Lärarens engagemang underlättar integration

Berätta om din uppsats

År 2015 var en vattendelare när det gällde migration och integrationspolitik i många europeiska länder. Detta år kom mer än 160 000 asylsökande till Sverige varav 35 369 var ensamkommande barn och ungdomar.

Mellan 2016 – 2018 fick jag möjlighet att genomföra en studie i en kommun i sydvästra Sverige för att skriva min doktorsavhandling, syftet var att analysera de dåvarande integrationsstrategierna för social inkludering av unga asylsökande.

Genom observationer och intervjuer undersökte jag vilka integrationsstrategier som fanns, hur används dialogen mellan olika kommunala och privata aktörer och på vilket sätt det jobbades med integration i orten där forskning genomfördes.

Vad har du kommit fram till?

Studien visade att även om det fanns åtgärder för att främja integration av de ensamkommande barn och ungdomar i kommunen, var detta inte del av någon genomtänkt plan, det saknades en integrationsstrategi. Jag intervjuade 7 lärare, 3 kommunala anställda som ansvarade för de kommunala boende där ungdomarna bodde, 3 beslutsfattare på kommunal och regional nivå intervjuades också. 36 ensamkommande asylsökande ungdomar observerades under deras skoldag och sociala sammanhang.

Lärarna och boendepersonal uttryckte upprepande gånger bristen på en plan som kunde underlätta deras dagliga jobb för att arbeta med integration från skolan och i de sociala miljöer där ungdomarna rörde sig. Att improvisera på jobbet var en del av deras vardag.

Under en av intervjuerna berättade en av lärarna att en privat aktör organiserade många aktiviteter för att integrera alla ungdomar i kommunen. Detta gjorde, enligt henne, att kommunen backade i deras roll för att främja inkluderingen av de asylsökande ungdomar. Något som också saboterade integrationsarbetet var att kommunen anställde en integrationsstrateg, men han försvann efter några månader på grund av budgetbrist. Enligt lärarna, skulle integrationsstrategen ansvara för ensamkommandes integration men hans arbetsuppgifter var inte tydlig under de månader han jobbade i kommunen.

Samverkan fungerade inte som det skulle heller. Sekretismen hindrade många av de initiativen för att främja integration. De olika myndigheterna som var involverade i integrationsarbetet visste inte hur mycket information relaterade till de asylsökande ungdomar de kunde dela med sig av. Dialog mellan myndigheter och beslutfattare hindrades också på grund av viljebrist och kunskapsbrist, antal asylsökande som kom till Sverige 2015 var stort och många kommuner var inte beredda för att möta den komplexa utmaningen.

Varför komplext?

Migration och integration är sammanlänkande processer där ett stort antal individer och aspekter är involverade i en synergisk relation som påverkar varandra. Betydelsefullt i integrationsprocessen är migranternas kulturella, ekonomiska och symboliska kapital, det vill säga, vad de bär med sig till deras nya kontexter. Viktigt också är de fungerande integrationsstrategier som måste finnas för att invandrarna ska kunna integrera sig. Information om deras nya samhälle behöver ges direkt på deras modersmål för att i den mån som det går undvika missförstånd och kulturkrock, samt information om vad som förväntas av dem som framtida medborgare i deras nya land. Integration är också komplext med tanke på ovissheten som hänger över denna process på grund av inflytandet som olika variabler kan ha i den. Att vara öppen och flexibel för att möta olika scenarier och agera konsekvent är ett bra tankesätt för att jobba med migranters integration.

Min studie konstaterade att något som positivt påverkade unga asylsökandes integration var deras lärares engagemang och engagemanget från en lokal förening. Pedagogerna som jobbade med de asylsökande ungdomarna och föreningsmedlemmar (alla pensionärer) satsade på att skapa en stark relation med dessa ungdomar. Detta gjorde att de ensamkommande byggde en stark emotionell grund för att ta sig igenom alla utmaningar det innebär att landa själv i ett nytt land. Dessa affektiva förbindelser gjorde att attityden hos de asylsökande ungdomarna till det svenska samhället förändrades från misstänksamhet till nyfikenhet och vilja för att integrera sig. Många av dem fick stanna i Sverige och idag är de integrerade unga vuxna. Det sociala nätverket dessa ungdomar hade i Sverige var inte stort men det var avgörande för deras integration.

Negativa attityder mot de asylsökande ungdomar observerades under tiden som studien pågick, inklusive från de flesta lärare som inte jobbade med dem. För många personer i kommunen var ensamkommande asylsökande barn och ungdomar synonymt med konflikt, problem och mycket mer som i de flesta fall var grundad av stereotyper och okunskap.

Vad kan din studie bidra med för arbetet i skolan och för rektorer?

Min studie visade att det görs mycket i Sverige för att främja integration i skolsammanhang men det finns fortfarande några utvecklingsområden.

Tydlighet:
Vilka strategier finns för att integrera individerna som behöver den nödvändiga inkluderingen? Det kan handla om nationella riktlinjer eller lokala åtgärder. Nationella riktlinjer ger oss en tydlig grund men för att tillämpa dem behöver vi ta hänsyn till kontexten. Med vilka individer jobbar vi? Hur är deras livshistoria? Hur är deras motivation för att vilja integrera sig i deras nya sammanhang? Behöver dem hjälp för att bearbeta olika trauma? Hur mycket kan de om det nya samhälle de ska bosätta sig? Vet de fördelarna av att integrera sig? Dessa frågor och reflektioner dök upp under min studie, jag anser de väsentliga inom integrationsarbete.

Dialog:
Samverkan är grunden för ett bra integrationsarbete. Det behövs olika professionella kompetenser för att möta utmaningen som innebär samhällsinkludering av migranter, framför allt asylsökande barn och ungdomar, en grupp som kan bli en riskgrupp om integrationsarbete inte fångar komplexiteten inneboende i denna process. Att främja integration är att jobba förebyggande.

En komplex approach:
Integration är mycket mer än att lära sig det nya språket, mycket mer än att få ett jobb, det handlar om detta och om mycket mer. Att jobba interdisciplinärt för att främja integration betyder samverkan, ja, men inte bara dialog där det föreslås lösningar från specifika discipliner, utan gemensamma försök där verkligheten som behöver förändras analyseras och behandlas som ett system där alla komponenter påverkar varandra.

Att satsa på det relationella:
Sist men inte minst vill jag nämna det som var kärnan i integrationsarbete i studien jag genomförde, detta var att skapa en relation med den som behövde det. För de lärare som jobbade med de utländska elever jag observerade 2016 – 2018 handlade det inte bara om att undervisa de olika So-ämnen, matte eller svenska. För dem, det som var mest spännande och viktigt var att se individen, hjälpa till att hitta deras styrkor och framför allt visa dem att det var möjligt att drömma och uppfylla dessa drömmar i ett land som Sverige.

Vill du veta mer?

Uppsatsen finns i sin helhet på spanska. I länken nedan finns en sammanfattning av avhandlingen och forskningsresultaten på engelska.

Equity, Diversity and Inclusion
Challenges in the Integration Process of Young Refugees Within School Settings in Sweden
Författare: Junior Gómez Manresa.