Hur kan elevdelaktighet bli mer än att rösta eller välja mellan alternativ?

Berätta om din uppsats

Frågan; "Hur kan lärare arbeta för att förbättra skolan tillsammans med eleverna, på riktigt?" står i centrum för min magisteruppsats som undersöker hur elevdelaktighet kan möjliggöras inom skol- och undervisningsförbättring. Studien poängterar vikten av att elever får komma till tals samt ges möjlighet till reellt inflytande och vara delaktiga i att forma beslut. Det handlar om att utveckla en skol- och undervisningskultur där elever ses som aktiva medskapare, snarare än passiva mottagare.

Studien är inspirerad av aktionsforskning och bygger på John Deweys syn på demokrati som något som ska levas i vardagen, inte bara förstås som en styrelseform. Demokratiska processer i skolan förutsätter samtal som präglas av inkludering, politisk jämlikhet, ömsesidig förståelse och öppenhet. Dessa ideal fungerar som vägledande principer i studien.

För att analysera elevernas delaktighet använder jag Gert Biestas teori om utbildningens tre syften: kvalificering (att lära sig saker), socialisering (att bli en del av en gemenskap) och subjektifiering (att utvecklas som en självständig person). Biesta menar att skolan inte bara ska handla om att lära sig fakta, utan också om att eleverna får växa som människor och vara med och påverka sin egen skolgång.

Sammanfattningsvis visar min uppsats att när lärare och elever samarbetar kring förbättringar, skapas bättre möjligheter för eleverna att få inflytande och utvecklas, både som elever och som individer. För att detta ska fungera behövs tid för gemensam reflektion, samtal och problemlösning, både för elever och vuxna.

Vad har du kommit fram till?

Studien visar fyra viktiga förändringar för att stärka elevdelaktigheten:

• Från spontana samtal till strukturerad dialog
  I början samlade lärare in elevperspektiv genom spontana samtal i korridoren eller klassrummet. I slutet används mer medvetna och strukturerade metoder, som kooperativa strategier, enkäter, intervjuer och samtalsverktyg, vilket ger fler elever möjlighet att uttrycka sina åsikter och påverka undervisningen.
• Från att välja till att ta plats
  Delaktighet beskrevs först som att elever fick välja mellan färdiga alternativ eller rösta. Senare skiftar fokus till att elever får ta mer plats, planera, leda och utvärdera moment i undervisningen. Lärare reflekterar också mer över sitt ledarskap och söker sätt att involvera fler elever i gemensamma processer.
• Från testobjekt till medundersökare
  Elevernas delaktighet utvecklades från att vara passiva mottagare av beslut till att i viss mån bli delaktiga i att forma undervisningen. Genom metareflektion och kooperativa arbetssätt fick elever större handlingsutrymme att påverka sin skoldag.
• Från enskilt inflytande till kollektiv delaktighet
  I början krävdes initiativ från enskilda elever för att bli hörda. I slutet syns en förflyttning mot gemensamt kunskapande, där fler elever inkluderas genom strukturer som minskar statusberoende och stärker demokratisk delaktighet.

Hur kan resultaten användas för att utveckla undervisningen och stärka elevernas delaktighet?

Resultaten visar att undervisningen kan utvecklas genom att samtalet får en mer central roll, där elever deltar i meningsskapande dialoger utifrån gemensamma frågor och erfarenheter. Ett exempel är kooperativt lärande, där elever samarbetar, lyssnar och lär tillsammans, något som kan bidra till både lärande och demokratisk skol- och undervisningsförbättring.

Lärarna har det professionella ansvaret att skapa strukturer där alla elever får möjlighet att delta och påverka undervisningens innehåll och utformning. När beslut tas med elevperspektivet som grund blir besluten mer förankrade och meningsfulla för eleverna, vilket i sin tur kan stärka deras motivation och känsla av tillhörighet i skolan.

De demokratiska ideal som studien utgår från gäller inte bara elever. Även vuxna i skolans organisation behöver få möjlighet att delta i öppna samtal som bygger på ömsesidig förståelse, inkludering och jämlikhet. För att förbättringsarbete ska bli hållbart krävs tid och utrymme för dessa samtal, mellan lärare, mellan lärare och elever, och mellan lärare och skolledning.

Magisteruppsatsen utgör ett första steg för deltagande skolor att utveckla starkare demokratiska processer i sitt förbättringsarbete. Den visar att lärare vill och kan förbättra skolan tillsammans med eleverna för att skapa förutsättningar för en mer demokratisk och värdeskapande undervisning.

Vill du veta mer?

Läs uppsatsen i sin helhet:

När lärare vill förbättra skolan med eleverna
Om kollektiva vanor och handlingsutrymme
Författare: Linda Lundblad