De har skrivit uppsats om matematikångest

Berätta om matematikångest och er avhandling om ämnet

Matematikångest är en negativ känsla som uppstår i olika matematiska situationer vilket påverkar individen på olika sätt. Känslor i form av oro, rädsla, spänningar och ångest påverkar individens förmåga att hantera siffror och lösa matematiska problem negativt, både i det vardagliga livet och i skolan. Detta kan leda till att individen inte når godkända betyg trots att förmågan finns.

Forskning visar att personer med matematikångest många gånger i vuxen ålder väljer bort yrken som är matematikrelaterade, ofta har en sämre privatekonomi, ökade kostnader kopplat till sin hälsa, minskad finansiell läskunnighet samt låg socioekonomisk status.

Vår uppsats belyser vad matematikångest är, hur man kan arbeta förebyggande samt vilken kunskap de tillfrågade lärarna i studien har om matematikångest och i vilken omfattning de ser de tidiga tecknen på matematikångest.

Syftet med studien var att undersöka hur stor andel av lärarna i årskurs F-6 som uppfattade de tidiga tecknen på matematikångest och deras egna kunskaper om matematikångest.

Studien utgår från ett didaktiskt och socialpsykologiskt perspektiv där relationen mellan individerna samt relationen till matematikämnet är viktiga för att förstå hur matematikångest kan undvikas.

Vad har ni kommit fram till?

Resultatet av studien visar tydligt att en större andel av lärarna ser de tidiga tecknen på matematikångest men att de inte är medvetna om att det är matematikångest samt att den teoretiska kunskapen och utbildning om matematikångest är låg.

Tack vare resultatet finns det goda förutsättningar att genom kunskap göra lärarna medvetna om vilka tecken för matematikångest som finns för att kunna arbeta förebyggande.

Hur kan man använda detta i klassrummet och i mötet med elever?

Om inlärningsmiljön utformas så att eleven uppfattar den som om målet med undervisningen ligger på att behärska matematiken eller om fokus ligger på prestationen kan ha avgörande betydelse.

Prestation kan förknippas med negativa känslor när en jämförelse socialt kan finnas med. Att behärska något innebär att lyckas och för att nå dit är lärarens roll värdefull. Elever som tidigt upplever ett misslyckande kan utveckla en rädsla och osäkerhet som hämmar dess matematiska utveckling vilka oftast blir tydligt bland de lite äldre eleverna.

Utbildningssystemets struktur, både formen på undervisningen när metoderna bygger på det traditionella sättet med helklassundervisning med föreläsningar och därefter tyst arbete i räkneboken samt inlärningsklimatet, kan påverka individen negativt. Detta kan på sikt utveckla matematiksvårigheter och/eller matematikångest.

Klassrumsmiljön kan ha en negativ påverkan på eleven om inte läraren är uppmärksam på hur relationerna mellan elev-elev, lärare-elev sker. Det sätt som läraren kommunicerar med eleverna påverkar naturligt eleven. Om läraren genom negativa verbala uttalanden eller kroppsligt visar på “elevens okunnighet” så påverkar detta eleverna som då i högre grad utvecklar matematikångest. Rädslan för att misslyckas inför andra och se deras reaktioner på ens misslyckande är orsaker som kan utveckla matematikångest. Att känna sig dum kan också skapa en osäkerhet till sina egna förmågor inom matematiken.

För att motverka att elever utvecklar matematikångest behöver läraren vara medveten om vilka insatser som gynnar eleverna. Dessutom visar studier att om elevernas matematikångest dämpades så visade resultatet att deras matematikprestationer höjdes.

För att en effektiv inlärning och förståelse ska ske hos alla elever behöver läraren ha kunskap om inlärningens komplexitet. Matematikens olika delar måste presenteras på olika sätt. Läraren behöver tydliggöra ämnet, gå från det konkreta vardagsnära till det abstrakta. Varierar läraren sin undervisning med hjälp av laborativt material, olika förklaringsmodeller, drama, ritar och diskuterar med sina elever tydliggörs matematiken.

Genom att avdramatisera matematikens ”rätt och fel”, ge eleverna större möjligheter till förförståelse, ta bort tidspressen samt dämpar det höga tempot under lektioner och provtillfällen så minskar matematikångesten och matematikprestationen ökar hos våra elever.

Skolans verksamhet är en mötesplats, med många möten varje dag. Varje möte mellan lärare och elev är unik där kommunikationen är central. Utan kommunikationen i mötet lämnas eleven ensam med matematiken.

Genom att som lärare vara nyfiken och intresserad av eleven skapas en relation som blottar elevens svårigheter/matematikångest. Även goda relationer mellan skola och hem ökar barnens förutsättningar att lyckas och är föräldrarna intresserade och engagerade ökar deras barns möjligheter till att lyckas.

En lärare med god matematisk kompetens som känner sig trygg inför ämnet har en större förmåga att organisera och erbjuda eleverna ett matematiskt innehåll.

Vill du veta mer?

Läs uppsatsen i sin helhet:

Lärarens uppfattningar och kunskaper om matematikångest
En surveyundersökning om hur stor andel av F-6 lärarna, som ser de tidiga tecknen vilka kan leda till matematikångest hos eleverna.
Författare: Katarina Cronholm, Christina Myresten