Ny rapport synliggör arbetet med Före Bornholmsmodellen
20 aug 2026 07:45
Arbetet med Före Bornholmsmodellen i Jönköpings kommuns förskolor har följts upp i en ny rapport. Rapporten visar att modellen kan stärka barns språkliga medvetenhet, men också att tydlig ledning, kollegialt lärande, systematik och uppföljning är viktigt för att arbetet ska bli hållbart över tid.
Rapporten Före Bornholmsmodellen som metod för barns språkliga medvetenhet – förutsättningar, förhållningssätt och material i fokus bygger på enkäter, fokusgruppsintervjuer, observationer och samtal med bland annat förskollärare, språkpedagoger och logopeder. Bakom rapporten står Sofia Idebäck, specialpedagog, och Marita Davidsson, utvecklingsstrateg på utbildningsförvaltningen. De har undersökt hur modellen används i kommunens förskolor och vilka förutsättningar som påverkar arbetet.
– Sedan det språkutvecklande arbetet inleddes i kommunen har Före Bornholmsmodellen fått allt större spridning i förskolan. Nu ville vi undersöka hur modellen används i praktiken och vilka förutsättningar som gör att arbetet blir hållbart och bidrar till barns språkutveckling och språkliga medvetenhet, säger Marita.
Det här visar rapporten
- Rapporten visar att arbetet fungerar bäst när det är tydligt förankrat hos ledningen och när arbetslagen har en gemensam förståelse för vad som ska göras, hur det ska göras och varför det är viktigt.
- Rapporten visar också att arbetet handlar om mer än själva materialet. Det är i mötet mellan barn och engagerade pedagoger som språklekarna blir meningsfulla. När vuxna stöttar, lyssnar in och ger barnen inflytande kan Före Bornholmsmodellen bli en del av en undervisning där barnen vill vara med, pröva och utforska språket.
- En annan slutsats är att Före Bornholmsmodellen får större betydelse när arbetet inte stannar vid planerade samlingar. Språklekar, rim, ramsor och begrepp kan bli en del av hela förskoledagen, till exempel i lek, vid måltider, i tamburen och andra rutinsituationer.
- Rapporten lyfter också behovet av fortsatt uppföljning. Det systematiska kvalitetsarbetet behöver inte bara beskriva vilka aktiviteter som genomförts, utan också analysera vad arbetet betyder för barnens språkutveckling.
– Vi ser många exempel på ett engagerat arbete där pedagogerna gör språket konkret och meningsfullt för barnen. Rapporten visar samtidigt att arbetet behöver hållas i, följas upp och utvecklas tillsammans, säger Sofia.
Marita Davidsson, utvecklingsstrateg och Sofia Idebäck, specialpedagog med inriktning mot språk, på utbildningsförvaltningen i Jönköpings kommun.
Rapport
Den som vill fördjupa sig kan läsa rapporten i sin helhet. Rapporten kan användas som underlag för samtal i arbetslag, på APT eller i det systematiska kvalitetsarbetet.
Praktiknära berättelse
Den här texten riktar fokus mer mot hur undervisning med Före Bornholmsmodellen kan gå till. Underlaget för denna berättelse är observationer på två avdelningar i två olika förskoleområden.
Sedan höstterminen 2022 har Jönköpings kommuns förskolor haft ett prioriterat arbete för att stärka barns språkutveckling. Syftet är att öka undervisningens kvalitet och skapa mer likvärdiga förutsättningar för barns språk-, läs- och skrivutveckling.
Som stöd i arbetet har kommunen tagit fram en språkplan, anställt språkpedagoger och erbjudit kompetensutveckling för förskolepersonal.
Före Bornholmsmodellen är ett av de verktyg som används i arbetet, tillsammans med bland annat språk- och kunskapsutvecklande förhållningssätt (SKUF), appen Förskoleutveckling och Tidig fonologisk träning (TIFT).