Har jag en plats här? - Examensarbete om inkludering i förskolan

Berätta om er uppsats

Under de senaste decennierna har Sverige genomgått stora förändringar till följd av migration och globalisering. Det har i sin tur bidragit till att Sverige har genomgått en transformation från att vara ett av världens mest etniskt homogena länder, till att idag vara en mångkulturell nation, något som har färgat det svenska skolväsendet. Det innebär således att förskolan är en social och kulturell mötesplats där mångfalden behöver få ta större plats i verksamhetens jämlikhetsarbete. Förskolans läroplan framhåller det växande kravet på människors förmåga att leva med och förstå värden som ligger i en kulturell mångfald. Vidare poängterar läroplanen vikten av att förskolans utbildning ska präglas av en öppenhet och respekt för människors olikheter, samtidigt som varje enskilt barn, oberoende av bakgrund eller etnicitet, ska ges förutsättningar att utveckla sin identitet och känna sig trygg i den. 

Bilderboken anses vara ett kraftfullt pedagogiskt verktyg i förskolan för barnens identitetsskapande. Däremot visar en bokprovning som gjordes av Svenska barnboksinstitutet år 2018 att, i endast 35 av 384 utgivna bilderböcker, hade en mörkhyad person en huvudroll. Detta väcker frågor om representation och inkludering av mörkhyade barn i förskolans bilderböcker och dess påverkan på barnens självkänsla och identitetsutveckling.

För att besvara dessa frågor har vi i vår studie kritiskt analyserat hur förskollärare talar om mörkhyade barns representation och inkludering i förskolans bilderböcker och vilka diskurser som råder. Syftet med studien är att bidra med förståelse och medvetenhet om bilderboken som ett inkluderande verktyg i förskolan. 

Vad har ni kommit fram till?

Resultatet visar på tre framträdande diskurser i förskollärarnas tal om mörkhyade barns representation och inkludering i förskolans bilderböcker. Diskurserna som analyserats fram är: osäkerhetsdiskursen, vithetsdiskursen och diskursen om det obrydda barnet.

Ur resultatet går det att tolka att dessa tre diskurser framträder ur normer och stereotyper som är konstruerade av människan. Vidare visar resultatet på en rädsla att samtala om dessa normer och stereotyper. Slutligen tyder resultatet på att normer och stereotyper bidrar tillmaktstrukturer och ojämlikheter, vilka måste samtalas om och problematiseras för att skapa förändring och därmed jämlikhet.

Hur kan man använda detta i undervisningen och i mötet med barn och elever?

För att arbeta med dessa resultat och främja för en inkluderande förskolemiljö kan olika åtgärder övervägas. En viktig aspekt är att skapa medvetenhet om förskollärarnas maktbruk i relation till inkludering i förskolans bilderböcker. Detta kan göras genom öppna och reflekterande diskussioner bland förskollärare och övrig pedagogisk personal. Det möjliggör att kunna identifiera normer, ojämlikheter och maktstrukturer. Härigenom kan makten användas på ett demokratiskt sätt, exempelvis genom att aktivt välja och använda bilderböcker som speglar olika hudfärger och kulturer.

En annan viktig strategi är att skapa en dialog kring dessa val och stödja förskollärare och övrig pedagogisk personal i att kritiskt reflektera över sina egna antaganden och eventuella rädslor. Det är också av stor vikt att inta ett kritiskt litteracitetsperspektiv, vilket är en fundamental komponent för att öka medvetenheten om relationen mellan makt och språk/text/bild och dess sociala och materiella konsekvenser, vilket främjar en inkluderande miljö för alla barn.

Slutligen tänker vi att vår studie kan bidra till en förståelse för vikten av att se kulturell mångfald som något som berikar. Genom att skapa en gemensam förståelse och engagemang kan förskolan arbeta aktivt för att bryta ner normer och stereotyper som begränsar barns självkänsla och identitetsskapande och härigenom skapa en förskola för alla barn.

Vill du veta mer?

Läs uppsatsen i sin helhet:

"Har jag en plats här?"
En kritisk diskursanalys om mörkhyade barns representation och inkludering i förskolans bilderböcker
Författare: Martina Cederholm Ebuka och Stephanie Kjær Rasmussen