjärde dimensionen visar på vikten av att utveckla skolspråket, vilket både kan handla om direkt undervisning i språklig medvetenhet såsom exempelvis kopplingen mellan ljud och bokstav, avkodning och skolspråk i alla olika ämnen.

Resultatet i min licentiatuppsats visade på olika exempel hur skolledningen skapade förutsättningar för ett sådant förhållningssätt och hur det genomfördes i litteracitetsundervisningen i klassrummet. Exempelvis visade skolledningen på ett engagemang och en strävan efter att organisera studiehandledningen på ett sätt som gynnade eleverna och deras möjlighet att få stöttning av sitt förstaspråk.

Resultatet visade också på olika konkreta undervisningssituationer med ett flerspråkigt perspektiv som tillvaratog och använde elevernas språkiga förmågor som en resurs i läs- och skrivutvecklingen. Exempelvis gavs eleverna möjligheter att översätta uppgifter och instruktioner till sitt förstaspråk, jämföra grammatiska mönster, stavning och begrepp mellan olika språk samt få stöttning av studiehandledare för att förstå texters innehåll parallellt med avkodningsträning. Sådana undervisningssituationer verkade engagera eleverna och leda till en ökad förståelse, enligt respondenterna.