På förskolorna i Ljungarumsspåret har matematiken flyttat in

Sedan hösten 2025 har alla förskolor i Ljungarumsspåret haft ett gemensamt fokus på matematikutveckling. Bakgrunden till satsningen var bland annat att man såg ett behov av att stärka barnens matematiska grund inför fortsatt skolgång.

På Grankullens förskola, som ingår i spåret, ser förskollärarna Camilla Holmberg och Julia Eriksson hur matematiken under det här året har börjat ta mer plats i barnens vardag, men också i pedagogernas sätt att lyssna, ställa frågor och sätta ord på det som sker.

– Ofta har man något man fokuserar lite extra på och vi har verkligen haft språkutveckling under en längre tid. Vi insåg att matematiken kanske hade hamnat lite i skymundan. Sedan förra hösten har vi därför tillsammans jobbat med att hitta språket i matematiken, säger Camilla.

Matematik är mer än siffror

Arbetet har till stor del handlat om att bredda bilden av vad matematik i förskolan kan vara. Det behöver inte börja med siffror på ett papper. Matematiken finns i mönster, former, mängder, jämförelser, mätning och rumsuppfattning. Den finns i måltiden, i hallen, i sagan, i skapandet och i leken.

– Matematik är inte att lära barnen att räkna till tio. Det är så mycket mer än bara siffror, säger Camilla.

– Nu när man har en medvetenhet kring det kan man applicera det i så många situationer. Innan kanske vi bara var på en promenad. Nu är vi på en formpromenad eller en sifferpromenad, förklarar Julia.

Pedagogerna fick syn på sin egen matematik

För pedagogerna har det också varit en resa. I början väckte ordet matematik en viss osäkerhet hos vissa. Flera kopplade det till skolmatematik och att räkna rätt, kunna multiplikation eller förstå svåra tal. Genom arbetet har pedagogernas självbild förändrats och stärkts.

– Jag har alltid tänkt att jag inte kan matte. Men jag är hur matematisk som helst, och så tror jag att många ser på det nu. I arbetet har vi pedagoger fått syn på hur mycket matematik som finns i vardagen, säger Julia.

Kollegialt lärande i lärgrupper

En viktig del i utvecklingsarbetet har varit de lärgrupper där pedagogerna träffats under året. De har läst boken Matematik i förskolan, lyssnat på poddar och föreläsningar, tagit del av artiklar och diskuterat frågor tillsammans. Mellan träffarna har de prövat arbetssätt i barngrupperna och sedan följt upp undervisningen i lärgrupperna.

– Det har blivit värdefulla utbyten och diskussioner. Man får tips och inspiration att ta med tillbaka till sina kollegor, säger Julia.

– Det är också tydligt att samtalen i lärgrupperna har förändrats under året. Om man ser från första tillfället med matematik till nu, så är det helt andra diskussioner och det beror på fördjupad kunskap, fortsätter Camilla.

Kartläggningsmaterial som stöd

Ett konkret stöd i arbetet har varit kartläggningsmaterialet Ta tempen på matematiken. Materialet används inte för att bedöma enskilda barn, utan för att arbetslagen ska få syn på sin egen undervisning. I början av arbetet skattade arbetslagen hur de arbetade med matematik. När de gjorde om samma skattning senare hade deras förståelse förändrats.

– Det är många som insett att vi tidigare trodde att vi arbetade matematiskt men det visade sig att barnen inte alltid hade fått möjlighet att förstå begreppen eller använda dem själva, berättar Camilla.

På så sätt har Ta tempen på matematiken blivit ett stöd för att utveckla undervisningen. Genom att skatta arbetet i arbetslagen har pedagogerna kunnat samtala om vad de faktiskt gör, vad barnen verkar ha förstått och vad de behöver utveckla vidare. Arbetet har också följts upp genom dokumentation, reflektion i arbetslagen och återkommande analyser där pedagogerna tittar på vad undervisningen lett till och varför.

Matematiken anpassas efter barngruppen

I barngrupperna har arbetet sett olika ut beroende på ålder. Med yngre barn har pedagogerna lagt stor vikt vid upprepning, konkreta situationer och enkla begrepp. Det kan handla om mycket och lite vid maten, först och sist i hallen eller räkneramsor i vardagen. Med äldre barn har arbetet kunnat fördjupas, till exempel genom mönster, mätning och problemlösning

– På yngrebarnavdelningarna har vi ”lekt” matematik. Vi försöker hitta de små stunderna i vardagen där vi på ett medvetet sätt får in och uppmärksammar matematiska begrepp naturligt, säger Julia.

– På äldreavdelningen jobbar vi mycket i smågrupper. Efter Bornholmssamlingen kan de yngre barnen börja klä på sig, medan vi har kvar de blivande förskoleklassbarnen och arbetar en stund med matematiska begrepp på olika sätt, säger Camilla.

Böcker som en väg in i matematiken

Barnlitteratur, sagor och konkret material har varit viktiga delar i arbetet. I böcker som Laban och Labolina räknar har tårtorna i boken fått följa med in i leken, ut på gården och vidare in i barnens egna idéer.

– Barnen har bakat tårtor, räknat hur många som finns kvar och använt fantasin för att fortsätta leken utomhus, berättar Julia.

Pedagogerna märker att barnen i större utsträckning använder matematiska ord och begrepp själva. De benämner former, jämför storlek, räknar och kopplar siffror till antal.

Ett kvitto vid frukostbordet

Även vårdnadshavarnas återkoppling har blivit ett kvitto på att arbetet har gett resultat. Pedagogerna beskriver hur föräldrarna ibland blir överraskade när barnen använder begreppen hemma. Som den gången som ett treårigt barn satt vid frukostbordet hemma och plötsligt sa:

– Pappa, grannens hus är en rektangel.

– Då har det ju verkligen fastnat, tänker jag. Det är roligt att vi får höra det från föräldrarna hur barnen prata hemma, säger Camilla.

En bro mellan förskola och förskoleklass

Även samarbetet med skolan har fått en tydligare plats. Förskolan har varit inbjudna av pedagogerna i förskoleklass för att berätta hur de arbetar med språk -och matematikutveckling. Det har skapat en dialog om vad barnen får med sig från förskolan och hur arbetet kan ta vid i skolan.

Matematik som en del av förhållningssättet

Camilla och Julia upplever att arbetet gjort matematiken mer synlig i vardagen. Det handlar inte om att lägga till ännu ett moment, utan om att fånga upp situationerna som redan finns, sätta ord på dem och följa upp om barnen har förstått.

– När vi pedagoger tycker att det är roligt, då smittar det av sig på barnen. Det är inte tungt att undervisa i matematik nu. Det är lustfyllt, det är lärglädje och det är roligt längs vägen, säger Julia.

När barnen själva börjar se samband blir arbetet som tydligast. En stor buss, en liten bil. Ett mönster i pärlorna. En cirkel i marken eller funderingar på hur många löv det får plats i en vattenpöl.

– Det är så kul att se barnens perspektiv på vad matte är för dem nu, säger Julia.