Jönköpings kommun pedagog, till startsidan

Vad är egentligen undervisning i fritidshem?

21 jan 2025 06:43

Vad säger forskningen

Lowisa Hanzén undersöker i sin uppsats hur begreppet undervisning tolkas och praktiseras i fritidshemmet sedan det infördes i läroplanen 2016. Studien visar att lärare i fritidshem likställer undervisning med lärande, men att deras tolkningar skiljer sig från den obligatoriska skolans syn på undervisning.

Porträttbild på Lowisa Hanzén

Lowisa Hanzén, tidigare lärare i fritidshem på Råslättsskolan numera Habo kommun, har skrivit en magisteruppsats som undersöker vad undervisning är i fritidshem.

Berätta om din uppsats

Sedan 2016 är det begreppet undervisning som används i läroplanen för fritidshemmets verksamhet. En utbildningsverksamhet som har ett stort antal elever, drygt en halv miljon, vilket till exempel kan jämföras med gymnasieskolans 367 000 elever. Skolverket uttrycker i läroplanen (Lgr 22) hur begreppet undervisning i fritidshem ska ges en vid tolkning.

Tidigare forskning av Ackesjö och Haglund, 2022 och Norqvist, 2022 visar hur begreppet undervisning i fritidshem ännu inte är etablerat och att de varierade tolkningarna innebär en fråga om likvärdighet. Det unga, oetablerade undervisningsbegreppet i kombination med den vida tolkningsramen innebär en komplexitet kring begreppet. Vad är egentligen undervisning i fritidshem?

Denna komplexitet och dessa olika tolkningar syftade min uppsats att undersöka, genom att ta del av hur lärare konstruerar – alltså tolkar, omförhandlar och praktiserar – undervisning i fritidshem.

Studien har en diskursanalytisk ansats, där policy enactment-teori* har använts för att kunna förstå lärarnas tal om undervisning i policyprocesser. För att utforska vad lärarna talar om i beskrivningarna av sin praktik användes Klafkis fem aspekter** av undervisning som analysverktyg.

Vad har du kommit fram till?

Studiens resultat visar att lärare i fritidshem beskriver sin undervisning på ett sätt som innebär att de likställer undervisning med det lärande som sker där. Elever lär sig i fritidshemmet, därför undervisas de. Det blir också synligt genom beskrivningar om att elever ständigt undervisas, men att lärarna själva inte alltid undervisar. Det handlar alltså inte bara om att lärarna i arbetslaget turas om att undervisa, utan att lärarna inte nödvändigtvis måste vara en del av lärandet och därför kan denna undervisning ske utan dem. I stället, menar lärarna, att de villkorar undervisningen och skapar förutsättningar för den genom att till exempel planera och erbjuda olika aktiviteter, miljöer och material.

Lärarnas beskrivningar om undervisning i fritidshem har ett starkt aktivitetsfokus: det beskrivs vad eleverna gör när de lär sig. Det framträder också att de är medvetna om att de tolkar undervisningsbegreppet annorlunda jämfört med obligatoriska skolan, vilket de också uttrycker en önskan om att göra: lärare i fritidshem vill att undervisningen där ska vara något annat än den obligatoriska skolundervisningen.

Detta är också något som också initieras genom Skolverkets beskrivning i läroplanen om den vida tolkningen av begreppet undervisning i fritidshem. Samtidigt beskriver lärarna i studien hur denna undervisning i ett större perspektiv inte legitimeras som just undervisning. ”Jag menar, skolan skulle ju aldrig räkna det som undervisning”, uttrycker en av lärarna i studien i beskrivningen om fritidshemmets undervisning.

En dragkamp äger rum mellan fritidshemmets krav på att undervisa annorlunda och införandet av skolorienterade begrepp, eftersom innebörden av undervisning skiljer sig åt i olika praktiker. Vi menar olika saker när vi använder undervisningsbegreppet i olika sammanhang. Lärare i fritidshem beskriver alltså att undervisning, enligt dem, pågår hela tiden, men att med obligatoriska skolans ögon skulle verksamhetsinnehållet inte betraktas som undervisning. Jag drar därför slutsatsen att om lärare i fritidshems tolkning av undervisningsbegreppet i fritidshem ansågs legitim, till exempel genom att det skrevs fram tydligare i styrdokument likt förskolans läroplan, skulle det i förlängningen innebära att upplevelsen av fritidshemmet är underordnat skolan (jmf Norqvist, 2022) förändrades. Så länge fritidshemmets undervisning inte ges ett egenvärde, utan genom sitt kompletterande uppdrag betraktas underordnad skolan, kommer lärare i fritidshems definition av begreppet inte legitimeras som undervisning och osäkerheten kring hur tolkningar av begreppet ska ske, kommer att kvarstå.

Hur kan fritidslärare använda detta i fritidshemmets undervisning?

Min önskan är att studien ska bidra med fördjupad kunskap och förståelse för fritidshemmet som undervisningspraktik, både för de som undervisar där och för de som inte gör det. Genom perspektivet att lärare med en aktiv och medveten roll kan villkora undervisningen: alltså skapa förutsättningar, grunder och ramar för att lärande ska ske, kan fritidslärare utveckla sin egen roll i undervisningen.

I förlängningen önskar jag också att denna studie, ihop med andra, kan ge lärare självförtroende i att fritidshemmet faktiskt är tänkt att innehålla annorlunda undervisning. Om förståelse, acceptans och legitimitet skapas för just denna undervisning, går det också att få syn på hur olika undervisningspraktiker kan samverka för elevernas bästa.

Diskussionen om vad fritidshemmets kompletterande uppdrag mot skolan faktiskt innebär fortsätter och kan komma att förändras, vilket kan få undervisningen i fritidshem att framträda på andra sätt.

Vill du veta mer?

Läs uppsatsen i sin helhet:

”Jag menar, skolan skulle ju aldrig kalla det för undervisning"
Nio lärares tal om undervisning i fritidshem
Författare: Lowisa Hanzén

*Policy enactment-teori används för att förstå hur lärare tolkar, omförhandlar och praktiserar undervisning i fritidshemmet.

** Klafkis fem aspekter:

  1. Innehållsaspekten: Vad som undervisas, det vill säga ämnesinnehållet.
  2. Metodaspekten: Hur undervisningen genomförs, vilka metoder och tekniker som används.
  3. Mål- och syftesaspekten: Vilka mål och syften undervisningen har.
  4. Situationsaspekten: I vilken kontext undervisningen sker, till exempel i klassrummet eller i fritidshemmet.
  5. Elevaspekten: Hur eleverna uppfattar och påverkas av undervisningen.
Dela sidan
Avhandlingar och uppsatser

Här på Pedagog Jönköping finns examensarbeten och avhandlingar som är skrivna av medarbetare i Jönköpings kommun.

Se alla avhandlingar och uppsatser

Har du nyligen avslutat ett examensarbete, licputerat eller disputerat? Kontakta Pedagog Jönköpings redaktion så publicerar vi ditt material.

pedagog@jonkoping.se

Relaterade nyheter

Vad säger forskningen
16 maj 2024 07:36
Frida har undersökt framgångsfaktorer för en likvärdig och tidig matematikundervisning
Frida Elmgren har i sin masteruppsats undersökt hur resultaten av de nationella kartläggningsmaterialen och bedömningsstöden i taluppfattning används...
Vad säger forskningen
5 sep 2024 07:15
Lärarens engagemang underlättar integration
Junior Gómez Manresa jobbar som adjunkt gymnasielärare på Erik Dahlbergsgymnasiet. Mellan 2016 – 2018 genomförde han en kvalitativ studie för att ana...
Vad säger forskningen
23 jan 2024 08:09
Karin har undersökt stödåtgärder för att fler ska klara gymnasieexamen
Varje år får ett antal elever studiebevis, vilket innebär att eleven inte klarat något av kraven för att erhålla gymnasieexamen. I Karins masteruppsa...